Skolan är barnens språngbräda för framtiden

De största omställningarna i läroplanen från 2014 gäller elevsynen och synen på lärandet, anser skribenten. Bild: Kristoffer Åberg

Den ”nya” läroplanen har diskuterats många gånger om, nu senast i ÖN (17.11).

Hur mycket nytt och omvälvande har läroplanen egentligen hämtat med sig? Finns det fog för den kritik som framförts? Eller ligger utmaningen i att hitta strukturerna för en "ny" vardag i skolan? Det tänker jag att både elever och föräldrar förtjänar att få veta.

Läroplanen bestämmer inte vilka undervisningsmetoder eller -material vi skall använda oss av utan den ger oss en värdegrund, en elevsyn, mål för undervisningen, läroämnesvisa innehåll samt riktlinjer för bedömning. De största omställningarna i läroplanen från 2014 gäller elevsynen och synen på lärandet.

Målet är att skapa grunden för ett livslångt lärande. Då världen utvecklas allt snabbare behöver eleverna mycket mer än bara faktakunskap. De behöver få färdigheter att lära sig nytt, förstå betydelsen av olika värderingar samt få stöd i att utveckla sin egen värdegrund. Eleven ska, genom mångsidiga och varierande arbetsmetoder, få hitta sina styrkor och sitt sätt att lära. Inlärning sker både enskilt och tillsammans med andra, genom kommunikation och samarbete. Att utveckla färdigheter att lära, att få lyckas och uppleva glädje i inlärningen är grunden för ett målinriktat och livslångt lärande.

Läraren har fortsättningsvis ansvar för att planera, undervisa, handleda och utvärdera elevens arbete. Arbetsmetoder och -material väljs utgående från elevernas behov och förutsättningar samt de mål som ställts upp för undervisningen. Eleven skall, under lärarens handledning, få lära sig att arbeta målmedvetet och hitta glädjen i lärprocessen. Läraren stöder eleverna genom hela inlärningsprocessen och ger dem möjlighet att hitta de arbetsmetoder som gagnar dem bäst. Framom auktoritet krävs en ömsesidig respekt och glädje.

I den kritik som Keltikangas-Järvinen framför gentemot läroplanen (ÖN 17.11) hänvisar hon till psykologi och avsaknaden av pedagogik är tydlig i hennes tolkningar. Pedagogerna har de verktyg som behövs för att omvandla läroplanens tankar till en verksamhet där eleven och elevens bästa står i fokus. Att eleverna själva skulle bestämma vad och hur de lär sig har inget med verkligheten att göra. Läroplanen som styrdokument bestämmer mål och innehåll för samtliga läroämnen i grundskolan och lärarna ansvarar för att metoderna är pedagogiskt riktiga. Läraruppgiften har blivit allt mer mångfasetterad och Keltikangas-Järvinens påstående om att man minskar på lärarnas input och styrning samtidigt som eleverna skall vara så självgående som möjligt känns mycket främmande. Lärarnas input för elevens lärprocess blir allt större ju mer vi delaktiggör eleverna. Ju bättre vi blir på att hitta barnens styrkor, desto större möjlighet har eleverna att få lyckas.

Det pedagogiska ansvaret och den därtill hörande handledande uppgiften som lärarna har strävar efter att ge eleverna bästa möjliga stöd för både sitt lärande och välbefinnande. Det är ledsamt att diskussionen kring läroplanen har blivit så polariserad, jag tänker att vi kunde få en mer riktig bild av läroplanen och dess inverkan på elevernas lärstig genom att kombinera forskning från flera olika vetenskapers synvinkel.

Skolorna behöver tid och arbetsro för att efter hand omforma sin verksamhetskultur till att allt bättre se till barnens behov. I denna utvecklingsprocess behöver både barnen och föräldrarna vara delaktiga. Då skapas en gemensam förståelse för vilka värderingar och synsätt som råder i skolan.

Förändringar upprör oftast. En förändring innebär inte alltid en förbättring, men en förbättring innebär alltid en förändring. Vi behöver våga ta steget ut och göra vårt bästa för att förse eleverna med de kunskaper, färdigheter och värderingar de kommer att behöva för att vingarna skall bära dem, i en allt mer föränderlig värld. Visst finns det orsak att konstruktivt kritisera tolkningar som gjorts av läroplanen, men läroplanens budskap och elevsyn har vi inte råd att förbise. Vår uppgift är att ge eleverna bästa möjliga språngbräda för framtiden!

Jessica Gillberg rektor, Sannäs skola, Borgå

Mer läsning