Skådespelet gör Revisorn sevärd

Teateramatörerna i Hindersby har ställt ribban högt när man satsat på den klassiska farsen Revisorn. Det som föreställningen förlorar på i en berättelse tiden delvis kört förbi tar den tillbaka i ett helhjärtat skådespelarhantverk.

Hindersby har befäst sin position på den österländska teaterkartan som den lilla finlandssvenska byn med sin brinnande vilja och förmåga att spela teater.

Fyra gånger har publiken på Hemborg hunnit se Isa Stenbergs nyskrivna, underhållande och väldokumenterade bygdehistoriska pjäser innan fortsättningen nu följer med Nikolaj Gogols Revisorn. *

Pjäsen från 1836 är förlagd till en gudsförgäten håla, närmare bestämt en korrumperad liten provinsstad i 1800-talets Ryssland. Här kör en tyrannisk borgmästare (Tom Pallas) med hjälp av stans borgarelit, en läkare (Henrik Antas), en domare (Göran Wallén) och en skolinspektör (Kim Jordas) hårt med befolkningen.

Godtycket och orättvisan florerar medan korruptionen är total. När det plötsligt viskas om att en högre dignitär, en så kallad revisor från S:t Petersburg befinner sig i stan för att rapportera om sakernas tillstånd, är chocken total. Vad man inte inser är att revisorn (Joel Enqvist) med betjänt (Thomas Antas) är en luspank skojare och kortspelare som passar på att leva in sig i sin nya roll när tillfället en gång yppar sig.

Härifrån framåt handlar pjäsen om ett gäng fjäskande maktens dumbommar, som om inte annat, åtminstone behärskar konsten att slicka uppåt och sparka nedåt.

Falnad lyster

Den samhällskritiska farsen är så mänskligt universell i sin hejdlösa drift med makthavarna att parallellerna till dagens värld är uppenbara. Vi behöver bara blicka mot våt östra grannland för att inse den saken.

Föreställningens dilemma är att tiden delvis slipat bort den skarpaste lystern i en visserligen många gånger rolig men samtidigt segdragen berättelse. Den saknar överraskningar och tar verkligen ut alla turer, på gränsen till det tröttsamma.

I fel händer kunde slutresultatet ha utmynnat i en scenisk katastrof, men tack och lov gör skådespelarna och regissören Tomi Korhonen med sin attityd och drive det enda rätta av situationen: man förvaltar det pund man tilldelats så väl som möjligt.

Tom Pallas som den koleriske borgmästaren och Joel Enqvist som den smart, charmanta revisorn som får både män och kvinnor – läs borgmästarhustrun (Gunilla Petas) och dottern (Fanny Tyskas) att falla pladask – är skådespelets drivmotorer.

Höjdpunkter

Pallas med sin rutin och självsäkerhet är onekligen blickfång nummer ett men också Enqvist, som hunnit imponera ett flertal gånger på några av de senare Liljendalrevyerna, har en scennärvaro och karisma som gör honom som klippt och skuren för rollen som skojaren Chlestakov. Jag gillar också skarpt hans betjänt Osip, spelad av Thomas Antas. Med sin auktoritet får han sin rollfigur som betjänt att både växa och inge respekt.

För kropps- och minspelistiska höjdpunkter svarar för sin del Kim Jordas som nervig och komiskt feminin skolinspektör. Också de övriga, bland dem postmästaren (Torolf Antas), läkaren Henrik Antas, domaren Göran Wallén samt godsägarna/sprattelgubbarna Marita Backman och Gita Nylund drar sina roller med rätt inställning. Och ingen stakar sig en endaste gång på replikerna.

Fungerande

Tomi Korhonen, utbildad dramainstruktör vid YH Novia Scenkonst och bekant från Lurensscenen, vet hur man får regin att fungera.

Det gäller också de frusna scenbilderna i kallaste blått med vinden ylande från högtalarna: hotet om en förvisning till Sibirien manifesteras här med ordlöst eftertryck.

Också de räknade scenerna till musik, som när det rockas loss till tonerna av Kalinka eller The Platters Only You – då Chlestakov och borgmästardottern får ögon för varandra – hör till höjdpunkterna. Märkligt att inte fler vitamininjektioner av samma slag fick utrymme i Hindersbyskådespelarnas ambitiösa version av Revisorn.

* Artikeln ändrad 24.1 kl. 8.34. Revisorns författare är Nikolaj Gogol och inte Maxim Gorkij.

FAKTA

Revisorn

Med Hindersby teater.

På Hemborg föreningslokal.

Av Maxim Gorkij.

Regi: Tomi Korhonen.

Dekor & rekvisita: Berit Husberg.

Ljud & ljus: Jonas Randers.

I rollerna: Henrik Antas, Thomas Antas, Torolf Antas, Maria Backman, Joel Enqvist, Kim Jordas, Gita Nylund, Gunilla Petas, Tom Pallas, Fanny Tyskas, Göran Wallén.

Premiär: 20.1. 2017.

Speltid: ca 2,5 t inkl. paus.

Totalt sju föreställningar. Visas ännu 28.1. & 29.1 (slutsålda) samt 4.2. och 5.2. kl. 19.