SK och HS: Företagsstöden riktas sällan till restaurangbranschen

LÖNSAMHET. Borgå är en restaurangstad, och för många av restaurangerna innebär den pågående situationen en kris. Bild: Arkiv / Amanda Englund

Restaurangerna i Finland är illa ute just nu, men trots det verkar de statliga stöden främst ha riktats till it- och konsultbranschen.

Coronaepidemin har slagit hårt mot ekonomin världen över – så också i Finland där drygt 440 000 personer påverkas av samarbetsförhandlingar. Omkring 140 000 har permitterats

För att lösa situationen har staten kommit med en rad stödåtgärder som ska lindra kraschen – men enligt Helsingin Sanomat och Suomen Kuvalehti har stöden främst riktats till it-branschen och konsulttjänster.

Däremot har restaurangbranschen, som hör till de värst drabbade, figurerat bland mottagarna i lägre grad.

Bristande regler

SK uppger att restaurangföretagens andel av de som fått stöd av Business Finland i nuläget ligger på 5,5 procent. Branschen sysselsätter omkring 53 000 personer.

Situationen har fått kritik också för att ett framgångsrikt bloggföretag fick stöd på 100 000 euro.

HS, som talat med näringsminister Mika Lintilä med anledning av SK:s artikel, noterar att regeringen ökat anslagen till Business Finland med 800 miljoner euro, medan NTM-centralernas anslag höjts med 400 miljoner euro.

Lintilä uppger till HS att möjligheterna att bevilja stöd via business Finland och NTM-centralerna inte möter behoven, trots de ökade anslagen.

– Nu behöver företagen framför allt pengar för att klara av en akut kassakris. Det är utan vidare ett problem just nu, säger Lintilä till HS.

Han tillägger att NTM-centralerna och Business Finland i regel finansierar utvecklingsprojekt och att de inte är krisfinansiärer, vilket innebär att lagstiftningen inte lämpar sig för den pågående situationen.

Allt tyder enligt Lintilä på att vi kommer att se ett stort antal konkurser.

Kan bli kedjereaktion

Vid utvecklingsbolaget Posintra i Borgå säger utvecklingschef Peter Backman att situationen är problematisk. I praktiken kan också restauranger fundera på utvecklingsprojekt, men han påpekar att situationen är svårare där än i många andra branscher. Lösningen hittas ofta inom olika varianter av take away – och i ansökningen utvärderas idéernas lönsamhet.

– Det är helt uppenbart att det behövs stöd för löpande kostnader nu. Jag förstår att företagarna upplever det som jobbigt nu, det är svårt att hitta på utvecklingsidéer när hyror och räkningar blir obetalda. Dessutom är processerna nu långsamma eftersom det finns så många ansökningar, säger Backman.

Posintras vd Fredrik Pressler påpekar samma som Backman, att systemet är som det är och att det inte finns mycket man kan göra åt saken i nuläget. Tanken är att sporra företagen via utvecklingsstöd, men samtidigt står också Finland inför en unik situation.

– Företagen har överlag små buffertar, det har visat sig att många lever ur hand i mun med små egna kapital. Man frågar sig hur företagens lönsamhet egentligen ser ut, säger Pressler.

Peter Backman påpekar också att de lösningar som nu finns inte lämpar sig för alla restauranger. Till exempel är take away inte något som fungerar för en fine dining-restaurang som bygger på upplevelsen på plats. Många restauranger har också redan fungerande system för take away.

– De existerande stöden har inte tagit i beaktande att branschen är som den är. Den är annorlunda än till exempel produktion, säger Backman.

Risk för kedjereaktion

Borgå har många restauranger i förhållande till invånarantalet, och de sysselsätter ett stort antal människor – också indirekt via leveranser och annan verksamhet.

Backman tror att dilemmat är särskilt uttalat för restauranger som har lokaler i ett bostadsaktiebolags bottenvåning. Det krävs en bolagsstämma för att kunna fatta beslut om ändringar eller lättnader i hyran, och eventuella lättnader skulle kräva att andra betalar bortfallet.

– Jag tror att den här typens företag och restauranger är allra värst ute. Att skjuta hyrorna på framtiden är problematisk också om det skulle lyckas, det innebär att man senare sedan betalar hyror som är tre eller fyra gånger större än normalt. Och för hyresvärdarna innebär en konkurs att de inte med snabb tidtabell hittar någon ny hyresgäst.

Backman talar för mera direkta stöd, inte bara för utvecklingsprojekt. Kedjereaktionen med många konkurser kan innebära stora problem, också för samhället som helhet.

– Situationen kanske löser sig om det går att börja öppna från, säg, andra veckan i maj. Samma problem gäller för övrigt också barer. Men om hela maj går förlorad så befarar jag stora problem.

Mer läsning