Sju församlingar ska helst inte få bli två

UTREDER. Lars-Runar Knuts, från vänster, Anders Lindström och Antti Yli-Opas presenterade sina utredningar för ett tjugotal åhörare i Gammelby i onsdags. Det viktigaste är att säkra verksamheten i framtiden, och för att det ska vara möjligt måste ekonomin vara i balans, säger de.Bild: Jannika Lindén

Medlemmarna i Pernå församling har fått säga sin åsikt om hur församlingsstrukturen i Lovisanejden borde se ut. Många av de som kom till informationskvällen är skeptiska till förslaget att sju små församlingar inom samfälligheten i Lovisa blir två.

Med två församlingar i stället för sju kunde man bättre utnyttja personalen där den behövs och på så sätt göra verksamheten bättre. Två församlingar i stället för sju skulle innebära två kyrkoherdar i stället för sex som i dag och ett mindre församlingsråd vilket skulle förbättra ekonomin.

Bland annat det har de tre utredningsmännen som jobbar med att kartlägga vad det skulle innebära att slå ihop de sju små församlingarna i Lovisanejden till två lite större församlingar, en finsk och en svensk som verkar på samma område, kommit till.

De medlemmar i Pernå församling som kom för att lyssna och säga sin åsikt i onsdags svalde inte argumenten.

– Vad händer i periferin om sätet för församlingen är i Lovisa? Finns det någon verksamhet i kyrkorna i glesbygden efter det? frågar sig en åhörare.

Mia Aitokari, som är ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige och som ledde diskussionen i Gammelby i onsdags, påminde om att verksamheten i församlingarna fortsätter på gräsrotsnivå och att förändringen främst berör det administrativa.

Målet är att rädda församlingsverksamheten på sikt. Det ger inga besparingar genast, men inom några år.

Två är svaret

Utredningsmännens arbete bygger på den rapport som församlingarnas samarbetsgrupp kom med i slutet av 2015 och där församlingarnas antal är två.

– Målet är att rädda församlingsverksamheten på sikt. Det ger inga besparingar genast, men inom några år, säger kyrkoherde Anders Lindström som koncentrerar sig på vilka konsekvenser en eventuell sammanslagnings kommer att ha på verksamheten.

Han har listat fördelar, utmaningar, möjligheter och hotbilder. Han visar på flexibiliteten då personalen kan flyttas inom regionen beroende på var de behövs, på en enklade och billigare administration som på sikt ger mera pengar till verksamheten.

I söndags var det fyra besökare på högmässan. På en annan förrättning var det en person. För varje förrättning är det en präst, en kantor och kyrkvaktmästaren. Hur länge kan vi fortsätta så?

Bland åhörarna fanns de som inte såg hur färre församlingar kan spara pengar.

– VI ska inte behöva bry oss om ekonomin, vi ska få verksamhet här i Pernå. Det är därför vi har flyttat hit, säger en åhörare.

På det svarar Pernåförsamlingens kyrkoherde Robert Lemberg.

– I söndags var det fyra besökare på högmässan. På en annan förrättning var det en person. För varje förrättning är det en präst, en kantor och kyrkvaktmästaren. Hur länge kan vi fortsätta så?

Församlingen i Pernå är tvåspråkig.

– Varför ska man dela en välfungerande församling? frågar en åhörare.

– Man kan finna verksamhetsformer där samarbetet kan fortsätta även om det finns två församlingar delade på språklig grund, svarar Lindström.

Dålig ekonomi

FAKTA

Utredningsmännen

Lars-Runar Knuts från Åbo. Han har haft kyrkliga förtroendeuppdrag i fyra decennier. Utsedd av Domkapitlet i Borgå stift.

Kyrkoherde Anders Lindström Ekenäs, som också är kontraktsprost i Raseborg. Utsedd av Domkapitlet i Borgå stift.

Antti Yli-Opas som är tf kyrkoherde i Strömfors. Han utreder de finska församlingarna. Utsedd av Helsingfors domkapitel.

Rapporterna ska vara klara i slutet av november varefter de två domkapitlen tar ställning till dem.

Alla sju församlingarna i Lovisanejdens kyrkliga samfällighet är illa ute ekonomiskt. Samfälligheten gjorde visserligen ett positivt resultat i fjol, men det beror endast på att man sålde en fastighet i Pernå. Ekonomin är orsaken till att strukturen för det administrativa måste ses över.

– Det finns en diskrepans mellan medlemsantalet i församlingarna och invånarantalet i kommunerna, säger utredningsman Lars–Runar Knuts som utreder de ekonomiska konsekvenserna.

Antalet församlingsmedlemmar minskar stadigt, och med det klirret i kassan. Enligt Knuts innebär två församlingar i stället för sju mindre personal på sikt, mindre kostnader för församlingsråd och bättre verksamhet. Ett sätt att förbättra ekonomin är att se över de fastigheter som församlingarna har.

– Det är nödvändigt att hitta sparobjekt bland fastigheterna, säger han.

Utredningsman Antti Yli-Opas är inne på samma linje och han ser två församlingar som en realistisk lösning.

– Det finns inte en enda fastighet i Strömfors som det känns bra att gå in i. Vi har alldeles för många fastigheter och de är i dåligt skick.

Utredningarna är inte klara ännu, men rapporterna ska vara klara i slutet av november. Efter det ligger bollen hos domkapitlet. Församlingsråden i alla sju församlingar kommer också att höras.