Sista gången papper och penna för abiturienterna

I Lovisa samlades abiturienterna både från det finska och svenska gymnasiet till studentskrivning i samma sal för provet i textkompetens. Samtidigt blev det sista gången abiturienterna svarade med penna och papper.

Abiturienterna Emilia Hartman och Amanda Lindfors från Lovisa gymnasium står utanför gymnastiksalen i Loviisan lukio i god tid och väntar på att studentskrivningarna ska börja klockan nio. Varken Emilia eller Amanda verkar ha något emot att bli störda av en tidningsreporter strax före provet i textkompetens.

– Nej, distrahera oss gärna så får vi något annat att tänka på, skrattar Amanda Lindfors.

Både Amanda och Emilia verkar lagom avspända för att sitta sex cirka timmar i gymnastiksalen för att tolka och analysera olika textuppgifter. Men hur kan man förbereda sig för allt?

– Det gäller att bli medveten om olika stilmedel, säger Amanda Lindfors. Det kan man bli genom att till exempel läsa tidningar och själv skriva.

Det speciella är att det är sista gången eleverna skriver på traditionellt sätt – med penna och papper.

Övat skriva essäer

Amanda och Emilia har dessutom under varje modersmålskurs de senaste åren skrivit essäer och även fått pröva på ämnet textkompetens.

– Själv har jag övat mig genom att läsa mycket tidningar, till exempel Östnyland och Hbl, säger Amanda. På det sättet har jag fått bättre koll på olika stilmedel.

Hurdana provuppgifter hoppas då Emilia Hartman få i provet som ska börja om några minuter?

– Referat hoppas jag på, säger Emilia. Ett referat handlar i praktiken om att man får en text, till exempel en tidningskolumn, och sedan ska man med egna ord försöka tolka och referera det som står i texten.

Modersmålsläraren Ann-Christine Kosonen är också på plats, trots att hon egentligen inte har någon övervakningstur under dagens skrivningar.

– Jag är här närmast för att hjälpa och stöda eleverna, säger Ann-Christine Kosonen. Vi har haft en så kallad preli och försökt preppa eleverna, och nu försöker jag ännu svara på frågor och komma med små tips.

– Redan i går var det någon på skolnätet Wilma som frågade vad man ska kalla en dikt som inte har något namn.

Viktigt med egna slutsatser

Modersmålet har i allmänhet inte hört till de starkaste ämnena bland abiturienterna i Östnyland, vilket delvis också kom fram under de preliminära skrivningarna.

– Det kan vara svårt för en del av eleverna att tolka texter, säger Ann-Christine Kosonen. Om man till exempel har en miljöbeskrivning från en roman som eleverna ska tolka och referera, så är det lätt hänt att några elever bara återberättar den ursprungliga texten utan egna tolkningar, abstraheringar eller slutsatser.

Ofta kan det dessutom vara väldigt svårt att formulera en uppgift så att den blir fullständigt klar för alla elever. En del elever kanske tror att uppgiften är lättare än den egentligen är.

– Ja men här står ju allt färdigt i själva texten, det är ju bra, kanske någon elev ändå tänker, och återger texten väldigt specifikt, säger Ann-Christine Kosonen. I stället borde eleverna försöka dra egna slutsatser om berättarens avsikter och stilmedel. Texterna kan vara både skönlitteratur eller facklitteratur.

– Sedan hoppas jag att det också kommer någon uppgift som innehåller bildanalys, säger Kosonen, till exempel en reklam. Många elever gillar att jobba med bilder.

Nästa gång digitalt

Speciellt för i år är att det är sista gången eleverna skriver på traditionellt sätt med penna och papper. Nästa abiturientkull har ett digitalt studentprov som skiljer sig från det nuvarande provet på många sätt.

– Jättetråkigt för den abiturient som misslyckas nu, för då får den eleven göra nästa försök enligt det nya digitala systemet som vi förstås inte alls övat oss på, säger Ann-Christine Kosonen.

I dagens prov finns tre genrer av vilka man i praktiken kan välja bort en, eftersom man väljer tre uppgifter av fem. I framtidens digitala prov finns däremot bara två delar, skönlitteratur och massmedietexter, av vilka ingendera kan väljas bort. Däremot satsas det mer på multimedia och filmanalys.

Också sättet att svara ändras i framtiden. I dagens prov ska ett svar vara cirka två sidor långt, men i det digitala provet ska man räkna tecken utan mellanslag.

Då ändras också svarens längd, som kan variera från 2 000 eller 3 000 tecken till 6 000 tecken, beroende på uppgiften. I vissa fall kan svaren i framtidens digitala prov till och med bestå av en punktuppställning utan sammanhållande text.

Modersmålslärarna oense

En ändring som delat åsikterna bland modersmålslärarna är att språkets betydelse i framtiden relativt sätt minskar till förmån för själva sakinnehållet.

– Själv tycker jag det kan vara bra för smarta elever som är duktiga på textanalys, men ändå har svårt att uttrycka sig. Då är det ju bra att deras förmåga att analysera i alla fall uppskattas.

Det är inneluftsproblemen i Lovisa gymnasiums idrottssal som är den ursprungliga orsaken till att gymnasiet nu håller sina studentskrivningar i samma sal som Loviisan lukio. Rektor Anders Nordström ser också många andra fördelar med samarbetet.

– De framtida digitala studentskrivningarna kräver att datorerna och kablarna installeras i god tid och det betyder att salen ska vara avstängd i minst två veckor före själva provet, säger Nordström. Då är det ju klokt att vi samarbetar så att vi inte belastar två stora idrottssalar samtidigt.