Sibboföräldrar misstror kedjedaghem

KRISTISK. Anni-Maija Blomqvist var djupt orolig över servicesedeln. Bild: Stina Jäderholm

Ivrig diskussion kring dagvård gav beslutsfattarna bakläxa.

Sibboföräldrarna vill vara med och få sina röster hörda när det gäller den stora linjeändring som just nu är på gång inom dagvården i kommunen.

Det märktes på den invånarkväll om dagvårdens framtid som ordnades i Östanåparkens festsal på måndagskvällen. Hundra stolar hade lagts ut i salen, och ännu fler plockades fram när publiken strömmade in.

Bildningsdirektör Kurt Torsell och chefen för småbarnsfostran Mervi Keski-Oja hade tänkt sig att publiken skulle delas i fyra arbetsgrupper efter den första presentationen, men när föräldrarna hellre ville fortsätta diskussionen alla tillsammans så böjde tjänstemännen sig för föräldrarnas vilja. Det blev en livlig diskussion som böljade fram och tillbaka, en diskussion där föräldrarna upplevde att tjänstemännen lyssnade och svarade så gott de kunde.

Diskussionen fick två stora teman. Det ena var frågan om dagvård med servicesedel och speciellt situationen när servicen erbjuds av daghem som byggs och sköts av internationella börsbolag. Det andra var de stora daghem, med upp till åtta barngrupper, som planeras närmast i kommunal regi.

Stränga kriterier

Kommunstyrelsen har i oktober bestämt att Sibbo börjar använda servicesedlar inom dagvården. I februari kom informationen att bolaget Hoivatilat bygger ett daghem för tre barngrupper i Tallmo och att vården där sköts av Suomen Tenavat med servicesedlar. Ytterligare två servicesedeldaghem, ett i Nickby och ett i Söderkulla, planeras.

Suomen Tenavat har ett tätt nät av daghem i landet och majoriteten av bolaget ägs av norska Norlandia Group.

Föräldrarna som var med på invånarkvällen hyste en stark misstro mot dagvård som business.

Torsell försäkrade att de företag som kan komma ifråga som dagvårdsproducenter i Sibbo måste uppfylla mycket stränga kriterier när det gäller vårdens kvalitet och att övervakningen från kommunens sida blir rigorös. Föräldrarna kom ändå med upprepade exempel på privata kedjedaghem som har misslyckats totalt med sin uppgift, med bristfälligt utbildad personal, helt olämplig personal, för litet personal.

Man frågade också varför de privata daghemmen inte kan ta hand om barn med speciella behov, varför Sibbo räknar med att de sköts i de kommunala daghemmen, om inte det är ett tecken på att de privata inte har en tillräcklig pedagogisk färdighet?

Men det är ni föräldrar som bestämmer om ni vill ha servicesedeldagvård eller inte, ingen kommer att tvingas att anlita servicesedel.

Mångfald

Eftersom Sibbo räknar med en stark inflyttning under de närmaste åren och kommunen inte har råd att satsa på alltför många nya daghem har man sett privata aktörer som en räddning. Man räknar med att 30 procent av dagvårdsplatserna i kommunen i framtiden ska skötas med servicesedel.

– Men det är ni föräldrar som bestämmer om ni vill ha servicesedeldagvård eller inte, ingen kommer att tvingas att anlita servicesedel, påpekade Torsell.

På samma linje var kommunstyrelsens ordförande Ari Oksanen som också ville betona valfriheten överlag, att det är viktigt att kommunen kan erbjuda vård av många olika slag.

Och just mångfalden blev mot slutet av kvällen diskussionens ledstjärna, Sibbo ska i framtiden ha små och stora daghem, privata och kommunala.

Många föräldrar har reagerat mot planerna på mastodontdaghem med åtta barngrupper.

– Vi har flyttat från Helsingfors till Sibbo för att vi vill att våra barn ska växa upp i ett mera småskaligt samhälle, och nu vill ni förstöra också Sibbo med stora dagvårdsindustrier.

Lär sig lyssna

Slutsatsen av kvällen blev att kommunens ledning måste lyssna bättre på sina invånare. Många föräldrar var upprörda över de beslut som har gjorts det senaste året, med bristfälliga motiveringar. Förskolebarnen miste sina skjutsar och antas klara sig själva i bussar och promenerande på samma sätt som skolbarnen. Köpavtalen med kommunens privata, ideella dagvårdsarrangörer har ifrågasatts. Vissa barn har bytt daghem tre gånger på kort tid.

– Den här tillställningen är vårt första försök att ta med familjerna i beslutsprocessen, säger Kurt Torsell. Inom planläggningen är det mycket vanligt med invånarkvällar, vi inom bildningen måste bli bättre på det här.

Många föräldrar talade om att deras förtroende för beslutsfattarna har brustit.

– Vi måste bli bättre på kommunikation, säger Torsell.

– En mycket intressant tillställning, konkluderar Ari Oksanen och medger att han tidvis blev riktigt het om öronen när han hörde föräldrarnas klagomål.

Tillställningen var en del av arbetet med bildningens stora servicenätutredning. Skol- och kulturfrågor diskuteras den 11 maj.

Mer läsning