Sibbobarn duschar på främmande språk

Sedan början av vårterminen pågår ett försök med språkdusch i Sibbo. I två daghem, fyra skolor och fyra förskolegrupper duschas barnen med franska, tyska, spanska, engelska och – i de finska grupperna – med svenska.

– Vilken siffra är det här? frågar förskolelärare Mona Sundberg och håller upp en mjuk påse med siffran fem. Den engelska siffersången som förskolebarnen och barnen i Södra Paipis daghem lyssnat till klingat ut.

Five, ropar en ivrig förskoleflicka och får genast bekräftelse på att det är rätt.

Mathias Lindroos räknar prickarna under en annan siffra för att vara säker på vilket det är.

– Det är nine, säger han sedan och skiner upp.

Både förskolan och daghemmet vid Södra Paipis skola är med i språkduschprojektet i Sibbo kommun. Barnen i södra Paipis har språkduschat på engelska sedan vårterminens början, och räkneord, färger och korta fraser ingår redan i deras vokabulär.

– Man kan göra ord på ett främmande språk mycket konkreta med hjälp av lek, säger Ritva Blomster som är administrativ daghemsföreståndare i södra Paipis.

Sifferleken fortsätter. Barnen får leta par bland sifferpåsarna så att seven och sju hör ihop.

– Är det här seven? frågar Sundberg och lyfter upp en fyra.

No, svarar barnen.

– Det är four.

Man kan göra ord på ett främmande språk mycket konkreta med hjälp av lek.

Språkdusch innebär att man blandar in ord och fraser på ett främmande språk i barnets modersmål. Barnen undervisas inte i det främmande språket, meningen är att väcka intresse för språket och påverka attityden till språk positivt.

Lek och lär

I gruppdagiset använder man fraser som good morning, good bye, thank you och I love you i vardagen, där de passar in. Barnen har snabbt lärt sig fraserna.

– Föräldrarna har berättat att barnen också hemma använder de engelska uttrycken. Det betyder att språkduschen ger det vi vill – att barnen ska tycka det är roligt med språk och att deras intresse för språket har väckts, säger Ritva Blomster.

Förutom ord och uttryck får barnen också höra om den kultur där språket talas.

– Det ska inte vara konstigt med främmande språk och kulturer. Man ska våga prata och inte bli stel och tyst om någon talar ett annat språk än man själv, fortsätter Blomster.

SÅNG. Genom lek, sång och ramsor blir de främmande orden bekanta. Här sjunger barnen en siffersång på engelska. Bild: Kristoffer Åberg

På väggen i daghemmet hänger en plansch där man för in de nya fraserna, siffrorna, färgerna och annat man lärt på engelska.

– Vi lät till exempel barnen säga sitt favoritdjur, och så skrev vi upp vad det är på engelska och limmade upp ordet bredvid en bild på djuret, berättar närvårdare Sabina Lindqvist.

Hon tycker det gått ganska naturligt att ta in engelska i dagisets vardag.

– Före maten brukar vi läsa en matramsa. Den kan alla nu, säger Lindqvist.

Spel och leksaker

De två grupperna språkduschar var för sig men ibland samlas förskolegruppen och daghemsgruppen till gemensamma språkstunder och -lekar. Då är mjukispåsarna med siffror ett bra hjälpmedel. Inom ramen för projektet har de deltagande grupperna också fått en del spel och leksaker som kan användas för speciellt språklekar.

I ett hörn i förskolans utrymmen sitter Mikael Nordström, Jonathan Eklöf och Theo Lindström runt ett lågt bord. Det är ett Fun table, ett digitalt spelbord som fungerar ungefär som en pekplatta fastän det är mycket större, och pojkarna är helt försjunkna i sitt spel.

– De snappar upp saker väldigt snabbt. Vi tänkte först att vi inte gör någonting med ett digitalt spel som bara är på engelska, men där hade vi fel, säger Mona Sundberg.

De snappar upp saker väldigt snabbt.

Pojkarna får stiga åt sidan och ge plats för följande grupp barn. De väljer ett spel där man ska vända ett av flera kort genom att vidröra skärmen. Bakom en del kort döljer sig en bild på ett djur, bakom andra djurets engelska namn uttalat av en röst. Så gäller det att para ihop rätt bild med rätt ord.

Under projektets gång har barnen blivit medvetna om de engelska orden. Vincent Veikkolainen har den här dagen kommit till förskolan klädd som spindelmannen.

– Det är spiderman på engelska. Spindel heter spider, vet han berätta.

INTRESSANT. Brian Ó Shúilleabháin , Mathias Lindroos och Vincent Veikkolainen begrundar hur många prickar det finns på sifferpåsarna. Bild: Kristoffer Åberg

Del av projekt

Språkduscharna i Sibbo är en del av kommunens språkprojekt som har fått finansiering av Utbildningsstyrelsen. De daghem i Sibbo som deltar i försöket är daghemmet Miili och Södra Paipis daghem. Skolorna representeras med Lukkarin koulu, Leppätien koulu och Jokipuiston koulu samt Salpar skola. Dessutom språkduschas eleverna i fyra förskolegrupper.

– Undervisningsgrupperna kunde anmäla sig att delta i språkduschprojektet, och det fanns ett stort intresse för det, säger Riikka Lindberg som koordinerar projektet.

I Sibbo erbjuder man språkdusch på flera för barnen främmande språk. Det finns engelska, franska och tyska, och för barnen i de finska grupperna som är med också svenska.

Det fanns ett stort intresse för att delta i språkduschprojektet.

– I Salpar skola språkduschar man på spanska. Där är det en utomstående som kommer till skolan och pratar spanska med barnen, säger Lindberg.

Annars är det språklärarna i skolorna och personalen själva som står för orden och ramsorna på det främmande språket. Det har just blivit klart att också Södra Paipis förskola och daghem kommer att få språkduscha på spanska under våren.

Projektet sträcker sig över hela läsåret. Under höstterminen utbildades personalen. Bland annat gjordes ett studiebesök till Jyväskylä där man gjort lyckade försök med språkdusch.

FAKTA

Språkdusch

Idén med språkdusch är att barnen får bekanta sig med nya språk och på det sättet bli intresserade av främmande språk och kulturer.

Barnen undervisas inte direkt i det främmande språket utan man lär sig språk genom att leka, spela och sjunga. Man kan lätt ta med ord på språkduschspråket i vardagen, barnen lär sig namnen på plagg när de klär på sig och på olika maträtter när de äter.

Språkdusch kan pågå under en kort eller längre tid.

Målet är att väcka elevernas intresse för att lära sig främmande språk och uppfatta den språkliga världen samt att välja språk i skolan.

Källa: www.edu.fi

Framtid om finansiering

Språkduscharna genomförs lite olika i de olika grupperna.

– I Lukkarin koulu har man till exempel fem veckor språkdusch i ett språk och de följande fem veckorna språkduschar man ett annat språk. I Jokipuiston koulu har man samma språk hela tiden, säger Riikka Lindberg.

En stund i veckan viks för språkdusch, men förutom det finns språket med hela tiden.

– Lärarna duschar eleverna med språket under hela veckan där det passar in. Det kan vara en skylt i en klass eller något ord som härrör sig till något man talar om, säger Lindberg.

Språkduschprojektet har finansiering läsåret ut. Efter det evalueras erfarenheterna av det. Utvärderingen sker i form av enkäter till föräldrar och personal och genom att prata med barnen. Responsen hittills har varit god.

– Både barnen och föräldrarna har tyckt att det är bra. Meningen är inte att barnen lär sig det främmande språket, och vi kommer inte att fråga efter vad de kan utan mera efter vad de tyckt, säger Riikka Lindberg.

Riikka Lindberg hoppas att man kan språkduscha i Sibbo i framtiden också. Det beror på finansiering. Ritva Blomster i Södra Paipis håller med.

– Det här är något som alla dagis och förskolor i kommunen borde ha, tycker hon.