Sibbo storskog växer fram

Att vandra i naturen blir allt populärare bland finländarna, speciellt i närheten av stora tillväxtcentrum. I nationalparken Sibbo storskog pågår arbetet med att bygga ut vandringsleder och rastplatser och med att förbättra tillgängligheten. Området har hög prioritet hos Forststyrelsen.

En å där havsöringen leker, urgamla granar och lövträd, men också ett övergivet torp där syrenerna blommar. Sibbo storskog bjuder på det mesta i naturväg och arbetet med att bygga ut nationalparken som ligger såväl på Helsingfors, Vandas som Sibbos marker pågår för fullt. Nationalparken har fått extra anslag för ändamålet i år och är en av prioriteterna på Forststyrelsens lista över områden att utveckla. Statens satsning på att utveckla turismen i Finland gav till exempel Sibbo storskog ett anslag på 100 000 euro.

Fortfarande ligger Sibbo storskog långt efter nationalparken i Noux när det gäller både service och antal besökare. Men då besökarantalet i Noux minskade i fjol så ökade det tvärtom i Sibbo.

– Det här är ett område dit man kommer för att vandra och för att plocka bär eller svamp, Noux är mer av ett område för utflykter med korvgrillning, säger Harri Karjalainen, parkchef för nationalparkerna längs kusten.

Han konstaterar att det inte går att dra för långt gående slutsatser då man ser på besökssiffrorna bara för ett år, men att en del av dem som brukat besöka Noux säkert har hittat Sibbo storskog i stället. En av tankarna bakom att bygga ut servicen i området är just att avlasta Esbo.

Det här är ett område dit man kommer för att vandra och för att plocka bär eller svamp.

Parkmästare Rami Koskinen som från Forststyrelsens sida ansvarar för det praktiska arbetet i Sibbo storskog har interner från den öppna anstalten i Kervo till hjälp med det arbete som just nu görs i Sibbo vid Byabäcken och Ängesböle i norra delen av naturskyddsområdet. Att jobba med att bygga och förbättra vandringsleder eller med att bygga vindskydd och platser för korvgrillning är populärt bland internerna, omtalar Koskinen.

– Det underlättar för oss, eftersom enheten för naturtjänster har begränsade resurser, säger Koskinen.

Han är nu som parkmästare inne på sin andra karriär efter att ha jobbat 29 år vid försvarsmakten. De flesta jobbar gärna i naturen och Koskinen uppger att arbetet löper smidigt. Antalet interner varierar mellan fem och tio beroende på vilka andra uppgifter som ska skötas.

BRASFÖRBUD. Interner från Kervo ser under Rami Koskinens översyn till att det finns tillräckligt med ved att använda vid rastplatserna. När det råder varning för skogsbrand är det förbjudet att göra upp öppen eld. Bild: Niklas Tallqvist

Två huvudportar

Tanken är att Sibbo storskog i framtiden ska ha två huvudsakliga portar, en vid Hanaböle träsk i Vanda och en vid Knutersvägen i Sibbo. Vid Hanaböle träsk planerar Vanda en bro över vägarna mot Bisa träsk. Också parkeringsområdet som byggdes ut förra sommaren måste utvidgas ytterligare.

Parkeringsplatser och möjligheter att nå vandringsleder finns på andra håll också och turen med Koskinen och Karjalainen börjar vid Byabäckens parkeringsplats. Där går vandringen mot Ängesböle bland annat på vägar armén kört upp medan skogen var ett övningsområde, men också på stigar som uppstått där bär- och svampplockare under åren gått.

– Vi gör stigarna framkomliga, men vi försöker att inte ändra på det naturliga för mycket här, säger Koskinen.

Harri Karjalainen berättar att vissa stigar i nationalparken ska byggas så att de är framkomliga även med barnvagn och i mån av möjlighet ska de anpassas för personer med specialbehov. Men innan man kommer så långt är det en bit kvar.

– Vi försöker bygga upp nationalparken så att vandringsleder kan nås från många olika håll så att trycket inte blir så stort på några få ställen. Rutterna koncentreras till den fjärdedel av nationalparken som är utflyktsområde så det mesta av naturen förblir orörd, säger Karjalainen.

Vi gör stigarna framkomliga, men vi försöker att inte ändra på det naturliga för mycket här.

Också lokal historia

Från Byabäcken når man också det Bergströmska torpet, ett torp från slutet av 1700-talet. Forststyrelsen förhandlar med de företagare som tar grupper till Sibbo storskog om möjligheterna att använda torpet, inte för matservering utan för att berätta om en del av områdets bakgrund. Runt torpet syn spåren av gammalt kulturlandskap tydligt med en syrenbuske vid husknuten och yngre skog där åkrarna en gång legat.

Enligt ordförande för naturföretagarna i Sibbo storskog Hannu Ylönen diskuterar man just nu vilka möjligheter torpet erbjuder att ge grupper som besöker området en inblick i Finlands och Sibbos historia. Tanken är att med hjälp av expertråd, men som talkoarbete sätta torpet i skick. Kvar finns fortfarande en del gamla möbler och gammalt husgeråd.

– För att utveckla näringarna i nationalparken behövs ändå att vandringslederna byggs ut och blir lättare att ta sig fram längs. Vi som driver verksamhet här har främst företag och turister som kunder och kundernas förutsättningar för naturupplevelser måste beaktas, säger Ylönen.

FAKTA

Sibbo storskog

Sibbo storskog grundades som nationalpark 2011.

Ytan är ungefär 19 kvadratkilometer och nationalparken ligger på Sibbos, Vandas och Helsingfors områden.

Den kortaste vandringsstigen på området just nu är 1,4 kilometer, den längsta, mer krävande 4,8 kilometer.

Forststyrelsen som förvaltar nationalparken satsar på att bygga ut både vandringsleder och rastplatser i området.

Arbetet med att bygga ut leder och service i området pågår, men tar flera år i anspråk.

Han konstaterar att Sibbo storskog fortfarande är ett rätt jungfruligt område som utflyktsmål. Vid sidan av vandringsleder önskar sig företagarna tydliga portar med tillräckligt stora parkeringsområden för att förbättra områdets tillgänglighet.

Mångsidig flora och fauna

Nationalparkerna är inte viktiga bara för rekreation. I Sibbo storskog har man lokaliserat några platser där det förekommer tjäderspel och tre berguvspar häckar på området. Berguvarnas revir är såpass stort att det knappast finns plats för fler, konstaterar Karjalainen. Skogsbingeln, gullpudran och en del andra sällsynta blommor förekommer i parken och i anslutning till den håller kvigor en äng i skick så att den sällsynta Lilla apollofjärilen ska klara sig där.

Företagarna i området håller sin verksamhet främst kring utbyggda vandringsleder och befintliga rastplatser, men allemansrätten ger var och en rätt att röra sig fritt i området.

SOV GOTT. Vid rastplatsen i Ängesböle kan man övernatta i ett vindskydd eller tälta om man så vill, berättar Harri Karjalainen. Bild: Niklas Tallqvist

De framtida planerna är stora. Eftersom asiatiska turister är intresserade av finsk natur kunde man ordna med busstransport från Helsingfors-Vanda flygplats också för grupper som bara mellanlandar i Finland och som behöver något att göra under väntetiden. Man räknar med att kunna nå Sibbo storskog från flygplatsen på en dryg kvart. Huvudstadsregionens hotell är inte långt borta och bussförbindelserna är goda. För den som så vill är det dessutom tillåtet att sova över i vindskydd eller sätta upp tält i Ängesböle.

– De flesta som rör sig i naturen gör det på naturens villkor, vi har väldigt lite nedskräpning eller skadegörelse, säger Rami Koskinen.

Harri Karjalainen konstaterar att utvecklingen av Sibbo storskog nu prioriteras högt. Tillsammans med tre andra nationalparker fick området till och med extra anslag i riksdagens tilläggsbudget i våras.