Segersby gårds ägare löste orgelmysterium, spårade stilmöbler och samlade konst – nu kan allmänheten bekanta sig med resultatet

UNIK PLATS. – Ett hus som Segersby kräver nästan att det ordnas saker i det. Det har musicerats i musiksalen och fyra filmer har spelats in på gården. Senast var det kriminalserien Karppi som spelades in hos oss, och då brann Segersby gård upp digitalt på film, berättar Li-Lo och Kim Söderholm som äger gården sedan cirka tio år tillbaka. Bild: Kristoffer Åberg

Utställningsserien Lovisa, liten stad – kulturell storstad? fortsätter i Almska gården. Nu handlar det om kulturhemmet Segersby som presenteras via stilmöbler, gamla fotografier och via ägarna Li-Lo och Kim Söderholms samling av nutidskonst.

Utställningen om Sergersby gård är släkt med den så kallade herrgårdsserien, som tidigare presenterats på Almska gården, men med en tydlig skillnad: Nu ligger fokus mindre på själva gården och mera på kulturen som finns på insidan.

– Det finns fina konstsamlingar på flera av herrgårdarna i Östnyland men Segersby står sig med en ovanligt fin samling. Där de andra herrgårdarna slutat samla vid Edelfelt så har Li-Lo och Kim Söderholm helt och hållet inriktat sig på nutidskonst. Det är verkliga skatter som ställs ut, säger Ralf Forsström, konstnärlig ledare för utställningsserien Lovisa, liten stad – kulturell storstad?.

Almska gårdens stockväggar pryds under de närmaste månaderna av idel moderna konstverk ur paret Söderholms samling. På paradplats hänger Alvar Gullichsens helvilda skapelse Artek goes to Pärre Bonk City, tavlan som utgjorde startskottet för den Söderholmska samlingen av nutidskonst.

Li-Lo Söderholm köpte tavlan som present till maken på hans fyrtioårsdag år 1991 och sedan dess har samlingen vuxit avsevärt – bland annat med fotografier tagna av Caj och Stefan Bremer samt grafik av Sari Bremer.

– Bremers hör till våra absoluta favoriter, säger Kim Söderholm.

Det finns fina konstsamlingar på flera av herrgårdarna i Östnyland men Segersby står sig med en ovanligt fin samling.

Personliga favoriter

Paret Söderholm brukar bland annat besöka Målarförbundets årligen återkommande konstförmedling i Kabelfabriken i Helsingfors, och ser de någonting de gillar så så slår de till. Går åsikterna isär om favorittavlan – vilket händer ibland – har det hänt att Söderholms kommit hem med två verk.

Däremot bryr de sig inte om vad andra tycker om deras konstsamling. Huvudsaken är att de själva gillar verken, men Arto Väisänens Pingviinioperetti har däremot fått från kritik av deras son.

– Han tycker tavlan är "världens fulaste" men hittills har det inte hänt att via skulle ha ångrat något tavelköp, säger Li-Lo och Kim Söderholm.

FRITT FRAM. – Det fanns inget som styrde vad vi skulle ha på väggarna, säger Li-Lo och Kim Söderholm som renoverat Segersby gård med pietet och inrett med gamla möbler och nutidskonst. Alvar Gullichsens Artek goes to Pärre Bonk City var den första tavlan i parets konstsamling. Bild: Kristoffer Åberg

I samlingen finns också några lokala konstnärer representerade, bland annat Markus Forss med sina naivistiska målningar och Jukka Vikberg med sina träsnitt. Betydligt större är andelen afrikanska konstnärer. Söderholms har vistats bland annat i västafrikanska Benin, och från resorna till Afrika har de hämtat hem gamla skulpturer och otaliga färgsprakande tavlor.

Nationalromantik

Den afrikanska delen av samlingen – "modern hötorgskonst" som Ralf Forsström kallar den – ställs ut med en samling möbelklenoder från Segersby som sällskap.

Bortre delen av Almska gården är inredd som sängkammare med ett oerhört fint möblemang i centrum. Sängarna, nattygsborden, sekretären, spegelbordet för damer med tillhörande stol och herrmotsvarigheten, en hög byrå med en oval spegel utanpå, är formgivna av Louis Sparre speciellt för Segersby gård.

– Den nationalromantiska möbeldesignen och tavlorna med härliga färger stämmer fint ihop. Kombinationen är kanske en lite fräck lösning, men då kan man ju komma ihåg att även en Gallén-Kallela reste till Afrika och inspirerades, säger Forsström.

AFRIKANSK. Teemu Mäkis oljemålning, Grand-Popon poikia III, är målade utifrån ett fotografi som paret Söderholm tagit i Benin. En hel del afrikansk konst ingår i deras stora samling av modern konst. Bild: Kristoffer Åberg

Det var Kim Söderholms mormors morfar, Karl Gustaf Ruuth, som lät bygga Segersby gård år 1869. De sista ättlingarna i rak nedstigande led, två ogifta systrar Ruuth flyttade ut 1981 och mangårdsbyggnaden stod tom och förföll i flera decennier, ända tills Li-Lo och Kim Söderholm köpte gården år 2007.

– Det var ett mycket trött hus vi köpte, säger Söderholms om Segersby gård – eller Gamla Segersby som mangårdsbyggnaden numera kallas.

Släktgård

Sedan dess har gården renoverats med pietet och slitna trösklar, spåren efter tidigare generationer på gården, har fått bli kvar. Samtidigt har släktgårdens historia dokumenterats.

Det var ett mycket trött hus vi köpte.

Många släktingar engagerade sig i gårdens återuppbyggnad, och via dem fick Li-Lo och Kim Söderholm värdefull information om Segersby och om vilka möbler och föremål som funnits i huset. Den vägen lyckades Söderholms även få en del av bohaget – såsom Sparre-möblemanget – återbördat till gården.

De fick också köpa tillbaka den maffiga kristallkronan som en gång i tiden hängt i salongstaket på Segersby, men som nu hänger i taket på Almska gården så länge som utställningen pågår. Den rikt ornamenterade kristallkronan, troligtvis tillverkad i Ryssland, med genomskinliga och gröna prismor var en bröllopsgåva till Kim Söderholms mormorsmormorsmor.

– Hennes syster lär ha fått en liknande kristallkrona i rött, men den har vi inte lyckas spåra, säger han.

SEGERSBYBOR. – Utställningen har gett oss möjlighet att klargöra våra egna tankar och kunskaper om huset och dess innehåll, säger Kim och Li-Lo Söderholm vars hem, Sergersby gård, är det andra kulturhemmet som presenteras i utställningsserien Lovisa, liten stad – kulturell storstad?. Bild: Kristoffer Åberg

Orgelmysterium

En av annan av Segerbys rariteter är gårdens orgel i nygotisk stil, och den finns med på utställningen i form av ett tygtryckt fotografi. Orgeln från 1879 stod länge i husets musikrum, så länge att de fyrkantiga spåren fortfarande finns kvar i golvet. Men någon gång under tidens lopp försvann den från gården.

– Av en händelse råkade vi hitta orgeln, inpackad i lådor i ett hus i Lovisa. Vi tog den till en orgelmästare i estniska Rakvere som satt ihop den igen, och som också hade några synpunkter på slöjdläraren Matias Åkerlunds orgelbygge. Heimlaga vara vad han kallade den och sa att orgeln är byggd av en medioker orgelbyggare men en skicklig timmerman, säger Kim Söderholm.

FAKTA

Segersby gård

Utställningsserien Lovisa, liten stad – kulturell storstad? fortsätter på Almska gården med en utställning om kulturhemmet Segersby gård.

Utställningen består av två delar: På nedre våningen finns möbler, andra föremål och tavlor, främst modern nutidskonst som Li-Lo och Kim Söderholm lånat till utställningen. På övre våningen finns fotografier, kopior av gamla fotografier och nya bilder från gården.

Utställningarna produceras som ett samarbete mellan Lovisa stad och Stödföreningen för Lovisa Konstcentrum. Ralf Forsström fungerar som konstnärlig ledare för utställningsserien.

Utställningen pågår till den 26 januari 2019 och är öppen tisdag-lördag klockan 12–17.

Tittar man noga kan det hända att man får syn på orgeln på någon av de många fotografierna som finns utställda på Almska gårdens övervåning. Det är fråga om gamla och nyare fotografier från gården och dess invånare; bilder som beskriver hur livet på Segersby gård sett ut genom åren och som kompletterar nedre våningens fokus på möbler och konst.

Bildberättelse

– Jag hör inte till släktens huvudgren och så särskilt många gamla fotografier har inte hamnat hos mig. Men under de senaste åren har jag aktivt samlat på mig en mängd gamla fotografier med koppling till Segersby. Det har varit ett verkligt detektivarbete att försöka luska ut vilka personer som finns på bilderna, men så småningom har jag lärt mig att känna igen åtminstone en del av släktingarna, säger Kim Söderholm.

På övervåningen snurrar också ett bildspel som beskriver paret Söderholms arbete med att rusta upp den gamla mangårdsbyggnaden på Segersby.

Lovisa stad med Ralf Forsström som konstnärlig ledare står som arrangör för utställningshelheten på nedre botten i Almska gården. Stödföreningen för Lovisa konstcentrums andel, det vill säga fotografierna, visas på övervåningen. Är man intresserad av en guidad tur genom föreställningen kan man kontakta kulturproducent Mimosa Elo.