Se på yrkesskolan med de ungas ögon

Somliga fick morgonkaffet i vrångstrupen när det i fredags verkade som om fusionen mellan Inveon och Prakticum på nytt är hotad. ÖN kunde berätta redan i våras att ett tiotal av Inveons personal troligen inte får jobb i Prakticum, och nu dök frågan upp igen.

Det är en del födslovåndor när fyra yrkesinstitut i Östnyland ska bli två. Flerspråkiga Careeria har redan ett skolbygge på gång på Västra åstranden, men kring framtiden för Inveon/Prakticum finns det fortfarande en del frågetecken. På försommaren var det lokalfrågan som fick det att hetta till i samtalstonen. Nu verkar det klart att Inveon flyttar in i Edupoli i Estbacka.

Den färska tvisten gäller innehållet i avtalsutkastet, bland annat personalfrågan. Alla medlemskommuner måste godkänna avtalet för att fusionen ska kunna genomföras.

Fnurror på tråden alltså, och i teorin finns det nu en möjlighet – eller risk – att det redan begravda förslaget om en flerspråkig men regional utbildningsanordnare aktualiseras. Det skulle innebära en svensk-finskspråkig administration, medan undervisningen också i framtiden skulle ske på separata språk, och i två skilda skolor.

Vi har hört det förut. En tvåspråkig regional yrkesanordnare ser många som en garanti för att behålla makten och inflytandet över den svenska yrkesutbildningens framtid i Östnyland.

Det är lätt att ta till sig argumenten för en regional och tvåspråkig utbildningsanordnare. Då har de östnyländska kommunerna bättre möjligheter att trygga utbildningen, sägs det.

Kan Prakticum för sin del ge sådana garantier för framtiden? Tveksamt, säger en del. Andra menar att enspråkigt svenska Prakticum ger bästa effektivitet när det handlar om att hitta synergier.

Men i grund och botten är den bästa tryggheten för yrkesinstitutens kontinuitet att skolans image är attraktiv, och att den spottar ut sina studerande i tid utrustade med ett yrke som efterfrågas. Det är också det som genererar statsandelar, basen för skolornas ekonomi.

Så är det en tvist eller endast politiskt spel bakom kulisserna som vi ser nu? Det verkar i alla fall som att frågetecknen egentligen inte är så dramatiska att avtalet på riktigt är hotat.

Oavsett hur man ser på yrkesutbildningen, måste man välja studerandens och föräldrarnas fokus. Om tålamodet tryter för att osäkerheten kring utbildningen är stor och kvaliteten inte fyller kraven så väljer man andra alternativ, och det leder till att elevunderlaget minskar.

Just så har det gått för Inveon. Pengarna är slut och många av regionens unga väljer andra skolor.

Näringslivet är en betydande samarbetspartner för den regionala yrkesutbildningen. Världen förändras i snabb takt. Yrken försvinner och nya kommer till. När yrkesinstitutet marknadsför sin utbildning för näringslivet måste man kunna garantera att man kan möta näringslivets behov av yrkesfolk med den rätta kompetensen.

Lagt kort ligger. En kompromiss hur den finska och svenska yrkesutbildningen ska ordnas i Östnyland som tillfredsställde Borgå, Sibbo och Lovisa hittades för ett par år sedan. Är man beredd att riva upp den?

Det som det torde finnas total politisk enighet om, är att det är viktigt att det finns yrkesutbildning på svenska i Östnyland. Vägen dit är snårig, men det ser ändå ut som man är inne på målrakan nu. Svik inte regionens unga nu.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland