Sämsta skörden på 35 år

Grödorna mår inte bra av för mycket regn. Men ännu värre är för mycket sol och värme. Därför har jordbrukaren Anders Rosengren inga förväntningar på årets skörd.

Anders Rosengrens odlingar omfattar 116 hektar. Femtio hektar av totalarealen upptas av vete, kumminarealen är 24 hektar stor och resten är grönt i olika former.

– Jag har till exempel naturvårdsåkrar, EFA-åkrar (areal med ekologiskt fokus) och hästbeten.

Han berättar att kummin odlas i faser. Första året sår man, år två och tre skördar man. Finland står för 30 procent av världens kumminproduktion. Dagarna är långa och nätterna korta under sommaren och det gör kumminen aromrik. Det har funnits en efterfrågan på kummin, men för tillfället är priset på nedåtgående.

Kummin drabbas inte av de skadegörare som oljeväxterna drar till sig, till exempel kålmal och rapsbaggar, men i stället trivs ogräs som baldersbrå i kumminfälten. Baldersbrå kan bekämpas med vanligt ogräsmedel, men man måste vara mycket noggrann med tidpunkten. Bekämpningen måste göras vid tidigt plantstadium.

– Jag kom för sent i gång med ogräsbekämpningen och jag har blivit tvungen att delvis handplocka baldersbrået. Det har varit besvärligt och jag är inte säker på att jag gör om det. Det finns också andra omständigheter som gör kumminen svårodlad och jag ställer mig tveksam till att fortsätta odla kummin.

Vete

En del av de svårigheter Anders Rosengren och andra odlare har mött i jordbruket i år tog sin början under det sällsynt våta året i fjol.

– Plöjningen var speciellt besvärlig i fjol höstas och resultatet blev inte det jag önskade. Det märks nu i år, på sina ställen är veteskiftena mycket ojämna. Det beror dels på värmen, torkan och blåsten efter vårsådden, dels också på höstplöjningen. En del av vetet grodde i normal ordning, men en del grodde först långt senare, efter regnen vi fick till midsommar.

Det som nu är grönt i vetefälten hinner inte mogna till skörden och Anders plan är att låta bli att tröska det. Han vill inte riskera att det omogna förstör kvaliteten på hela partiet.

– Gröna enheter i åkrarna går att bekämpa på annat håll. I Mellaneuropa är det möjligt att bekämpa med glyfosat så sent som några veckor före skörden, men det är inte tillåtet i Finland.

Vetet är så pass kortvuxet och klent i år att det som inte går att tröska torde gå att plöja in i höst utan större problem.

– Men jag har också veteskiften som ser relativt bra ut. Det verkar som om variationerna i regnmängderna har varit stora i Borgå. Här hos mig i Jackarby har vi fått betydligt mera än till exempel i skärgården.

Hälften

Anders uppskattar att hans veteskörd kommer att bli ungefär hälften av en normal skörd.

– Det var lika torrt sommaren 1988 och då fick jag 2 000 kilo per hektar. Ungefär detsamma, eller lite mindre, väntar jag mig år. Sommaren för 30 år sedan var lika torr, men skillnaden till 2018 är att starten då var betydligt bättre. Jag har odlat i 35 år och det här är det sämsta året under min tid hittills. Det är starten som är det avgörande och jag var lite sent ute.

Han berättar att det har funnits år då han inte har fått all spannmål tröskad.

– En höst, jag tror det var 2004, måste jag lämna femton hektar otröskat, men trots det blev resultatet bättre än det jag väntar mig i år.

Han säger att 1988 var lönsamheten inom jordbruket inte lika åtstramad som i dag.

– Det fanns marginaler och en förlust ett år var något som gick att hantera.

Det statliga systemet med skördeskadeersättning slopades för några år sedan. I stället är det meningen att jordbrukaren ska teckna en skördeskadeförsäkring.

– Jag har tecknat en, men läste inte igenom det finstilta tillräckligt noggrant. Försäkringen förutsätter nämligen totalskada för att ersättningen ska betalas ut. Totalskada betyder att man inte får något alls från åkern och riktigt så illa är det inte år. Försäkringen är inte speciellt dyr, men jag tycker att den inte fyller sin funktion och jag ska troligtvis säga upp den.

Det är ännu inte klart om odlarna kommer att få någon form av kompensation av staten eller EU för missväxten.

Priserna

En fördel med torkan är att den tycks ha dämpat förekomsten av flyghavre.

– Det har funnits mycket lite flyghavre i år. Jag bekämpar inte kemiskt utan går över mina skiften och plockar för hand.

Sommaren har varit för varm överallt i Europa och de förväntade dåliga skördarna ser nu att visa sig i högre priser.

– Priserna på finskt vete har i allmänhet varit 20–30 euro/ton lägre än i Mellaneuropa. Men nu är priserna på väg upp, uppgången började redan i höstas. Detsamma gäller rågpriset.

Som odlare av vete och kummin har Anders inte drabbats av invasionen av gammafly.

– Men jag har sett grannarna rybs invaderas och att skiftet sprutades. Jag tror inte att någon i vårt land var förberedd på en invasion, gammaflyet har senast påträffats i Finland 1946. Därför blev det också svårt att få tillgång till bekämpningsmedel.

Anders räknar med att kunna börja tröska efter den 20 augusti. Idealvädret fram till dess är uppehåll, behaglig värme och lugna regn.

– Inga störtskurar på 50 millimeter.

Direktsådd

Anders har inte för avsikt att så höstsäd, men ska nog gå inför en ny såningsmetod i vår. Han har tänkt direktså vissa skiften.

– Jag ska lämna en del oplöjt och så direkt på våren. Det har visat sig att direktsådda skiften har klarat sig bättre i år än konventionellt plöjda. Vid direktsådd stannar fukten längre kvar i marken och man kommer senare i gång på våren. Ett normalt år förlänger direktsådden odlingssäsongen med en vecka, men ett torrt år får fröna tillgång till fukt som främjar groendet.

FAKTA

Skördeprognos för södra Finland

Torkan och värmen har fått spannmålen att mogna för snabbt och ytterligare försämrat skördeutsikterna.

Skördeutfallet för vårgrödor väntas bli endast 50–60 procent av normal skörd. I övriga delar av landet räknar man 75–85 procent.

Den totala spannmålsskörden uppskattas bli 2,47 miljarder kilo.

Spannmålen har mognat två veckor i förtid.

Värst drabbat av torkan är foderkornet.

Ensilageskörden blev obetydlig och av dålig kvalitet, detsamma gäller torrhö.

Höstsädsarealen väntas bli dubbelt så stor som fjolårets.

Källa: Pro Agria 7.8.2018