Sämre tider randas – Borgå måste förbereda sig

MÅNGA UTMANINGAR. Henrik Rainio (t.v.) Jukka-Pekka Ujula och Fredrick von Schoultz är nöjda över att Borgåekonomin står på en stadig grund. Men sämre tider är att vänta. Bild: Kristoffer Åberg

Borgå behöver inte panikbromsa som de flesta andra kommuner. Ekonomin djupdyker inte 2020, men läget försvagas betydligt under de närmaste åren. Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula manar till eftertanke. Ljuset har redan bytt från grönt och fortsätter man gasa blir det snabbt rött.

Stadsdirektören presenterade sitt budgetförslag på tisdagen och påpekade att utsikterna är rimligt goda. Ekonomin är i balans, befolkningen växer, det byggs nya bostäder och nivån på samfundsskatterna är exceptionellt hög. Ekonomin försvagas visserligen redan nästa år och utgifterna är på uppgående.

Men Ujula föreslår inga skattehöjningar 2020 och sektorernas budgetönskemål har ganska långt beaktats även om rödpennan strukit ett tiotal föreslagna tjänster. Då politikerna nu ska ta sig an budgetfrågorna torde behandlingen löpa ganska bra.

– Det är klart att enskilda detaljer diskuteras, så är det alltid, men någon dramatik blir det knappast, tror han.

Det är inte heller 2020 som oroar honom mest utan de följande åren.

Vad ska man satsa på?

– Borgå har länge haft medvind, men nu förändras läget. Många frågetecken svävar i luften, det är fråga om befolkningsutvecklingen, nativiteten, flyttrörelsen, de ekonomiska konjunkturerna överlag. Hur kommer helheten att se ut och vilken sorts service ska vi satsa på?

Borgåekonomin står på en stadig grund även om staden investerat kraftigt under den senaste tiden, främst i nya skolor och daghem.

– Takten kan inte fortsätta. Stadens ekonomi kommer att stå inför en besvärlig ekvation. Antalet äldre ökar och utvecklingen är den motsatta beträffande barn och unga. Också antalet personer i arbetsför ålder minskar. I ljuset av dagens prognoser måste ekonomin balanseras.

Ujula anser att man redan nu måste tänka på hur det ska ske.

– Utmaningarna ska greppas för att Borgå ska kunna ta till förebyggande åtgärder och strategiska val i tillräckligt god tid.

Finansdirektör Henrik Rainio säger att årsbidraget nästa år är cirka 24 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är positivt, men bara en aning, omkring 1 miljon. Skattesatsen föreslås alltså bli kvar vid 19,75 procent och inte heller fastighetsskattesatserna ska enligt stadsdirektörens förslag höjas.

– Utgifterna ökar med 7 procent jämfört med bokslutet 2018 och med 4,2 procent jämfört med årets prognos.

Investeringarna sjunker

Det är främst de exceptionellt höga samfundsskatterna som håller budgeten i balans. Intäkterna från dem har varit cirka 15 miljoner under de senaste åren. För 2020 förutspås en intäkt på cirka 32 miljoner. Rainio framhåller ändå att permanenta utgiftsökningar inte kan dimensioneras enligt den här konjunkturtoppen.

Staden har under den senaste tiden investerat över 120 miljoner euro i skol- och daghemsbyggnader och skuldbeloppet har kraftigt stigit. Nästa år är investeringsnivån lägre. Ujulas budgetförslag omfattar investeringar för 28,7 miljoner. De mest betydande byggprojekten 2020 är daghemmet Skogsstjärnan och Jokilaakson koulu. Mindre investeringar görs också i skol- och daghemsbyggnader och deras gårdsområden. Kommunteknikens investeringar växer till 8,3 miljoner.

Stadens lånebelopp stiger enligt Henrik Rainio med cirka 5 miljoner euro netto. Det betyder omkring 3 500 euro per invånare, totalt 178 miljoner.

Borgåekonomin måste alltså anpassas på något sätt, men tid för diskussioner om hur det bäst ska göras finns. Jukka-Pekka Ujula och Henrik Rainio medger att bildningen måste granskas eftersom trycket här lättar i och med ett minskat antal barn i framtiden. Trycket på social- och hälsovården ökar, men även här gäller det att utveckla tjänsterna och satsa på förebyggande åtgärder.

Stadsstyrelsen börjar behandla budgeten den 21 oktober. Fullmäktige tar sig an frågan den 13 november.

Utgifterna för Borgå stiger med totalt 4,2 procent, 15,6 miljoner euro.

Inkomsterna stiger med 4,9 procent, cirka 19,2 miljoner.

Inkomstskattesatsen blir kvar vid 19,75.

Oförändrade fastighetsskattesatser.

Stadens ekonomi försämras, men samfundsskatterna håller resultatet positivt.

Årsbidraget är 24 miljoner.

Investeringar på drygt 28 miljoner.

Lånestocken växer med 5 miljoner till 178 miljoner.

Antalet anställda ökar med 5,3 personer till 2 725,3.

Mer läsning