Samarbetsförhandlingarna avslutades i Lovisa – tjugo årsverken ska bort

Lovisa stad har avslutat samarbetsförhandlingarna. Resultatet är att man sparar bort 20 årsverken. Bild: Arkiv

Samarbetsförhandlingarna i Lovisa avslutades på onsdagen. Stadens anställda minskar med 20 årsverken, fördelat på de olika centralerna.

– Minskningen är inte detsamma som att 20 personer förlorar arbetet, utan det blir en operativ fråga att utreda hur många personer som får gå som en följd av beslutet, säger stadsdirektör Jan D. Oker-Blom.

Stadsstyrelsen ska behandla samarbetsförhandlingarnas förslag den 9 november, och sista ordet säger stadsfullmäktige.

De lokala fackförbunden säger i ett pressmeddelande att man inte godkänner resultatet som innebär uppsägningar, och de konstaterar att "förhandlingarna avslutades i djup oenighet."

Fackrepresentanterna säger att det är orimligt att stadens anställda måste betala med sina jobb för svårigheterna som staden har med driftsekonomin. Man säger att staden inte har kunnat motivera hur arbetsuppgifterna minskar i och med att personal sägs upp, vilket leder till en oro över att uppsägningarna innebär att arbetsbördan för övriga anställda ökar.

Stadsdirektören kommer i sin beredning att föreslå att 4 årsverken försvinner från centralen för näringsliv och infrastruktur, 7 från grundtrygghetscentralen och 9 från centralen för bildning och välfärd (se faktaruta).

Letar mjuka metoder

Oker-Blom säger att årsverkena mer eller mindre motsvarar personer, men att man i mån av möjlighet tar till naturlig avgång eller andra åtgärder för att göra sparåtgärderna lindrigare. Tidigare har budet varit att man inte når sparmålen med mjukare metoder, som naturlig avgång, men det är trots allt inte uteslutet.

– Frågan är om det konkret betyder att jobbet tar slut för dessa personer i centralerna, eller om det finns andra öppningar. Vi ska se om det finns möjligheter med till exempel naturlig avgång eller obesatta tjänster, säger Oker-Blom.

Han räknar inte med att servicenivån i staden ska lida i någon större utsträckning, även om det ändå är sannolikt att vissa förändringar kommer att ske.

– Det här handlar om 2 procent av den totala personalstyrkan, så inverkan är inte så dramatisk. På vissa enheter kan det innebära att en del personer får lite mera jobb, eller att vissa uppgifter blir ogjorda. Men det håller sig inom lagens gränser.

Ekonomin i skick

Oker-Blom har förståelse för att personalen inte ser resultatet som godtagbart.

– Men de har deltagit i förhandlingarna och därmed i att välja bland alla dåliga alternativ. De kom inte heller med bättre förslag för att minska på personalstyrkan. Jag tolkar det ändå som att de förstår valet av enheter.

Angående framtiden, och huruvida åtgärderna räcker eller om man kan räkna med ytterligare sparåtgärder, säger Oker-Blom att läget nu ser ganska stabilt ut. Den ekonomiska uppföljningen pekar på att man håller sig inom budgeten för i år, eller potentiellt lite över. Nästa års budgetarbete är i gång, och också de siffrorna ser acceptabla ut.

– Det ser hyfsat ut enligt prognosen med besparingarna på utgiftssidan och visa ökningar i statsandelarna. Det ska räcka för en tid, och vi ska inte behöva gå åt personalen på det här sättet.

Centralen för näringsliv- och infrastruktur (-4 årsverken):

byråsekreterare, -1

traktorchaufför, -1

uppgift inom lantmäteriteamet, -1

uppgift inom turismen, -1

Grundtrygghetscentralen (-7 årsverken):

byråpersonal, -1

hälsocentralbiträde, -1

personal inom seniortjänsternas öppenvård och inom stödtjänster, -3,5

personal inom instrumentvård, -1,5

Centralen för bildning och välfärd (-9,1 årsverken):

städare, -1

personal inom bibliotek, -0,6

ungdomsarbetare, -1

barnskötare, -1

två skolgångshandledare, -2

två timlärare, -2

klasslärare, -1

byråskreterare,- 0,5

Mer läsning