Sällsynt vacker saga om jakten på en pärla

Årets Runeberg Junior-vinnare är en berättelse som passar såväl barn som unga. Det är lätt att hålla med barnboksförfattaren Martin Widmark som citeras på Pärlfiskarens pärm: ”Grattis till dig som har det här äventyret framför dig”.

Karin Erlandssons äventyrsbok Pärlfiskaren är en av fjolårets fullträffar i den finlandssvenska barnboksutgivningen. Det finns ett sug i den här berättelsen, ett nästintill magiskt sådant som krokar läsaren från de allra första fraserna då spådamen med sina nariga händer greppar berättarens hand. Detta är, utan överdrift, en berättelse med stort B.

Historien är Mirandas som anländer med tåg till den södra regionen för säsongens skull, närmare bestämt, pärlsäsongens. Miranda är en ung kvinna och pärlfiskare, landets bästa, som går i sin pappas fotspår. Han som försvann i havets famn efter att ha drabbats av förbannelsen, ett öde som drivit många pärlfiskare bort från sina familjer och sina hem.

Med jämna mellanrum utlyser nämligen rikets drottning en slags tävling bland pärlfiskarna som går ut på att finna ögonstenen. Detta är en alldeles speciell pärla vars värde i jämförelse med vanliga pärlor är det sjudubbla. Den som drabbas av förbannelsen blir besatt av att hitta ögonstenen men ännu har ingen lyckats med uppdraget. I stället har många försvunnit eller dött i jakten på denna skatt.

Pärlfiskarens berättelse är förlagd i en tid och på en plats som inte är vår men som känns förvånansvärt bekant. Övertygande och elegant skriver Erlandsson fram denna främmande värld, dess miljöer, texturer, dofter och smaker. Läsaren kan nästan se framför sig hur det ser ut på havets botten där pärlor i regnbågens alla färger ligger eller känna smaken i munnen av en brödskiva bakad på torkad vetesviol toppad med honungsströmming och pepparrot. Tuuli Toivolas svartvita illustrationer, sparsamt utspridda boken igenom, stöder berättelsen men lämnar ändå utrymme för läsarens kreativitet.

Klokt och vackert språk

Karaktärsbeskrivningen är likaledes synnerligen lyckad, börjande med Miranda, den ensamma, starka och modiga kvinnan som förlorat sina föräldrar på ett tragiskt vis och som likt sin pappa beger sig i väg för att leta efter ögonstenen. Med sig på jakten tvingas hon ta Syrsa, en liten flicka som också förlorat sina föräldrar och precis som Miranda, sin högra arm.

Mellan detta omaka par, den något buttra ensamvargen Miranda och den sympatiska Syrsa begåvad med en ovanlig kraft, växer så småningom en varm tilltro fram och ett systerskap som ingen ondska i världen kan knäcka.

För faror och illasinnade varelser finns det gott om på det äventyr som de två beger sig ut på. Den farligaste heter Iberis, en hänsynslös gammal kvinna som också suktar efter ögonstenen, pärlan som påstås stilla sin ägares längtan för all evig tid.

Karin Erlandsson följer skickligt äventyrsberättelsens manuskript men kantar skildringen med många kloka tankar om ensamhet, vänskap, sorg och begär. Särskilt vacker förblir frågan om längtan, är den som får sin längtan stillad för alltid, lyckligare än den som alltid har en längtan kvar?

FAKTA

Pärlfiskaren

Text: Karin Erlandsson.

Illustrationer: Tuuli Toivola.

Förlag: Schildts & Söderströms, 241 sidor.