Sågudden version två?

Isnäs hamnområde bjuder sannolikt på samma problem som Sågudden.

Om inte varningsklockorna ringer i Lovisafullmäktige nu så borde de. Förra veckan dök nämligen en fullmäktigemotion upp där man vill att staden tittar närmare på Isnäs hamn. Förslaget är att man utreder möjligheterna köpa området, och att man kartlägger potentialen med boende, turism och företagande. Därefter kunde staden eventuellt ge ett anbud.

Förslaget för tankarna till Sågudden i Lovisa där planen var att låta bygga bland annat fyrahundra höghusbostäder och ett hotell med spa. Staden hittade en köpare, där företaget Optirak skulle ta sig an området tillsammans med några andra finansiärer. Man fattade beslutet att sälja, men att inte skriva under förrän finansieringen stod klar. I november 2016 – ett år efter säljbeslutet – föll korthuset ihop när det visade sig att företaget inte lyckades hitta pengarna.

En av de största stötestenarna var den förorenade marken efter den gamla sågen – något som skulle ha krävt reningsåtgärder för flera miljoner euro.

Med konsultarvoden, utredningar och andra förberedande arbeten kostade hela projektet en okänd summa pengar, utan att det till sist blev något av saken. Nu är förslaget att man glömmer bostäderna och hotellet och bara renar marken och gör en park (såsom föreslogs redan i samband med bostadsplanerna).

I den aktuella motionen för Isnäs hamnområde konstaterar man att staden med lite planläggning kunde få "ypperlig egnahems- och fritidstomtmark för bostadsbruk.".

Visserligen kunde hamnen ha potential för (båt)turismen, men det finns några aber.

Att staden skulle hamna i en underlig förhandlingsposition om man på förhand bestämde sig för att köpa området är en sak. En helt annan sak är den förorenade marken.

I motionen påpekas att marken blivit renad, men från stadens miljövård uppger man att det är en sanning med modifikation. Enbart vissa specifika små områden är renade för någon visst ändamål, men området som helhet är inte renat. Man vet inte med säkerhet vad exakt som döljer sig i marken – även om man kan göra antaganden. En tjänsteman staden uttrycker det så här: "Om man bekantar sig med Isnäs hamn så känns Såguddens problem plötsligt väldigt bekymmersfria.".

Hamnen har, precis som Sågudden, vart hemvist för en såg. Det handlar också om ungefär samma tidsperiod, där man använde kemikalier som numera är förbjudna – som klorfenol. Den mest kända produkten gick under namnet Ky5, och grannar i närheten av Isnäs hamn berättar hur säckarna flöt i land i stora högar. Ämnet användes för att förhindra stockarna från att mögla och bli blå, men det är också oerhört giftigt. Klorfenol tar sig in i kroppen via huden och andningsvägarna, och en tillräckligt stor dos redan via huden kan ge upphov till allvarliga förgiftningssymtom.

Det är inte problemfritt att låta utreda möjligheterna att köpa området. Risken är att man betalar för att få veta att det är dyrt att rena marken.

Lägg till det faktum att det i närheten finns en rad privata markägare som redan nu har planer på motsvarande områden, som Edö där man planerar tomter för småhusboende. Förvisso blev planerna aktuella redan på Pernå kommuns tid, och är för tillfället på is, men de finns där.

Dessutom finns några större markägare i området, däribland UPM Kymmene som äger tiotals hektar mark och som tittat närmare på hur marken kunde utvecklas. Det handlar om områden som ligger outnyttjade sedan flera år tillbaka.

Det är svårt att dra sig ur om man börjar lägga ut pengar och tid på ett projekt. Därför kan det vara klokt att inte trampa ner sig i ett träsk som lätt kan bli "Sågudden 2" och i stället se vad de privata aktörerna har att erbjuda.

Frågan är också om staden behöver äga två problemområden.

Texten är uppdaterad: Edö är det korrekta namnet.

Max Nyberg Reporter