Så minskade Borgåfamiljen sitt klimatavtryck: "Lätt att ersätta det röda köttet"

HUS. När Juha och Piritta Simola samt barnen Fanny, Tommi och Maija ska flytta in i ett nytt hus borde det vara ett trähus av A-klass. Det skulle minska det personliga klimatavtrycket med 260 kilo på årsnivå, enligt familjens färdplan mot en klimatsmartare framtid. Bild: Kristoffer Åberg

Familjen Simolas klimatavtryck är rejält mindre än finländarnas i snitt. Piritta och Juha Simola har märkt att det är lätt att bli bättre, men svårare att leva riktigt klimatsmart.

Åtta Borgåfamiljer har prövat på att leva klimatsmart inom ramen för det internationella initiativet Sustainable Lifestyle Accelerator. Borgåhushållen lyckades i snitt minska sitt klimatavtryck med 27 procent.

– Det var ganska lätt att ersätta det röda köttet, men svårare med osten, säger Piritta Simola när hon tillsammans med maken Juha och deras tre barn tar emot reportern hemma vid köksbordet.

Familjen bor i ett trähus i Kerko en bit utanför Borgå, och bara det utgör en del av klimatavtrycket. Huset har elvärme, men för att hålla kostnaderna nere eldar Simolas också med ved. När familjen minutiöst bokförde sina levnadsvanor före årsskiftet kunde experterna räkna ut att Simolas klimatavtryck ligger vid 5,7 ton koldioxid per person och år.

– Det var en positiv överraskning eftersom medelfinländarens avtryck är närmare tio ton, säger Piritta Simola.

Familjen lyckades under försöksperioden minska sitt klimatavtryck till 4,8 ton. Procentuellt var minskningen mindre än genomsnittet men utgångsnivån var också lägre. Nu har familjen fått en färdplan för att minska avtrycket ytterligare, till 4,2 ton.

– Vi borde knipa nästan lika mycket till, men jag vet inte riktigt hur vi ska klara av det, säger Piritta.

HUSDJUR. Familjen Simola planerar att skaffa får till sommaren, bland annat för att klimatavtrycket är mindre än hos kor. – Det är inte så svårt att minska på nötkött som på ost, men jag tröstar mig med att osten är mera etisk i stället, säger Piritta Simola. Bild: Kristoffer Åberg

Boende och resor

Färdplanen föreslår att Simolas byter till vindkraftsel och att de byter ut bilen mot elcyklar. Eftersom familjen ändå ska bygga ett nytt hus rekommenderas ett lågenergihus.

– Grön el är knappt ens dyrare och en jordvärmepump kunde vara ett alternativ, säger Juha Simola.

Granskningen av familjens levnadsvanor visade att boendet står för 23 procent av klimatavtrycket.

– Vi försöker hålla det lagom svalt inomhus, men man kan ju inte sänka värmen hur mycket som helst, säger Juha.

Trafik och resor står för den största andelen av klimatavtrycket, 39 procent. Det beror mest på några långväga semesterresor.

– Vi måste överväga att inte flyga så ofta, men stanna lite längre i stället, säger Juha.

ELCYKEL. Familjen Simolas klimatavtryck är klart mindre än finländarnas i medeltal, fastän de bor i en villa i glesbygden. Familjen sopsorterar, köper bara det nödvändigaste och har skaffat elcyklar. Bilen kan de inte riktigt avstå av praktiska skäl. Bild: Kristoffer Åberg

Familjen använder sin enda bil sparsamt eftersom Juhas företag ligger precis intill bostaden och Piritta bara undantagsvis behöver den för jobbresor. Dessutom har familjen redan elcyklar.

– Det går bra att cykla så länge det inte är kallare än minus fem, säger Juha.

Under försöksperioden fick familjen låna en elbil. Det var en positiv upplevelse.

– Kanske kunde vi skaffa en elbil på sikt, men de måste bli billigare först. Drömmen är att vi skulle klara oss utan bil fastän vi bor på landet, säger Piritta.

Vid sidan av klimatavtrycket mättes också familjernas materialavtryck. Simolas lyckades minska sitt med 8 procent. Bytet till elbil minskade klimatavtrycket men ökade materialavtrycket eftersom produktionen av elbilens batteri är mycket resurskrävande.

Familjen koncentrerade sig främst på att minska dietens klimatavtryck.

– Vi äter rätt mycket grönsaker annars också, så det var inte så märkvärdigt. Vi minskade på det röda köttet, men vi avstår det nog inte helt och hållet. Framöver äter vi kanske snarast kött till helger och fester. Osten är svårast att avstå. De mjölkfria alternativ vi prövade var inget vidare, säger Piritta.

Snabb expansion

De åtta Borgåfamiljernas testperiod ingick i pilotfasen av Sustainable Lifestyle Accelerator. Initiativet pågår i sju länder och ska expandera kraftigt. I år ska 500 hushåll från varje land delta, nästa år 10 000. Michael Lettenmeier som håller i Finlandsbiten räknar med att det finns gott om frivilliga.

– Intresset för att räkna ut ett personligt klimatavtryck är enormt, säger han.

Lettenmeier är rätt nöjd med hur Borgåfamiljerna presterade.

– Det är hoppingivande att folk omedelbart lyckas minska sitt klimatavtryck med en fjärdedel. Det behövs ändå så mycket mer, och inte bara i hushållen, säger han.

Piritta Simola uppmuntrar familjer som är lite halvskeptiska till dylika projekt att pröva på.

– Det bästa var att man kunde se vilken skillnad ens insatser gör. Det känns också bra att ha koll på sitt klimatavtryck, säger hon.

Projektet jobbar på ett webbverktyg som ska underlätta för alla att deltagare räkna ut sitt klimatavtryck och minska på det. Det är bra, menar Piritta Simola.

– Jag hoppas att det ska bli lite enklare för dem som deltar. Det vore lättare att planera vad man ska äta om man på förhand visste hur olika livsmedels klimatavtryck skiljer sig åt.

VÄRME. Juha Simola eldar med ved för att inte behöva betala så mycket för elvärmen. När familjen ska bygga ett nytt hus överväger han jordvärmepump som ett alternativ. Bild: Kristoffer Åberg

Borgå deltog i pilotfasen för att staden siktar på att bli klimatneutral 2030 och vill veta vad den kan göra för att hjälpa invånarna på traven. I år ska projektet utvidga till fler kommuner, men även om det finns gott om folk som vill minska sitt klimatavtryck räcker ett personligt engagemang inte för att göra ett helt samhälle klimat- och resurssmart.

– Det behövs också politisk styrning. Beslutsfattarna borde göra det attraktivt och lönsamt för folk att vara klimatsmarta, säger Piritta Simola.

Hon hoppas också att fler vore beredda att ompröva sin inställning och att testa att leva lite klimatsmartare även om ingen kan vara perfekt. Överlag hoppas hon att debatten om klimatåtgärder vore lite mindre polariserad och stämplande.

– Det är svårt att ändra på attityder, och kanske är jag för optimistisk. Men tänk om folk vågade testa att leva lite annorlunda.

Fakta

Ingen enkel ekvation

Om alla människor levde som finländarna skulle vi behöva naturresurser från fem jordklot. Åtta Borgåfamiljer har testat att leva hållbart, med sikte på en livsstil förenlig med resurserna från ett jordklot 2050. För att komma på rätt spår betydde det att familjerna i snitt borde halvera sitt klimatavtryck till 2030. Det siktade man på under försöksperioden, men man landade i snitt vid minus 27 procent.

Samma projekt pågår i Danmark, Tyskland, Spanien, Schweiz, Mexiko och Indien. I år ska 500 hushåll och nästa år 10 000 hushåll från varje land pröva på samma sak. Projektet koordineras av Wuppertal-institutet i Tyskland och D-mat i Finland.

I pilotskedet mättes hushållens klimatavtryck som mäter de personliga utsläppen av växthusgaser och materialavtrycket som mäter förbrukningen av naturresurser. Alltid går de inte hand i hand. Till exempel byte från bensin- till elbil minskar klimatavtrycket, men ökar materialavtrycket.