Så här ska företagen lockas till Sibbo

NYA TAG. Juha Suuronen vill se en större målmedvetenhet i arbetet att locka företag till ett attraktivt Sibbo. Bild: Kristoffer Åberg

Snabb tillväxt skapar tryck på investeringar och fördubblar skuldsättningen, men trots det är framtidsutsikterna positiva.

Sibbo kommun växer så att det knakar och den största orsaken är läget intill huvudstaden. Om fem år ska kommunen ha åtminstone 100 fler företag och 70 procent av befolkningen ska hitta sitt jobb inom kommunens gränser. Åtminstone ett storföretag med minst 500 anställda ska ha etablerat sig och turist-fritidssektorn ska ha vuxit med 25 procent inom tre år, då den här fullmäktigeperioden tar slut.

Nytänk ska ge resultat

Juha Suuronen (Saml) är nöjd med målsättningarna i det nya näringspolitiska programmet. Men han är också medveten om att många bitar ska falla på plats för att kommunen ska nå sina mål.

– Kommunen kan bara skapa förutsättningar för affärs- eller företagsverksamhet, inte själv idka den.

I praktiken innebär det att politikerna och tjänstemännen bör vara lyhörda och snabba i vändningarna.

– Företagen väntar inte 1-2 år på att kunna sätta i gång med sin verksamhet. De vill ha allt klart innan de fattar beslut. Det ska finnas en färdigt bearbetad tomt där allt står klart för att de ska slå till.

Nu kan Sibbo erbjuda råmark på bra ställen, men infrastrukturen fattas och det kan vara ett hinder. Näringspolitik som ett strategiskt enskilt ämne är rätt nytt för kommunen och mycket finns att göra vad gäller attityder, tycker Suuronen.

– Det finns ingen inbyggd automatik i att tänka på företagens och näringslivets behov i beslutsfattningen, planeringen och förvaltningen. Det måste vi bli bättre på.

Spindeln i nätet

Att jobba via en näringssektion är nytt i kommunen och nu kämpar den med att få en något så när hygglig budget.

– Resurserna är knappa och vi har bara en tjänsteman som arbetar uttryckligen med de här frågorna. Det är för lite.

Näringspolitiken startar alltså enligt Suuronen från en rätt låg nivå, därför är det bra att åtminstone ha en klar strategi med uttalade mål att jobba mot. Han hoppas att kommunens företagare ska ha lättare att få sin röst hörd via näringssektionen.

– Vi tar gärna emot tankar och idéer och försöker hela tiden sätta oss in i företagens vardagsproblem.

Krav på egen bil flaskhals

Ett problem som har nått politikernas öron är bristen på allmänna kommunikationer. De stora företagen har noterat att det är svårt att få arbetskraft eftersom det inte finns busslinjer intill fabriksportarna. Problemen finns både vid Arlas fabrik i Massby och i vid logistikcentret i Bastukärr.

– Tyvärr är det en fråga där kommunen inte kan göra så mycket mer än framföra önskemål till de som planerar bussrutter.

Sibbo är i stark utveckling men fortfarande är befolkningsunderlaget inte så stort att det skulle ge fungerande kollektivtrafik eller ett starkt kundunderlag.

Kommunen har starka kort

Men Juha Suuronen ser inga hinder för att nå målsättningarna i näringsprogrammet. Kommunen har starka kort på hand, nu gäller det bara att bygga upp en grund att stå på.

– Vi är tvåspråkiga intill huvudstadsregionen, vi har havet nära, en fantastisk natur och Sibbo storskog. Det finns mycket potential här och kommunen bör kunna stöda sådan företagsverksamhet som kan leda till att en och annan euro stannar här.

Här händer det i Sibbo

Lönnbacka företagspark intill Mårtensby har sex mindre företagstomter till salu.

Bastukärr på 230 hektar intill Kervo har nya tomter till salu. Hit lockas datacentraler, logistikföretag eller livsmedelsindustri.

Sibbesborg företagspark i Söderkulla auktionerar nu ut tomter och ska främst locka båt-, möbel och bilaffärer.

Box arbetsplatsområde på 30 hektar hoppas man ska locka livsmedels- eller maskinverkstadsindustri.

Sibbo Ådal byggs för 1 000 nya invånare, här ska finnas stenfotsaffärer och nu säljs två affärstomter.

Och kommunen har förutsättningar att lyckas: stora områden har planerats för företagsverksamhet i både Söderkulla och kring Nickby och Bastukärr. Tomter finns och de ligger logistiskt sett på bra områden intill huvudvägar, nära både hamn och flygplats.

Nu behövs fokus

Kommunens näringschef Elina Duréault ska ensam hantera näringslivsfrågor i kommunen. Resurserna är knappa, men hon misströstar inte.

– Jag har samlat ett team av experter från olika områden som planering, byggnadsövervakning och andra, som snabbt kan ge svar på företagarnas frågor. Det är fördelen med en liten kommun, vi kan vara flexibla och snabba.

Andan i kommunen är företagsvänlig och nu hoppas Duréault att budgeten ska göra det möjligt att vidta konkreta åtgärder.

– Tillväxt sker inte utan investeringar så jag hoppas att vi ska kunna få en budget som möjliggör att vi kan köpa vissa tjänster.

Kommunen vill ha en utveckling inom fritids- och turismbranschen och där ser Duréault en klar uppgift.

– Vi kan hjälpa till att sammanföra olika aktörer, utveckla produkter och planera marknadsföring.

En konkret idé skulle vara att samla kompetenser och erbjuda kunder en webbplats som man når dygnet runt.