Hela Norden i Borgå – nu kör vänortsdagarna i gång

FRÅN SVENSKA TIDEN. Ralf Gustafsson bor i sitt gamla barndomshem, en hovslagarbostad där de äldsta delarna härstammar från slutet av 1700-talet. Bild: Kristoffer Åberg

Nordiska vänortsdagar blir det i Borgå i dagarna tre från och med den 26 juni. Miljö och klimat är det officiella temat, men ordföranden för Pohjola-Norden i Borgå, Ralf Gustafsson, vill också betona mötena på gräsrotsnivå.

– Nordenföreningarna finns till för att främja de nordiska kontakterna mellan människa och människa, säger Ralf Gustafsson. Det är viktigt att kunna träffas och umgås på gräsrotsnivå.

De nordiska vänortsdagarna i Borgå 26 till 28 juni arrangeras av Borgå stad och Pohjola-Norden i Borgå, tillsammans.

– De kommunala gästerna kommer från Lund i Sverige, från Hamar i Norge och från Dalvik på Island, säger Gustafsson. Nordenföreningarna i Lund och i Viborg i Danmark har också skickat sina egna representanter. Tillsammans blir vi 64 deltagare.

Det är kommunsammanslagningarna som har lett till att gamla vänortsband nu klipps av

Vänortsverksamheten verkar sakta tyna bort. För tio år sedan då den tidigare stora träffen ordnades i Borgå var Tyresö ännu med. Tyresö var Borgå landskommuns vänort i Sverige. I år sänder inte heller Viborg längre några kommunala vänortsrepresentanter till träffen i Borgå.

– Det är kommunsammanslagningarna som har lett till att gamla vänortsband nu klipps av, säger Ralf Gustafsson.

Alla som besökte simhallen i Borgå under höstarna åren 1973 till 1995 minns simkampen mellan vänorterna Hamar och Borgå, en kamp som engagerade bland annat arbetsplatser, föreningar och privatpersoner. Otaliga östnylänningar har under åren haft kontakt med invånare från sin hemkommuns nordiska vänorter på gemensamma resor, på läger och på mer högtidliga sammankomster.

Under de senaste åren har många här i landet kommit till insikt om att Norden fortfarande är viktig, att vår närmaste marknad finns där

I dag kommer den vanliga kommuninvånaren sällan i kontakt med vänorterna.

– Däremot tycker jag att jag ser ett nyvaknat intresse för Nordensamarbetet, säger Ralf Gustafsson. Det fanns en tid när alla riktade sina blickar mot EU och man glömde bort de nordiska kontakterna.

– Under de senaste åren har många här i landet kommit till insikt om att Norden fortfarande är viktig, att vår närmaste marknad finns där.

I år fyller Föreningen Norden 100 år i de övriga nordiska länderna, i Finland fyller Pohjola-Norden 95 och Borgåföreningen fyller 70 år.

– Själv upplever jag att föreningen har mycket att ge speciellt till ungdomar, säger Gustafsson. Vi erbjuder Nordjobb via ungdomsförbundet och den som planerar att flytta till något av de nordiska länderna kan få mycket hjälp från förbundets sida, till exempel med att söka jobb, att ordna bankkonto och hyreskontrakt.

Hajköttet är inte ruttet utan helt enkelt fermenterat, alltså jäst

Själv har Gustafsson besökt vänorterna Dalvik, Hamar, Lund och Viborg. – Det är endast i Dalvik vi har bott privat under besöket och det är nog det bästa sättet att bekanta sig med den lokala kulturen och med människorna på vänorterna.

– Vi håller kontakten med vår isländska värdfamilj, som tyvärr inte kan besöka Borgå under sommarens träff.

Från Islandsbesöket minns Ralf Gustafsson med speciell värme den kulinariska delen.

– Vi bjöds på så kallad rutten haj, inte bara på en plats utan flera gånger. Det var riktigt gott.

– Hajköttet är inte ruttet utan helt enkelt fermenterat, alltså jäst.

Mer läsning