Runebergsfesterna i Borgå får inte falla i glömska!

Att staden inte hyllade vår nationalskald med en kvällsfest i fjol begriper jag inte. Handlade det om girighet eller är det helt enkelt så att man inte längre bryr sig om att fira nationalskalden i Borgå?

På grund av coronapandemin blev det ingen Runebergsfest i år. Det får man leva med. Men att staden inte hyllade vår nationalskald med en kvällsfest i fjol begriper jag inte. Handlade det om girighet eller är det helt enkelt så att man inte längre bryr sig om att fira nationalskalden i Borgå, som en gång var "Runebergskultens högborg" (Citat ur litteraturhistorikern Yrjö Hirns bok Runebergskulten 1935)?

Runebergsfirandet i Borg härleder sig till 1858, då gymnasisterna sjöng utanför skaldehemmets fönster. Sedan 1874, då J.L. Runeberg fyllde 70 år, har Borgå stad hedrat skalden med festsoaréer i lyceets festsal, senare i Societetshuset och från 1936 i Svenska gården (numera omdöpt till Kulturhuset Grand).

Festerna som föregicks av en mottagning i makarna Runebergs hem ordnades årligen fram till 1974 då den bärlundska motionen satte stopp för frackfesterna, som ansågs finnas till endast för stadens elit. Enligt motionen föreslogs att festföredraget endast vartannat år skulle hållas på svenska till förmån för finska som hade blivit majoritetsspråk i Borgå i början på 1970-talet. Bra så!

År 2011 var jag med många andra en besviken Borgåbo för att staden inte ordnade en kvällsfest.

"Jag blev så arg och besviken då jag hörde att festligheterna slopas. Borgå är känd som Runebergs stad och vi måste hålla kvar dessa traditioner", skrev Runebergsforskaren, filosofie doktor Lars Nyström i Borgåbladet i januari 2011. "Att motivera slopandet av festligheterna med stadens sparbehov är löjligt", fortsatte han i sin insändare.

Nyström fick medhålla av mig och Oa Blomqvist. Vi beslöt att i egen regi ordna en traditionell kvällsfest och lyckades få sponsorer för evenemanget. Uppslutningen till festen i Kulturhuset Grand var som på "den gamla goda tiden" enorm. Allt var gratis med början från de sponsrade Runebergstårtorna och kaffet. – "Borgåborna var så glupiga att de lät sig tårtorna väl smaka både före och efter festen", konstaterade programledaren P-H. Nyman.

Efter det följde några år med uteblivna Runebergsfester. Men 2014 ordnade Borgå stads kulturtjänster en kvällsfest på Kulturhuset Grand med festtal om Runebergs på Kroksnäs somrarna 1838-1868 av Helena Hämelin, musik av Helena Hasselblatt till texter av Runeberg och Zacharias Topelius. Stadens hälsning framfördes av kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen.

På 1970-talet plöjde jag igenom gulnade årgångar av Borgåbladet och besökte Brages pressarkiv i Helsingfors för att studera hur man allt sedan mitten av 1800-talet har firat Runeberg i Borgå. Jag gjorde flera personintervjuer, bland annat med Runebergshemmets mångåriga intendent Karin Allardt Ekelund som också har doktorerat på Fredrika Runeberg.

Med min insändare vädjar jag till Borgå stad att återknyta till traditionerna, nästa år, med en mottagning i makarna Runebergs hem och kvällsfest i Runebergs anda.

Glöm inte heller författarbesöken i stadens skolor!

Benita Ahlnäs, kulturarbetare 1964-, Borgå