Träd i mängder fälldes vid Gamla Helsingforsvägen – Runebergs gravsten syns bättre och det är bäddat för Mätäjärvis sanering

GRAV I SIKTE. Borgå kyrkliga samfällighet har avverkat en hel del träd nedanför Näsebackens begravningsplats, norr om Gamla Helsingforsvägen. Syftet är närmast estetiskt; den gamla stenmuren kommer fram och turisterna får lättare syn på Runebergs gravsten. Bild: Kristoffer Åberg

Träd i mängder har fallit för sågklingan på båda sidorna av Gamla Helsingforsvägen den senaste veckan. Målet är att snygga upp kring begravningsplatsen och bädda för gammal soptippsjord som ska kapslas in.

Det är markägaren, Borgå kyrkliga samfällighet, som satt i gång med avverkningarna på norra sidan av begravningsplatsen i Borgå. Längs åsen söder om Gamla Helsingforsvägen, på Näsebackens norrsluttning, har många knotiga furor fällts – till mångas förtret.

Bland annat naturfilmaren Petteri Saario gick hårt ut mot att de gamla träden, som bjuder utmärkta boplatser för fåglar och små gnagare, fällts.

– Tanken är att öppna upp landskapet och bland annat ta fram den gamla stenmuren som löper längs begravningsplatsen, säger Dan Tallberg, fastighetschef på Borgå kyrkliga samfällighet. Runebergs gravsten syns också bättre och Silverhjelmska familjegraven, tillägger han med turisterna i åtanke.

Parkeringen vid gamla järnvägsstationen är gratis, turistbussarna stannar vid kanonen vid Gamla bron och som en följd av det rör sig mycket mera folk i Näsebackens närhet. Nu blir begravningsplatsen – och den egentliga huvudporten vid Gamla Helsingforsvägen – lättare att upptäcka och uppleva.

Vårddags

Tallberg tycker det var hög tid att landskapet vårdades, "ingen har rört vid bushen på trettio-fyrtio år" som han uttrycker det. Många av de riktigt gamla träden var dessutom angripna av röta och måste därför fällas.

– Gamla träd väcker tankar och känslor, och jag vet att avverkningen delar åsikterna. Men jag har också hört mycket gott om projektet, och dessutom så börjar framför allt lövträden snabbt komma upp igen.

För kyrkliga samfälligheten är området viktigt. Det öppnar upp för nya gravplatser, och marken är de facto märkt som gravgårdsområde i generalplanen.

Där de fällda träden intill begravningsplatsen närmast haft estetiska syften så är avverkningen på området på andra sidan Gamla Helsingforsvägen, mellan Johannisbergsvägen och Ensbackavägen, ett nödvändigt ont. Här låg stadens före detta soptipp, Mätäjärvi, som användes på 1950- och 60-talet.

– Det har huggits mycket på området, flera tusen kubik energived, men det är ett måste, säger Dan Tallberg.

Gammal soptipp

Soptippsmarken var ursprungligen Borgå stads, men på 1980-talet skrevs Borgå kyrkliga samfällighet som ägare via ett markbyte med staden. Redan då var det klart att området på cirka 3,6 hektar var förorenat men först senare, i och med att lagstiftningen skärptes, blev det tvång på att sanera jorden.

En intressant aspekt i sammanhanget är att det inte är kyrkliga samfälligheten utan Borgå stad, den ursprungliga soptippens ägare, som enligt ett utslag från Högsta förvaltningsdomstolen måste stå för saneringskostnaderna.

Jukka Palmgren, miljövårdschef på Borgå stad, gissar att räkningen ligger på mellan 2 och 3 miljoner euro varav cirka 30 procent kommer som bidrag ur statens avfallsfond. Miljonerna är i vilket fall som helst inte inprickade i Borgå stats budgetberäkningar för de närmaste åren, och saknas gör också miljötillståndet för att sätta i gång med jordarbetena.

Eventuellt kommer det i början av 2018 tror stadsutvecklare Enni Flykt.

– Vi har försökt hitta en kompromiss kring saneringen och om hur marken kan användas i framtiden, säger hon. I slutet av oktober väntas Regionförvaltningsverkets beslut droppa in.

Gräva bort och kapsla in

Kommunaltekniska avdelningen har lämnat in en saneringsplan, en mindre omfattande än den som kyrkliga samfälligheten ursprungligen föreslog. Det skulle betyda att alla förorenade massor inte byts ut utan i stället kapslas in på det gamla soptippsområdet. Här kommer den systematiska trädfällningen in i bilden: Det får inte finnas organiskt material i jorden som kapslas in.

Metoden går ut på att man först gräver bort ytlagren från de mest förorenade markpartierna och deponerar dem på en annan del av den gamla tippen där ytan isolerats.

– Ytan konstrueras så att regnvatten inte kommer åt smutsjorden. Ett system där lakvatten och eventuella avfallsgaser samlas in och kontrolleras gör att vatten inte kommer åt att rinna från den gamla tippen till Borgå å, säger Enni Flykt.

När ytlagren är åtgärdade gräver man på djupet, och får upp de smutsigaste jordmassorna som transporteras till en mottagningsstation för förorenad jord. I första hand är det jord från gamla Mätäjärvis södra delar och från området vid den norra gränsen bredvid begravningsplatsen som är mest förorenad.

Regionförvaltningsverket och Närings-, trafik- och miljöcentralen har tidigare slagit fast att metoden som Borgå stad föreslagit fyller de krav som domstolen ställt på saneringen.

Saneringsarbetena kan köra i gång tidigast 2019, eventuellt först 2020.

Fungerade som Borgå stads soptipp på 1950- och 60-talet.

Marken kom i Borgå kyrkliga samfällighets ägo via ett markbyte på 1980-talet.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det är Borgå stads skyldighet att sanera marken.

Staden planerar en sanering där jorden som är mest förorenad grävs upp och transporteras till en mottagningsstation. Resten kapslas in på platsen.

Regionförvaltningsverket kommer med sitt utslag den 31 oktober, tillstånd att böja torde beviljas i början av 2018.

Saneringen beräknas kosta mellan 2 och 3 miljoner euro varav staten står för 30 procent.

Mer läsning