Robotarna har tagit sig ur buren

FRÅN KONCERNEN. När man på ABB i Borgå bygger nya enheter prioriteras existerande komponenter från moderbolaget. Också den här dörren till en av robotburarna är levererad av ABB. Bild: Max Nyberg

Traditionellt har industrirobotarna varit stora och kraftfulla maskiner som av säkerhetsskäl stått ingärdade i metall- och plexiglasburar. Men på ABB:s fabrik i Borgå arbetar en av de första robotarna i världen som är utvecklad att fungera sida vid sida med de mänskliga montörerna.

– Där jobbar den på, outtröttligt, säger produktionslinjechef Mikael Aho och man kan ana en viss stolthet i rösten.

Han tittar på en grå, cirka en halv meter hög robot, som trots att den inte har något huvud ändå känns lite mänsklig på något sätt. Den ser ut att sitta lite framåtlutad och med sina två armar monterar den i maklig takt isoleringsskivor och en eluttagsstomme i vita plastramar. När maskinen är klar tar en människa vid och fäster locket på ramen och så är en av ABB:s eluttag för våtrum klar.

DU OCH JAG. Namnet YuMi står för You and Me och roboten är utvecklad för att arbeta tillsamman med personalen vid monteringslinjen. Bild: Max Nyberg

Vid första anblick verkar robotens arbetsinsats inte vara särskilt hisnande, en människa skulle med lätthet kunna göra samma sak och dessutom på en kortare tid. Men skenet bedrar. I själva verket är roboten en revolutionerande produkt inom robottekniken. Den går under namnet YuMi vilket står för You and Me och är en så kallad collaborative robot.

– Roboten och människan arbetar tillsammans, det är det som YuMi-idén går ut på, säger Aho.

– Jo, man ska inte tolka namnet på finska, det handlar inte om att roboten skulle strula, skämtar Marko Utriainen som är enhetschef för ABB i Borgå.

YuMi har fungerat bra, ABB i Borgå har deltagit i utvecklingen av roboten och testkörningarna inleddes i början av året. Nu har YuMi i ungefär tre veckor stått vid den ordinarie produktionslinjen. Maskinsäkerhetsexpert Ville Linna som varit med om att bygga YuMi säger att roboten är den enda i sitt slag inom ABB i Europa. I USA lär det ska finnas en annan.

Innan vi alls började bygga något gjordes en konkret datorvisualisering hur roboten ska fungera.

– Men det blir snabbt fler, efterfrågan på YuMi är stor inom ABB, säger Utriainen.

Att utveckla en robot som inte är isolerad i en bur har ställt helt nya krav på designen, inte minst när det gäller säkerhet.

– Innan vi alls började bygga något gjordes en konkret datorvisualisering hur roboten ska fungera. Säkerheten har beaktats på flera olika sätt: bland annat har YuMi en maxstyrka på bara ett halvt kilo per arm vilket är lite jämfört med de större industrirobotarna. Dessutom har den inga vassa kanter och armarna är beklädda med mjukplast. YuMi har också en kollisionsdetektor som gör att den genast stannar om något rör vid armarna, säger Linna.

Han demonstrerar funktionen genom att ta tag i en av armarna och YuMi stannar på fläcken.

– YuMi fungerar med servomotorer och är kodad så att mekanismen "backar" några millimeter efter en kollision. Så om ett finger mot förmodan kommit i kläm så tas trycket genast bort, förklarar Linna medan han startar YuMi på nytt via en kontrollpanel.

Utriainen vill ännu tillägga några ord om YuMis arbetstakt.

– Under kortare perioder kunde en människa vara snabbare men om man tänker att hon skulle göra samma monotona rörelser timme ut och timme in, dag efter dag, skulle det inte kännas särskilt meningsfullt och det skulle leda till förslitningar i längden.

Hög automationsgrad

YuMi är långtifrån den enda roboten på fabriken, förutom den arbetar 15 andra mer traditionella industrirobotar på ABB i Borgå. Men även de är skräddarsydda och modifierade för fabrikens behov.

Till näst går vi för att titta på den buromslutna enheten som tillverkar eluttagsstommen som YuMi monterar in i dosorna. Det är en imponerande anläggning: via rör i taket får enheten in polypropengranulat som smälts till plastkomponenten och från en stor rulle med fjädertråd gör enheten eluttagets spiralfjädrar. De övriga metalldelarna monteras in färdiga och när allt är klart matas stommarna ut längs ett rullband.

– Vi gör nästan allting själva här på fabriken. Metalldelarna kommer till stor del från en underleverantör i Vanda och resten från ABB:s fabriker i Europa. Ingen import från Asien här inte, säger Utriainen.

– Enheten är planerad, kodad och byggd av oss här i Borgå av komponenter från ABB. Så man kan säga att den är vår helt egna linje, påpekar Linna.

NYHET. Enhetschef Marko Utriainen, produktionslinjechef Mikael Aho och maskinsäkerhetsexpert Ville Linna tittar på den splitternya roboten YuMi. Bild: Max Nyberg

Utriainen lyfter upp en av eluttagsstommarna och berättar om varför både den och enheten där den byggs är speciell.

– Som ni ser görs hela stommen i en och samma process. Det klarar de flesta konkurrenter inte av, de gör plastdelarna på en maskin och metalldelarna monteras separat på ett annat ställe. Vår eluttagsstomme är unik också till den delen att petskyddet, alltså säkerhetsanordningen som gör att barn inte kan sticka in till exempel en skruvmejsel i eluttaget är integrerad i själva stommen. Konkurrenterna har petskyddet inbyggd i eluttagsdosans lock, så om man avlägsnar locket försvinner också skyddsmekanismen. Vi tillverkar alltså inte bara de bästa eluttagen inom ABB utan i hela världen, säger Utriainen självsäkert.

Att det ligger något i det han säger får stöd av exportsiffrorna: ABB i Borgå tillverkar främst elinstallationsprodukter för den nordiska marknaden men bland annat eluttagen säljs även i Mellaneuropa.

Ett sätt att överleva

ABB i Borgå är den enda fabriken i Norden som tillverkar motsvarande produkter. Med tanke på hur mycket de höga arbetskostnaderna kritiserats även av landets högsta ledning kan det här verka överraskande. Men allt har sin förklaring: i Borgåfabrikens fall handlar hemligheten om hög automationsgrad och stora produktionsserier.

– Om man tillverkar små serier där produkterna ändras hela tiden är mänskliga montörer fortfarande det mest kostnadseffektiva alternativet. Men när serierna blir större uppnår man en gräns där robotar och automation blir det mest lönsamma, säger Mikael Aho.

Det finns exempel på företag som flyttat tillverkningen tillbaka till sina hemländer när det tack vare robotar blivit lönsammare att producera där.

År 2009 var ett viktigt år för Borgåfabriken då ABB köpte den av Ensto. Även under den gamla ägarens tid hade man satsat på robotar men i ABB:s regi har man gått betydligt längre.

– Elva av våra sexton robotar har tagits i bruk under ABB:s tid, säger Utriainen.

Den höjda automationsgraden har synts i fabrikens produktivitet: ABB i Borgå har i dag en cirka 40 procent större omsättning än vad man hade 2009. Antalet anställda är i stort sett detsamma. Aho säger att de fabriksanställda är vana vid att robotarna är en del av vardagen och att de är nyckeln till fabrikens framtid. Därför har den nya roboten YuMi inte heller fått några ögonbryn att höjas.

FAKTA

ABB i Borgå

Fabriken i Borgå stod klar år 1998 och var ett samarbetsprojekt mellan Ensto och Busch-Jaeger.

Den äldsta roboten som fortfarande används är från den här tiden.

2009 köptes fabriken av ABB.

ABB i Borgå har ungefär hundra anställda av vilka kring hälften arbetar inom produktionen.

Produktiviteten har stigit med drygt 40 procent under de senaste fem åren och i nuläget producerar fabriken årligen sammanlagt 25 miljoner strömbrytare, eluttag och kopplingsdosor.

Fabriken i Borgå är en av de mest automatiserade fabrikerna inom ABB.

ABB-koncernens bolag verkar i omkring 100 länder och har ungefär 135 000 medarbetare av vilka kring 5 100 i Finland.

– I Borgå har vi produktutveckling, produktion och försäljning. Den nya ägaren har visat stor tilltro till oss, vi har fått göra investeringar på ungefär 1,5 miljoner euro per år. Men förutsättningen har förstås varit att vi är lönsamma och konkurrenskraftiga. Men också här har vi haft nytta av ägarbytet: exporten till de nordiska länderna har ökat kraftigt. I de här länderna var den förra ägaren ett rätt så okänt och främmande företag men när det i dag står ABB på påsarna upplevs de genast som mer "inhemska" trots att de är gjorda på samma fabrik, säger Utriainen.

Ville Linna påpekar att robotar och automation är en möjlighet för företag att konkurrera med produkter tillverkade i Kina. Tyvärr är de rätt få finländska företag som hakat på trenden, Utriainen säger att Finland blivit något av ett utvecklingsland inom produktionsautomationen efter att Nokia lade ner sin mobiltelefonstillverkning. Det är synd, för Linna hävdar att robotar borde ses som en möjlighet, inte som ett hot.

– Det finns exempel på företag som flyttat tillverkningen tillbaka till sina hemländer när det tack vare robotar blivit lönsammare att producera där. Så den gamla uppfattningen om att robotarna "stjäl" arbetstillfällen stämmer inte alltid. Uträkningar visar att en robot skapar 2–3 arbetstillfällen, det handlar förstås inte om traditionella industrijobb utan till exempel om kodare och tjänstemän.

Mer läsning