Riksdagens fiskeklubb besökte Lovisa

SOM I EN BONDFILM. Mikaela Nylander följer med när Mikael "Linka" Lindholm lyfter Push Up-ryssjan. Bild: Peik Henrichson

Lovisafiskaren Mikael "Linka" Lindholm är van vid att diskutera kustfiskets utmaningar med olika myndigheter. På onsdagen fick han ändå ett lite ovanligare besök när riksdagens fiskeklubb hälsade på. Minimimått engagerade många.

Riksdagsledamöterna Mikaela Nylander (SFP), Matti Semi (V) och Eeva-Maria Maijala (C) var inte de enda besökarna, för även flera av riksdagens tjänstemän är aktiva i fiskeklubben, och under onsdagens besök på Laxvägen i Söderby var tjänstemännen förmodligen i majoritet.

Alla verkade i alla fall uppskatta den uppenbart nya information de fick om kustfiskets utmaningar i Finland. För många deltagare var det första gången de med egna ögon fick se en push up-ryssja. Att fiskeklubben skulle besöka just Mikael Lindholms firma var östnyländska riksdagsledamoten Mikaela Nylanders idé.

– Yrkesfisket hamnar så ofta i skuggan av fritidsfisket, Därför ville jag gärna verka för att Riksdagens fiskeklubb nu besöker en yrkesfiskare som uttryckligen sysslar med kustfiske. Här är utmaningarna andra än i insjöarna, säger Mikaela Nylander.

FISKEKLUBBEN UTFÄRD. Både riksdagsledamöterna och riksdagens tjänstemän fascinerades av kustfisket med Push Up-ryssjor. Bild: Peik Henrichson

Fritid kontra yrke

Nylander är en rätt så ny medlem i riksdagens fiskeklubb, trots att hon är ordförande för Nylands fiskarförbund.

– Tidigare tänkte jag att riksdagens fiskeklubb mest är intresserad av fritidsfiske, men det har visat sig att det finns ett väldigt stort intresse också för yrkesfiskets problem. I den mån det finns intressekonflikter mellan yrkes- och fritidsfiskarna så går skiljelinjen inte längre mellan olika partier, utan det finns klart olika åsikter inom alla partier. Det såg man ju redan när spinnfiskelagen behandlades i riksdagen.

Besöket i Söderby inträffade en dag efter att Jord- och skogsbruksministeriet med en enkel ministerieförordning höjde minimimåttet för tillåten gös för heltidssysselsatta kommersiella fiskare till 40 centimeter för Skärgårdshavet och Bottniska viken, och till 42 centimeter för Finska viken och i insjöarna.

– Det här är ett väldigt dåligt beslut. Det betyder att konsumenterna går miste om cirka sjuttio procent av den potentiella gösfångsten, säger fiskaren Mikael Lindholm.

Det är förstås en uppskattning, men Lindholm har själv jämfört gösfiske med nät som har varierande maskvidd.

– Normalt fiskar jag gös med sextio meter långa nät med 45 millimeters maskvidd. Då kan jag få cirka tio gösar av vilka de flesta är mellan 40 och 42 centimeter.

Men förra året prövade Lindholm att fiska gös med ett specialnät som var nittio meter långt men hade en maskvidd på 48 centimeter.

– Det visade sig att jag bara fick en gös jämfört med att jag kan få tio med ett 45 millimeters nät. Klart att fångsterna alltid varierar, men det ger en grov uppskattning av vad det nya minimimåttet betyder för gösfisket.

FISKEKLUBBENS UTFÄRD. Riksdagstjänstemannen Sami Kollanus förevigar den stora laxen innan Mikael Lindholm snabbt slänger den levande tillbaka i havet. Laxar som leker smakar inte gott. Bild: Peik Henrichson

Olika mått

Mikael Lindholm förargar sig också över att myndigheterna inte verkar beakta regionala skillnader.

– Även här lokalt kan det finnas stora variationer. Om jag fiskar i Abborrfjärden söder om Strömfors så får jag alltid större gösar än i Pernåviken. Får jag tjugo gösar så kan jag räkna med att de tillsammans väger tjugo kilo. Däremot får jag alltid betydligt mindre gösar i Pernåviken trots att de är betydligt fler där.

Vad den här lokala skillnaden beror på är oklart. Det kan bero på att gösarna i Pernåviken aldrig hinner äta sig stora på grund av matbrist.

– Oavsett vad det beror på så borde man ha olika bestämmelser för olika fiskevatten, säger Lindholm. Nu har man samma minimimått för hela Finska viken trots att de lokala förutsättningarna varierar enormt.

Det mest spektakulära fick riksdagens fiskeklubb uppleva ute till havs där Lindholm visade upp sina två push up-ryssjor som han samtidigt passade på att vittja. En av riksdagsledamöterna tyckte proceduren påminde om en James Bond-film.

De storas ryssjorna befinner sig rätt så djupt men med en motor som kopplas till ryssjan kan den lyftas till havsytan för att komma åt fångsten. Den här gången har en jättelik lekande lax fastnat i ena ryssjan, men den släpper Mikael Lindholm omedelbart fri.

– Lekande lax smakar inte gott. Jag förstår mig inte alls på sådana som tar trofébilder av sig när de fångat en mörk lekande lax. Fiskköttet smakar illa och varför då inte bara låta fisken fortsätta leka och föröka hela fiskestammen.

SNABB AVLIVNING. Fångsten i Push Up-ryssjan sorteras och avlivas med säker hand. Bild: Peik Henrichson

Sälskrämmorna ingen räddning

Riksdagen fiskeklubb fick också bekanta sig med en sälskrämma som finns nära ryssjorna strax utanför Mikael Lindholms brygga. En del samhällsdebattörer har sagt att sälskrämmorna är lösningen på fiskeriets numera kanske största problem: sälarna.

– Nej, sälskrämmorna fungerar nog tekniskt helt fint, och skrämmer bort de lokala sälarna precis som de ska. Men en räddning för fisket är skrämmorna inte, slår Lindholm fast.

Precis som push up-ryssjorna kostar sälskrämmorna cirka 20 000 euro styck. Väldigt få fiskare skulle ha råd att placera ut tillräckligt många skrämmor, och sedan dessutom gå på vinst. Den som finns vid Lindholms ryssja ägs av Naturvårdsinstitutet som har placerat den där i forskningssyfte.

– Jag hjälper sedan forskningen med att föra anteckningar, men knappast skulle någon fiskare ha råd att själv finansiera flera skrämmor.

Men vad är Mikael Lindholms eget recept för att rädda kustfisket?

– Sälstammen måste decimeras snabbt genom jakt. Den har redan tillåtits växa sig så stor att stammen fortsättningsvis växer också om alla nuvarande avskjutningskvoter fylls. Sälen är ett rovdjur som måste äta sig mätt oavsett sälskrämmor för att överleva vintern.

Men hur reagerade riksdagens fiskeklubb på all den information den fick och alla upplevelser ute till havs?

– De verkade väldigt tacksamma över att få se allt detta med egna ögon, säger Mikael Lindholm efter besöket.

– Det var ett väldigt lyckat besök, tillägger Mikaela Nylander.

INGEN RÄDDNING. Sälskrämmorna fungerar rent tekniskt, men är enligt fiskaren Mikael Lindholm ingen räddning för kustfisket i Finska viken. Bild: Peik Henrichson