Regeringen föreslår höjd inkomstgräns för studerande – SU:s Frida Sigfrids: Lösningen borde vara permanent

Svenska Ungdoms ordförande Frida Sigfrids hade hoppats på en permanent höjning av studerandes inkomstgräns. Arkivbild. Bild: Svensk Ungdom

Regeringens förslag att höja inkomstgränsen för studerande får både ros och ris. De studerande hade önskat en bestående lösning i stället för en ettårig lättnad.

En höjd inkomstgräns för studerande. Det är en av åtgärderna som ingår i regeringens budgetförslag för 2022.

Exakt en hur stor höjning regeringen förespråkar är ändå ännu oklart.

Syftet med att höja gränsen för hur mycket studerande kan jobba utan att studiestödet påverkas är att få ut fler finländare i arbetslivet.

Åtgärden är ändå inte bestående, utan gäller endast för nästa år.

Från studerandehåll välkomnas beskedet, även om man hade önskat en mer permanent lösning.

– Vi har länge arbetat för att höja inkomstgränsen för studerande och gläds över beslutet. Däremot är det tråkigt att höjningen enbart är temporär, då det finns klar forskning på att en permanent höjning på 50 procent skulle medföra ökade skatteintäkter, säger Svensk Ungdoms ordförande Frida Sigfrids i ett pressmeddelande.

Också den samlingspartistiska organisationen Kokoomusopiskelijat är inne på samma spår.

Organisationen har länge arbetat för att beständigt höja inkomstgränsen med 50 procent, och vill påminna regeringspartierna om att Finlands studentkårers förbund också har slagit fast att gränsen borde höjas med 50 procent.

Inkomstgränsen bestäms utifrån hur många månader den studerande har fått studiestöd under året. Om den studerande exempelvis valt att ta ut studiestöd under sex månader, har hen rätt att förtjäna drygt 16 600 euro under årets gång. Om summan överskrids tvingas den studerande betala tillbaka stödet för minst en månad.