Reformerna drabbar östra Nyland

BORGÅ SJUKHUS. Sjukhusets verksamhet måste tryggas på nuvarande nivå också efter vårdreformen, anser man inom de östnyländska kommunerna.Bild: Kristoffer Åberg

Både demokrati och ekonomi kommer att lida av vård- och landskapsreformen anser företrädare för de östnyländska kommunerna.

På torsdagen samlades företrädare för kommunerna i östra Nyland i Borgå för att behandla den aktuella vård- och landskapsreformen. I diskussionerna fäste man särskild uppmärksamhet vid reformens problematiska verkningar på demokratin och ekonomin.

Nyland är det enda landskapet där två riksdagsvalkretsar ska slås samman.

Utredningarna visar att det leder till att upp till 17 kommuner av totalt 26 kommer att bli helt utan företrädare i landskapsfullmäktige. Geografiskt kommer ledamöterna i landskapsfullmäktige att representera bara nio kommuner, alltså en tredjedel av området.

I östra Nyland är det mycket svårt eller omöjligt att få fler företrädare i nya landskapsfullmäktige. Man förmodar att en stor valkrets påverkar negativt både röstningsaktiviteten, kandidatrekryteringen, röstspärren och valkostnaderna. Det leder till en demokratiförlust.

Finansieringsunderskott

Kommunerna i östra Nyland är också oroliga för hur reformen påverkar kommunernas ekonomi. Reformens ekonomiska verkningar borde uppskattas grundligare än man hittills har gjort.

Om reformen blir verklighet måste man säkerställa att staten helt täcker det årliga finansieringsunderskottet i landskapet Nyland som i början har uppskattats vara upp emot 300 miljoner euro och som bara växer. Annars finns det risk för nedskärningar i närtjänster särskilt i landskapets randområden.

Kommunerna i östra Nyland anser att vårdreformen inte får äventyra de fungerande närtjänsterna och Borgå sjukhus verksamhet på nuvarande nivå.

Samtidigt beslutade kommunerna i östra Nyland om fortsatt gemensam och intensivare intressebevakning. ÖN