Rebell söker svar bakom vackra kulisser

ARBETSFYLLT. Oktober månad tillbringar Borgåkonstnären Westerlund på ett konstnärsresidens i Tartu. Där ska hon jobba med det lokala kulturlandskapet och med berättelser som döljer sig bakom fasaderna. Residensperioden kulminerar i en utställning i Tartu.Bild: Kristoffer Åberg

Borgåkonstnären Miia Westerlund ser sig som något av en rebell. Hon är främmande för glassiga ytor och prickfria fasader och via sin konst försöker hon locka fram det riktiga livet som sjuder under ytan.

– Titta så här ser ut! Jag har städat, säger Miia Westerlund glatt då vi träffas i hennes arbetsrum på Verkstadsvägen 38 i Östermalm.

På andra våningen i en av de många sjuttiotalslådorna på området har hon inrett sig en rymlig ateljé. Ljuset som strömmar in ur de stora fönstren är en verklig bonus, men städat eller inte så är organiserat kaos kanske det som beskriver rummet bäst.

Under en pinnstol ligger en halvfärdig kolteckning, på andra sidan rummet håller en målning i svartgrått på att födas, på soffans ryggstöd ligger några tyger som väntar på att användas och i hyllorna och längs med väggarna står både nyare och äldre målningar radade.

– Jag ska nog måla över största delen av dukarna, säger hon eftertänksamt. Jag har massor av idéer.

När den elfte Konstrundan i ordningen kör i gång första helgen i september finns Westerlund finns med bland den över tjugo östnyländska konstnärer, från Sibbo i väster till Kotka i öster, som deltar.

– Det blir min första Konstrundan, av någon orsak har jag alltid varit dubbelbokad tidigare. I år är jag med och hoppas på besök i ateljén, nog för att jag i vanliga fall är något av en eremit. Jag trivs för mig själv.

Det blir min första Konstrundan, av någon orsak har jag alltid varit dubbelbokad tidigare.

Samtidigt säger hon sig älska människor och människors ansikten, och det är i gränslandet mellan det ensamma och det samfälliga som spänningen i hennes konst uppstår.

– Jag är till exempel väldigt fascinerad av folks fotoalbum. Jag gillar att fantisera en story till personerna på bilderna, speciellt intresserar jag mig för kvinnobilden. Kvinnors ställning i samhället, hur de bemöts i dag och hur de har bemötts tidigare är någonting jag funderat mycket på. Vilken betydelse har det då vi kvinnor blir gamla och fula?

Miia Westerlund inledde sin konstnärsbana som textildesigner och skapade mode och accessoarer av återanvänt material. Alla hennes kollektioner hade en berättelse bakom sig, men det räckte inte för henne och i stället började hon uttrycka sig i bilder; i målningar, fotografier och videor.

Jag gillar att fantisera en story till personerna på bilderna.

Hon fascinerades av verkligheten bakom catwalkens strålkastare – en inte särskilt glamourös tillvaro – och började överlag fundera på hurdana "kulisser" vanliga människor omger sig med.

– Jag tänker ofta på husen i Gamla stan, glansbildsvackra på ytan men med helt vanliga människoöden innanför väggarna. Varför ska vi jämt hylla historien och historiska personer i stället för att leva i nuet?

Den tankegången syns bland annat i hennes serie Cultural Landscapes där hon tränger ner i kulturlandskapets dolda lager genom att experimentera med sina fotografier; genom att ha sönder reglerna för vad man får gör med ett foto och genom att vara lite rebellisk formar hon klassiska Borgåvyer där kulisserna rämnat.

Miia Westerlund är noga med att inte kategorisera sitt konstnärskap i alltför snäva ramar.

– Jag kan inte välja en enda konstform utan tycker det är både givande och skönt att kunna arbeta med många olika tekniker.

Konstrundan ordnas den 8–9 september klockan 11–17. Alla deltagare hittas på www.konstrundan.fi, klicka på "ateljéer".