Reamodell för centrum får tummen ned

VAD OCH NÄR? Bonava Finland, som äger det så kallade Hopeakvarteret, undersöker utvecklingsmöjligheterna. Men bolaget har ingen nytta av stadens reakoncept.Bild: Kristoffer Åberg

Ett förslag som inte får önskad effekt. Så kommenterar fastighetsägare den avtalsmodell för stadskärnan, som stadsstyrelsen nu klubbat av. Borgå vill få fart på det kompletterande byggandet men är konceptet det rätta?

– Nu kommer nog staden farande med käppen och moroten är för liten.

Det anser Mikko Broberg som representerar en av de centrala fastigheterna i centrum, nämligen Nimbushuset vid torget. Han får medhåll av Kim Lindholm, en av ägarna till så kallade Sampohuset vid Biskopsgatan.

Fastighetsägarna i stadskärnan har som bekant legat lågt i byggavseende under de senaste åren, samtidigt som det byggts väldigt flitigt på västra åstranden. Framtiden för gamla centrum anses vara hotad och nu har staden utarbetat en modell som ska göra det förmånligare för byggarna att agera.

Det handlar om de ersättningar fastighetsägarna betalar i samband med markanvändningsavtal. Nu är staden redo för eftergifter bara byggprojekt snabbt kommer i gång och färdigställs. Detaljplaneändringar bör sökas senast inom 2018.

Konceptet för Borgå

Borgåmodellen ser ut så här:

Av ersättningen debiteras en femtedel inom 3 månader från att detaljplanen har vunnit laga kraft. För den kvarstående delen finns en försäkring som staden godkänner separat. Om tidsplanen för återbetalningen av försäkringen avtalas i markanvändningsavtalet.

Till avtalet fogas ett villkor, där det står att resten av ersättningen inte debiteras, om det aktuella bygget blir färdigt inom 3 år från att detaljplanen vunnit laga kraft och bygget omfattar minst 80 procent av den tillåtna byggrätten. Till detaljplaneändringar som görs för höghustomter och som tillåter kompletterande byggande, fogas ett markanvändningsavtal där ersättningen är högst 40 procent av den nytta detaljplaneändringen ger ägaren.

Om man på höghustomter i samband med kompletterande byggande bygger hissar i bostadshus, är avtalsersättningsprocenten högst 30 procent. Byggs både hissar och nya våningar i höghus är motsvarande procent 15. Ersättningen för markanvändningsavtalet ska ändå täcka stadens kostnader för det samhällsbyggande som genomförandet av detaljplaneändringen förutsätter.

Alltså, om byggarna lyckas med att hålla tidtabellen och fylla alla villkor, har de stor, ekonomisk nytta av konceptet. Om inte, måste man betala.

Riskerna för stora

– Det här konceptet leder ingenvart, säger Mikko Broberg, som anser att riskerna är för stora.

Han tar ett exempel.

– Vi föreställer oss att Nimbus tar emot extra byggrätt på 5 000 kvadratmeter. Enligt dagens prissättning handlar det om 500 euro per byggrättskvadratmeter enligt vad staden låtit förstå.

Broberg konstaterar att slutsumman är cirka 2,5 miljoner.

– Sedan söker vi om stadsplaneändring och betalar 15 procent, alltså 375 000 euro. Efter det har vi 3 år på oss att bygga färdigt. Garantin åt staden är drygt 2,1 miljoner, pengar som binds som säkerhet. Om inte 80 procent av byggprojektet är klart om 3 år brinner de här pengarna.

Enligt Mikko Broberg kan ingen förbinda sig till dylikt i dessa ekonomiskt turbulenta tider.

Bara vissa projekt gynnas

Han påpekar att det stora problemet dessutom blir olöst, det vill säga parkeringen.

– Kraven måste luckras upp.

Han förstår inte riktigt varför detta reabeslut fattades innan utvecklingsbolaget Posintras utredning i centrumfrågan nått målet.

– Staden har ju gett Posintra i uppdrag att diskutera med fastighetsägarna, men nu vet åtminstone inte jag vad man fått för svar av andra. Man borde ju i det här skedet sätta sig vid samma bord och gå igenom alla åsikter.

Kim Lindholm säger att han inte hunnit bekanta sig med modellen i detalj, men de tankar som hittills väckts handlar främst om den snäva tidtabellen.

– Stora projekt förverkligas inte i en handvändning utan enbart planeringen tar tid. Investerare ska också hittas. Detta koncept gäller nog enbart sådana projekt om redan har en plan, tror han.

Hopeakvarteret utreds

Jyri Raunio vid Bonava Finland är enhetsdirektör för huvudstadsregionen och har också det så kallade Hopeakvarteret i Borgå på sitt bord.

Han säger att stadens centrumsatsning inte gäller just detta kvarter, eftersom det redan har en färdig plan.

När byggandet kan starta på tomten kan han inte säga exakt.

– Vi undersöker hela tiden olika utvecklingsmöjligheter men någonting konkret går inte att berätta just nu.

FAKTA

CENTRUMBYGGANDET

Borgå har länge försökt uppmuntra till byggande.

Inga projekt har kommit i gång.

Fastighetsägarna upplever att ersättningarna för markanvändningsavtal är för höga.

Nu prövas det på en tillfällig sänkning.

Förslaget kom från Jarmo Grönman (Saml.)