Råttorna njuter av den milda vintern – elektroniska fällor dödar i avloppet

RÅTTOR I SVANG. Råttobservationer i stadsmiljön betyder inte automatiskt att populationen ökat. Bild: Kristoffer Åberg

Råttor observeras på gator och torg just nu och folk undrar om populationen ökat. Det tror hälsoinspektör Tomi Jormanainen vid hälsoskyddet i Borgå inte direkt. Men gnagarna vågar sig ut på vift tack vare den milda vintern.

– Förekomsten av råttor har klart samband med tillkomsten på näring, säger han.

Det handlar om föda, föda och åter föda.

Ibland då det rapporteras om råttinvasion på ett visst område visar kontrollerna att avfallshanteringen haltat.

– Men orsaken är knappast den nu, det är ganska bra ordning på hanteringen av avfall. Invånarna har också blivit bättre på att kompostera rätt.

Förekomsten av råttor har klart samband med tillkomsten på näring.

Gift är bristvara

Det sägs också att det numera finns mera råttor för att råttgift inte längre säljs till privatpersoner. Och faktum är alternativa sätt att ta livet av dessa varelser inte är lika effektiva som gift.

– De kräver mera tid och tålamod, vet Tomi Jormanainen.

Råttorna är beroende av mat och lättillgänglig föda lockar till bordet. Därför är det viktigt att se till att mat inte hamnar på fel plats.

– Mat ska aldrig placeras på marken, inte heller fågelmat, påpekar han.

Fastighetsägarna har stort ansvar för att råttproblem inte ska uppkomma.

Enligt hälsoskyddslagen ska avfallsbehållare skötas och placeras så att de inte luktar eller orsakar någon annan sanitär olägenhet. Kärlen ska vara hela och rengöras regelbundet. Om avfallshanteringen i en fastighet inte sköts rätt och orsakar sanitär olägenhet, kan hälsoskyddsmyndigheten vidta åtgärder mot den som orsakar skadan.

Fastigheternas gårdsplaner och omgivningar ska också vara rena och snygga, så att skyddade platser där råttorna kan bygga bon inte förekommer.

Mat ska aldrig placeras på marken, inte heller fågelmat.

Problem i centrum

Brunråttan (Rattus norvegicus) eller vandringsråttan en gnagare i familjen råttdjur som är vanlig i stora delar av världen.

Det är den enda råttarten som förekommer i Finland, Sverige och Norge.

Brunråttans päls är grov och oftast brun eller mörkgrå, medan undersidan är ljusgrå eller ljusbrun. Kroppslängden är 20–26 centimeter, om man inte räknar med svansen.

En hane väger i genomsnitt 550 gram, honor 350 gram. Stora individer kan nå 900 gram

Ett enda råttpar ger upphov till cirka 1 000 råttor under ett år.

En råtthona kan föda upp till åtta ungar per månad och efter två månader är ungarna könsmogna och föder egna ungar.

Källa: Wikipedia

Senast uppstod råttproblem i stadskärnan och då noterades det att en hel del avfallskärl inte höll måttet. De byttes ut och samtidigt försågs små kärl i parkerna med kedjor upptill så att fåglarna inte ska sätta sig där och sprida ut skräp i omgivningen.

– Nu borde läget vara mycket bättre.

Kommuntekniken tillsammans med Borgå vatten testar också för närvarande elektroniska fällor i avloppsbrunnar. De fungerar som giljotiner med spjut i en cylinder. En sensor noterar när råttan passerar och spjuten slår till i råttans rygg. Det döda djuret spolas med avloppsvattnet till reningsverket. Döden kommer blixtsnabbt och metoden är betydligt skonsammare för råttan än exempelvis gift.

Försöket pågår i två år och man började i Gamla stan förra våren. Kari Hällström som basar för kommuntekniken kan ännu inte säga hur effektiv metoden egentligen är.

– Nog ser vi att hundratals slag utförts men eftersom kameror inte finns i avloppet kan man inte bevisa att alla slag faktiskt dödat råttor. Så ska tekniken ändå fungera.

Antalet fällor är tio och de flyttas enligt observationer. Var de finns för tillfället kan han inte säga.

– Vi vill inte ens göra det.

Nog ser vi att hundratals slag utförts men eftersom kameror inte finns i avloppet kan man inte bevisa att alla slag faktiskt dödat råttor.

Dyr metod

Försöket kostar 20 000 euro per år och kostnaderna fördelas mellan kommuntekniken och vattenverket. Efter att testtiden gått ut gäller det att avgöra om det blir fortsättning.

Ett enda råttpar ger upphov till cirka 1 000 råttor under ett år. En råtthona kan föda upp till åtta ungar per månad och efter två månader är ungarna könsmogna och föder egna ungar. Råttorna trivs i avloppssystemen, för där finns både mat och värme.

Tomi Jormanainen berättar om en flerårig vetenskaplig undersökning som pågår för tillfället. Flera stora städer deltar och Borgå följer aktivt med processen.

– Man vill bland annat reda ut hur stor råttpopulation som kan anses vara normal.

Råttor kommer alltid att finnas och som Kari Hällström konstaterar:

Om jorden går under är det väl råttorna som klarar sig längst.

Mer läsning