Rättframt om att hitta sig själv

Regissören och dramatikern Salla Leino hade länge letat efter en aktuell text med mångkulturella undertoner att forma till en pjäs. Hon fann Johanna Holmströms roman Asfaltsänglar och i maj har berättelsen om Leila och Samira premiär på Lilla Villan i Nickby.

Snöflingorna singlar ner, projicerade på stora salsväggen i Lilla Villan i Nickby. Man övar scenen där systrarna Leila och Samira, bägge spelade av skådespelaren Kaisa El Ramly, står och tittar in genom grannfamiljen Jotunens fönster. Det är talangjakt på teve, någon sjunger, men systrarna ser bara mimiken. Hemma har de ingen teve längre sedan deras mamma konverterade till pappa Farids religion islam och drar hårt på sina nyvunna läror.

Det är Teater Lilla Villan som sätter upp pjäsen Asfaltsänglar där Borgåbon Salla Leino skrivit manus med Sibbobördiga författaren Johanna Holmströms roman med samma namn som grund. Leino hade länge velat lyfta fram ungdomens kultur på scenen och överraskande nog, efter att bland annat ha läst en rad svenska alster, hittade hon sin text på nära håll.

– Asfaltsänglar är en story om att hitta sig själv. Den har ungdomens fräschör, den andas hopp och den omfattar en kulturell mångfald. Det är inget krimdrama om hur det gick för Samira utan en story om att klara sig i livet, om att roa sig och glädjas, säger Leino.

Jag har försökt plocka fram värmen och humorn som finns i Johanna Holmströms roman Asfaltsänglar.

Salla Leino har själv bott i östra Helsingfors både som barn och som äldre, och har även jobbat som lärare i Nordsjö. Förortsmiljöerna där Asfaltsänglar utspelar sig är med andra ord väl bekanta för henne liksom klyftorna mellan olika kulturer – ett tema som ständigt är aktuellt.

Systrarnas story

– Det är inte kulturkrockarna utan människorna som vi har gjort pjäs av. Det är Leilas och Samiras berättelse som vi spelar upp och det är en överlevnadshistoria, en story om att bli självständig också då förhållandena för det är ogynnsamma.

Pjäsens centralgestalt, femtonåriga Leila, utvecklas mycket under resans gång. Hon hittar sig själv och blir åtminstone något sånär bekväm med sin identitet som finlandssvensk med nordafrikanskt påbrå. Kaisa El Ramly som spelar henne är själv halvegyptier, och har hittat en del beröringspunkter i texten som kopplar till hennes egen uppväxt i två kulturer.

– Jag känner starkt att Asfaltsänglar framför allt är EN familjs berättelse. Två kulturer krockar i familjen men man försöker hitta bitarna och respektera de olika synsätten.

El Ramly gör ett tufft jobb när hon på ett ögonblick växlar mellan rollen som Leila respektive Samira. Rollbyte på löpande band gäller också för Anna Kuusamo och Olli Haataja som gör hela åtta olika roller per man. Tempot är snabbt och de olika rollerna markeras av några specifika plagg per person.

Konflikter

Storasyster Samira, i giftasvuxen ålder, flyr de ständiga konfrontationerna i hemmet och hittar sin tillflykt i en egen, hemlig lägenhet. Där försöker hon hitta balansen mellan sin tro och att vara en helt vanlig finlandssvensk tjej, visserligen med en nordafrikansk far. Hon klär sig utmanande, går på disco, ser på platt-tv, blir kär men ändå är det någonting som skaver. "Jag har hängt en julstjärna i fönstret. Ingen kunde tro att det bor en musumuija i lägenheten" säger Samira till Leila.

Jag känner starkt att Asfaltsänglar framför allt är EN familjs berättelse.

Systrarnas jargong är stundtals brutalt uppriktigt men känns autentisk. I varje fall fick den godkänt av två åttondeklasser i Östra centrum som fick pjäsen uppläst för sig.

– Först fnissade de bara men sedan lyssnade de intensivt på texten och tyckte att den kändes ungdomlig och rätt, säger Salla Leino.

Ingen idiotrasism

Däremot tyckte eleverna, i synnerhet ungdomarna med mångkulturell bakgrund, att de ständiga rasistiska påhoppen mot Leila och Samira var överdrivna, att det själva inte möter så mycket rasism. Det resulterade i att Leino strök mycket av det som han kallar det "idiotrasistiska" materialet och höll kvar precis så mycket som behövs för att publiken ska få en bild av hur det är att vara lite annorlunda än alla andra.

Asfaltsänglar är en story om att hitta sig själv. Den har ungdomens fräschör, den andas hopp och den omfattar en kulturell mångfald.

– Jag insåg att det inte är rasismen som spelar huvudrollen. På samma sätt som jag inte vill visa kvinnor i offrets roll och upprepa bilden kvinnoriktat våld på scenen, så ville jag heller inte förstärka bilden av unga med invandrarbakgrund som objekt för rasism.

Fakta

Asfaltsänglar

Salla Leinos pjäs utifrån Johanna Holmströms roman från 2013 ges sex gånger på finska i maj och sex gånger på svenska i augusti. Spelplatsen är kulturcentret Lilla Villan i Nickby.

Salla Leino regisserar, i rollerna ses Kaisa El Ramly, Anna Kuusamo och Olli Haataja.

Premiären på finska är den 7 maj klockan 19, premiären på svenska är den 18 augusti klockan 19.

Biljetterna kostar 20/12/10 euro.

I kärnan: en hård värld som på scenen formas av en metallstomme i vitt. Teatergruppen söker ett dramatiskt uttryck för romanens konkreta omgivningar och fokuserar på att rama in essensen i Leilas och Samiras inre landskap. Stommen markerar samtidigt låsta attityder och gränser mellan människor. Delvis är det också tryggt innanför.

– Kontraster hittas i alla människor. I Asfaltsänglar är hårdhet och rigida värderingar centrala, speciellt i mammans sätt att strikt följa alla koranens regler. Men föräldrarna som till en början mest är besvärliga, ställer upp till sist. Det ges hopp om någonting bättre på slutet.