Psykvården behöver prioriteras

Varje euro som satsas på psykvården ger en garanterad avkastning.

Psykisk ohälsa är, utan att överdriva, en av dagens folksjukdomar i Finland. Var fjärde sjukfrånvarodag beror på mentala problem. I Yles nyhet från denna vecka framkommer det att över 90 000 barn under 13 år i Finland lider av någon slags psykiska problem. Psykisk ohälsa skapar ett enormt lidande för den person som drabbas. I de flesta fall påverkas också vardagen för de närstående. Många finländare är föräldrar, flickvänner, makar, barn eller vänner till en person som lider av psykisk ohälsa. Varje fall av psykisk ohälsa handlar i första hand alltid om en mänsklig tragedi.

Samtidigt förorsakar psykisk ohälsa årligen en kostnad på cirka sex miljarder euro för samhället. Det är en enorm summa jämfört med till exempel den tre miljarder euros ekonomiska effekt som regeringen beräknar att vårdreformen ska ge. En beräkning vars trovärdighet på goda grunder kan ifrågasättas. Det oaktat borde främjandet av den psykiska hälsan vara förutom en moralisk skyldighet även en samhällsekonomisk prioritet. Därför är det mycket häpnadsväckande att så lite i regeringens vårdreform och diskussionen om den hittills har handlat om psykvården. Ett undantag är SFP som har föreslagit ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa.

Det gäller att se till att tröskeln att söka hjälp i ett så tidigt skede som möjligt är låg. Ju tidigare symtomen kan identifieras desto bättre. Därför behövs det mer psykiatriskt kunnande på hälsocentralerna. Samtidigt behövs tillräckliga resurser för psykoterapi.

Möjligheten att använda sitt modersmål, känslospråket är en förutsättning för en lyckad terapi. Eller en förutsättning för att över huvud taget klara av att söka hjälp. Språket får inte vara en tröskel för någon att söka hjälp. Tröskeln är oftast redan mycket hög på grund av flera andra orsaker. Därför är det centralt att inte bara trygga, utan också utveckla psykvården på svenska.

Varje euro som satsas på psykvården ger en garanterad avkastning. Både ur ett mänskligt och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det vore dumt att inte göra en sådan riskfri investering. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa.

Otto Andersson fullmäktigeledamot, (SFP) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt