Protest mot digitalt i gymnasier

Gymnasieeleverna Matilda Nikkinen och Nea Immonen har skapat en protestlista på adressit.com mot den ökade användningen av elektroniskt material i gymnasierna. Över 300 personer har skrivit på. I Borgå gymnasium är åsikterna delade.

Amanda Stjernberg och Veikka Saarela i Bogy använder sig ofta av datorer i undervisningen. De ser både för- och nackdelar med och säger att de skulle fundera efter noga innan de skulle skriva på den aktuella adressen.

Borgå gymnasium har under de senaste åren tagit in allt mer elektroniskt material och hjälpmedel i undervisningen. I ämnen som finska, geografi och fysik har användningen av datorer ökat, delvis för att vänja eleverna inför de kommande studentskrivningarna som i framtiden kommer att skrivas på dator. Eleverna använder sig av olika program och antecknar på datorer eller pekplattor.

– Första året antecknade jag allt med datorn, men nu under andra året slopade jag det. Mina vitsord sjönk, säger Veikka Saarela.

Amanda Stjernberg skriver också sina anteckningar för hand. De är båda överens om att man lättare kommer ihåg information på det viset. Det är de små rörelserna man gör när man skriver som får en att minnas det man har läst.

– Jag tycker också om att ha struktur i mina anteckningar, på datorn behöver man massor med olika inställningar för att få det att se ut som man har tänkt det. Då jag skriver för hand kan jag skriva hur jag vill.

De tycker att det är okej att det finns möjligheter att anteckna för hand så länge man själv kan välja vilket sätt man föredrar och passar en själv.

Skärmar dygnet runt?

Elektroniska kursböcker är ändå inte aktuella för eleverna i Borgå gymnasium, förutom de som läser lång matematik. Veikka och Amanda har inte erfarenhet av e-böcker i undervisningen, men de har båda läst andra böcker och artiklar i e-format utanför skolan.

– Jag har laddat ner en e-bok och jag tyckte att det var ganska behändigt att inte behöva bära omkring på själva boken. Men jag tror att ögonen blir snabbare trötta då man läser på en skärm, säger Amanda.

– Det är smått ironiskt att man försöker få ungdomar att inte sitta vid en skärm hela tiden och sedan börjar digitalisera undervisningen. Det är helt absurt, tycker Veikka.

Många ungdomar tillbringar dagligen mycket tid framför olika skärmar. De chattar med sina kompisar, spelar eller läser tidningar för att bara nämna några saker. Om digitaliseringen inom undervisningen blir ännu mer omfattande kommer eleven inte bara sitta framför en skärm på fritiden, utan även när hen är på lektion och gör läxor hemma. Sammanlagt blir det en hel del timmar.

Hälsoproblem

Bland annat på Arbetshälsoinstitutets hemsida kan man läsa om hur dagligt arbete framför datorer kan orsaka problem som huvudvärk, trötthet eller kliande ögon. Många symptom är dock inte bestående eller allvarliga. Också i protestlistans beskrivning räknas dessa orsaker och några till upp; koncentrationssvårigheter och rastlöshet. Veikka och Amanda upplever att många elever kan få svårt att koncentera sig.

– Det är inte så lätt att koncentrera sig då man arbetar på datorn. I klassen lyssnar man kanske inte alltid på läraren utan gör något annat istället, säger Amanda

– Visst är det en mognadsfråga och man ska ta ansvar att man gör det man borde, men det är ändå en stor frestelse då man kan göra allt på datorn som man kan göra med en telefon under lektionerna, påpekar Veikka.

När Veikka började gymnasiet för två år sedan började också den stegvisa digitaliseringen av undervisningen. Varje elev uppmanades att ha med egna datorer till lektionerna. Även om gymnasiet inte längre är gratis i samma utsträckning som grundskolan, tycker Veikka och Amanda ändå att man inte kan kräva att varje elev ska skaffa egen dator.

– De är ju ganska dyra, speciellt om man vill ha en lite mindre som inte väger så mycket. Första året gick jag och bar omkring på både mina kursböcker och min normalstora laptop, det blev ganska tungt, säger Veikka.

Det här är nytt för oss lärare och vi måste också lära oss. Många har börjat använda programmen flitigt och vi har kommit ganska långt.

Allt gått bra

Dick Kullberg, lärare i matematik vid Borgå gymnasium ser inte att det funnits några problem.

– Bland de som går första och andra året har det allra flesta datorer med sig till skolan.

Programpaketet Office 365 togs också i bruk. Via det fick varje elev gratis tillgång ett eget konto och bland annat tillgång till ordbehandlingsprogram och molntjänster som kan nås från vilken dator som helst. Vid sidan om används också andra program och webbsidor, Wilma och Fronter. Vilka program som används beror på läraren, men Amanda och Veikka föredrar Office 365. Dick Kullberg anser att det är bra att utnyttja de tjänster som finns fullt ut.

– Det här är nytt för oss lärare och vi måste också lära oss. Många har börjat använda programmen flitigt och vi har kommit ganska långt.

För- och nackdelar

Digitaliseringen av undervisningen underlättar en hel del. Då allt material är samlat på ett och samma ställe, datorn, har eleverna tillgång till allt och bland annat inlämningar av uppgifter går smidigare.

Amanda och Veikka funderar på hur den elektroniska studentexamen kommer att se ut. Fördelen är att inte behöva sitta och skriva för hand i sex timmar, och samtidigt kan man mycket lättare redigera sina svar. Det som oroar dem mest är hur datorernas batterier kommer att hålla, och det virrvarr av laddningssladdar som kommer att uppstå. Dick Kullberg menar att det är mycket mer välplanerat än så.

– Vi satsar enormt och håller på att köpa in den utrustning som krävs. Vi peppar också eleverna inför studentskrivningarna. Senare i vår kommer det att hållas en generalrepetition i hela landet. Då kan abiturienterna testa att skriva studentexamensprov elektroniskt.