Prisregn över författare och forskare – Max Engman vann storpriset

Inte svekoman. Professor Max Engman undviker termerna fennomani och svekomani eftersom han inte omfattar tanken att nationalismen var en sjukdom eller sinnesrubbning. Nu har han belönats med det Tollanderska priset för sin bok om språkfrågan.Bild: Kira Schroeder

Svenska litteratursällskapet firade sin årshögtid genom att dela ut 264 000 euro till tjugo författare, forskare, dramatiker och institutioner. Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro tillföll i år professor Max Engman.

Max Engman belönas för sin bok Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922 – en syntes av hans över fyra decennier långa forskning om hur Finland uppstod som nation och stat i växelverkan med Sverige, Ryssland och de övriga europeiska imperierna. Enligt SLS:s motivering ligger Engmans enastående styrka som forskare i hans förmåga att gestalta det förflutna över nationella, språkliga och ideologiska gränslinjer: "Dessa perspektiv har han också flitigt värnat om som akademisk lärare, vetenskaplig redaktör och förtroendevald inom olika kulturella samfund och stiftelser."

Engman är professor emeritus i allmän historia vid Åbo Akademi och var mellan 2010 och 2013 också ordförande för SLS. Boken om språkfrågan utgör del nummer tre i SLS:s bokserie om Finlands svenska historia, men har rönt uppmärksamhet också i Sverige där boken belönades med Svenska fackbokspriset – Sveriges största fackbokspris – i början av december. "En detaljrik och fängslande historik" hette det i den motiveringen.

I bokens inledande kapitel konstaterar Engman att språkfrågan tilldragit sig mycket uppmärksamhet, men att en förvånande stor del av det som skrivits om den är präglat av "samtida perspektiv och ställningstaganden till vem som 'hade rätt', liksom även en överbetoning av språkstridsperspektivet."

Själv har Engman försökt anlägga en pragmatisk linje:

"I mån av möjlighet har jag undvikit termerna fennomani och svekomani eftersom jag inte omfattar tanken att nationalismen var en sjukdom eller sinnesrubbning."

Förutom det Tollanderska priset delades en hel del andra priser ut under SLS:s ceremoni i Helsingfors universitets solennitetssal på söndagen. Vid sidan av Engman, som inte personligen kunde närvara, belönades 19 andra författare, forskare, dramatiker och institutioner för sina insatser inom litteraturen, teaterkonsten och forskningen. Totalt uppgår prissumman till 264 000 euro.

FAKTA

Svenska litteratursällskapets priser 2017

SLS: största pris, det Tollanderska priset, tillföll Max Engman för boken Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922

Dramatikern Milja Sarkola fick 20 000 euro för pjäsen Allt som sägs. "På ett insiktsfullt sätt behandlar Sarkola det som är svårt i mötet med en annan människa, vår längtan efter bekräftelse och vår rädsla för att bli missförstådda och avvisade," heter det i motiveringen.

Författaren Zinaida Lindén fick ett pris om 20 000 euro för sin stilsäkra och skickligt komponerade novellsamling Valenciana. Där utforskar författaren "globaliseringens samtidigt förvirrande och vitaliserande flöden".

Kontaktchefen Emina Arnautovic fick ett pris om 5 000 euro för talekonst och språkfärdighet på svenska i Finland. Invandrad från Bosnien har Arnautovic erövrat det svenska språket, som hon enligt SLS använder "frimodigt, nyanserat och vältaligt" i mångahanda sammanhang, "samtidigt som hon värnar om sin bosniska bakgrund".

Med 22 000 euro belönades Föreningen Granskaren för Finsk Tidskrift, som sedan 1876 "utgjort ett betydelsefullt, självständigt och vittert forum för debatt om kultur och samhälle. På dess sidor har aktuella åskådningssätt fått möta äldre perspektiv, och nya idéer har satts i rörelse."

Professor Holger Weiss fick ett pris om 18 000 euro med tillhörande medalj för verket Slavhandel och slaveri under svensk flagg. Koloniala drömmar och verklighet i Afrika och Karibien 1770–1847. Författaren har "efter en grundlig genomgång av det bevarade källmaterialet genomfört en skarpsinnig undersökning av den svenska koloniala erfarenhet som fram till helt nyligen vilat inte bara i glömskans utan också i förnekelsens skugga".

Ett pris om 18 000 euro tillföll professor Jan Samuelson för verket Det åländska folkets historia II. Stormaktstiden från slutet av 1500-talet fram till 1721, enligt motiveringen "en rikt nyanserade framställning av interaktionen mellan överhet och undersåtar under den tidigmoderna perioden".

Ett pris om 8 000 euro var tillföll författaren Ulf Stark och illustratören Linda Bondestam för boken Djur som ingen sett utom vi.

Priser om 10 000 euro tillföll författarna Ralf Andtbacka för boken Vallarna, Catharina Gripenberg för diktsamlingen Handbok att bära till en dräkt, Sara Razai för boken Djävulen är en lögnare, Ann-Helen Attianese för boken Vågbrytarna, Henrika Ringbom för boken Elden leende samt Peter Sandström för romanen Laudatur.

Priser om 10 000 euro tillföll redaktör Sofia Torvalds för boken Bliv du hos mig, filosofie doktor Aapo Roselius för verket Gymnastik och passion, politices magister Jan Kronholm för verket En sjöresa till Ostindien. Fregattskeppet Concordias färd till Batavia 1782–1785 samt filosofie doktor Arne Toftegaard Pedersen för biografin Helena Westermarck – intellektets idoga arbetare.

Ett pris om 5 000 euro tillföll filosofie doktor Sofia Häggman för biografin Hilma Granqvist – antropolog med hjärtat i Palestina.

Därtill utdelades stipendier och understöd ur Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond till fil.dr Anna Möller-Sibelius (15 800 euro) för verket Litteraturhistorieskrivning om en minoritets litteratur och Gardberg Center rf 8 000 euro för en biografi över hembygdsforskaren, läraren och politikern John Gardberg (1899–1974).