Populärt sopexperiment får en fortsättning

Om insamlingskärlen finns på den egna gården blir sopsorteringen mycket lättare och effektivare.

– Det som överraskade mest är hur mycket plastsopor vårt hushåll egentligen producerar.

Johanna Backmans familj, i Ernestas i Borgå, hör till de tvåhundra hushåll som deltar i avfallsbolaget Rosk'n Rolls nyaste experiment med flerfacksinsamling av hushållsavfall. Experimentet inleddes i juni i fjol och planerades pågå i ett år.

De här hushållen har många fack i sina avfallskärl, för blandavfall, bioavfall, papper, plast, kartong, glas, metall, lump, batterier och elektronik.

Från tidigare, från 2013, finns det i Östnyland cirka 450 hushåll som har avfallskärl med fyra fack, för blandavfall, kartong, glas och metall.

Backman gick med i det nya experimentet för att hon gissade att det skulle ge en större motivation att sortera de egna soporna.

METALLSOPOR. Johanna Backman har sorterat burklock, konservburkar och andra metalldelar. Bild: Kristoffer Åberg

– Jag har länge varit ganska intresserad av sortering, men sedan har det känts besvärligt att få allt att fungera smidigt. Mest är det väl lättjan som har satt krokben för mitt sorterande.

– Men det är klart att vi också före experimentet sorterade tidningspapper och förde tomglasen till butiken.

Intresset växte när avfallskärlen finns på den egna gården.

– De största volymerna blir det av kartong, plast, blandavfall och tidningspapper, säger Backman. Gamla avsköljda filburkar vill jag inte spara inomhus så länge, därför är det skönt att kunna föra ut plastavfallet rätt så ofta.

– Först tänkte jag att det skulle bli besvärligt att sortera i så många olika delar när vi har ett gammalt kök där det bara finns plats för två sopkärl. Men sortering kräver inte så mycket extra utrymme, visade det sig. Man måste tänka på ett litet annat sätt än man gjort tidigare och så är det bara att börja.

Barnen är intresserade

Johanna Backman tänker litet annorlunda i dag också när hon handlar mat till familjen.

ÄNNU GOTT OM PLATS. Bild: Kristoffer Åberg

– När jag köper frukt och grönsaker tar jag gärna dem i en biopåse. Den kan jag sedan använda för biosoporna. Vi som är med i försöket har fått pappåsar för det organiska avfallet, men de fungerar inte alltid så bra, bottnen vill spricka när innehållet är för vått.

– Fil är det enda jag numera köper i portionsförpackningar. Yoghurt köper jag alltid i kartong. Jag vill undvika onödigt plast.

Ändå blir det lätt mycket plastavfall.

– Det är väl den här moderna bråttom-bråttom-livsstilen, säger Backman. Allt ska gå så lätt och snabbt och då packas allt i plast.

Familjen Backman vill fortsätta sortera sina sopor, också efter det att experimentet är avslutat.

– Jag är glad att barnen är så intresserade. Speciellt sexåringen frågar alltid att var ska jag sätta det här. Jag tror vårt sorterande har en positiv inverkan på kommande generation.

– När experimentet var nytt pratade vi mycket här hemma om problemen med plast i havet. Det är något som har blivit kvar i minnet, alldeles tydligt.

Alltför många fack

Också Kim Sjödahl i Eriksnäs i Sibbo har märkt att sopsortering snabbt blir en naturlig del av barnens liv.

– Vi vuxna har fått kämpa litet för att få allt att gå i rätt fack, men för barnen är det naturligt.

– När vi besökte farfar blev de mycket förvånade när han bara hade ett enda sopkärl för alla slag av sopor.

Sjödahl deltog först i experimentet med fyra insamlingsfack i avfallskärlet.

– Jag har alltid tyckt att sortering är intressant. Från Åland har jag också erfarenhet av sopsortering.

EN AV TVÅ. Rosk'n Rolls flerfackstjänst innebär att tvåhundra hushåll har två sopkärl på gården. I det här kärlet lägger man bioavfall, kartong, lump och returpapper. Bild: Kristoffer Åberg

Under experimentets gång har deltagarna diskuterat storleken på de olika facken.

– Blandavfallsfacket har ibland känts alltför litet för oss, säger Sjödahl. Det är väl delvis därför att allt annat kan föras till en återvinningsstation om mängderna blir för stora. Det finns backup om man till exempel har fått alltför mycket kartongavfall under en tid.

– Blandavfallet kan man däremot inte föra någonstans, det finns ingen backup.

En del av facken är onödiga tycker Sjödahl.

– Batterierna tar så liten plats att dem kan man lätt samla på sig och ta med till en återvinningsstation när man har vägarna förbi. Facket för gamla kläder och lump använder vi mycket sällan. I metallfacket blir det några burklock nu och då, det skulle vi också klara oss utan.

Priset är inte utslagsgivande

Christel Toivo är mycket nöjd med att hennes familj gick med i experimentet för snart ett år sedan.

– Jag tycker att det här är en möjlighet som alla borde nappa på, oberoende var man bor, och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta också efter det att experimenttiden är över.

– Det talas så mycket om plast i naturen och nedskräpning av alla slag. Med ett flerfackskärl är det lätt att själv ta hand om sina sopor och se till att plastavfallet återvinns.

Toivos erfarenhet är att det blir en massa plastavfall från ett hushåll med tre vuxna.

– Vi får två, ibland tre, påsar med plastavfall per vecka medan det vanliga blandavfallet ofta ryms i en enda påse.

För Christel Toivo är återvinning och sopsortering ingen ny grej.

– Jag bor i egnahem på Villagatan i Borgå och har så länge jag minns sorterat glas, tidningar, papp och plast. Plasten förde vi till ett insamlingskärl som fanns bakom S-Market i Vårberga. Så en vacker dag försvann kärlet och vi måste lägga plasten tillsammans med blandavfallet, det kändes inte bra.

Det är dyrare att delta i flerfacksexperimentet än att bara låta tömma blandavfallskärlet med jämna mellanrum.

– Men det känns viktigt, därför är jag gärna med, trots priset, säger Toivo.

Toivo konstaterar att plastavfall och bioavfall ger de största volymerna. Kärlet för kartong fylls också, liksom papperskärlet.

– Men kärlet för lump har jag använt en enda gång under de här månaderna.

Goda resultat

Servicechef Tuija Klaus vid Rosk'n Roll är nöjd med den feedback hon får från användarna. Ett annat glädjeämne är resultaten av själva insamlingen.

En första mätning visade att experimentfamiljerna har lyckats sortera hela 80 procent av de totala avfallsmängderna. Bara en femtedel har gått i blandavfallsfacket.

Skillnaden är stor jämfört med den normala avfallsproducenten som sorterar bara fyrtio procent av sina sopor medan största delen, 60 procent, slängs bland blandavfallet.

– Vi ska göra nya uppföljningar, men det finns inget som tyder på avvikelser från de tidigare goda siffrorna, säger Klaus.

– En orsak är förstås att de som gått med i vårt experiment är frivilliga och motiverade att sortera sina sopor. Resultatet blir säkert inte detsamma om sorterandet blev obligatoriskt för alla.

Plastsortering har varit ganska nytt för de flesta.

– Trots det har vi fått fina resultat av plastinsamlingen, säger Klaus. Den största delen är ren, det vill säga rätt sorterad.

FYRA PLUS FYRA FACK. Bild: Kristoffer Åberg

Förfrågan

Nu vidtar snart följande del av experimentet. En förfrågan har gått ut till alla flerfackskunder, i Östnyland till 650 hushåll.

Här presenteras olika modeller för en framtida flerfacksinsamling, med olika sorteringsalternativ, olika tömningsintervall och prisuppgifter på alla varianter.

– När vi vet vad våra kunder vill ska vi välja ett av alternativen, och därefter erbjuda det här alternativet också till andra kunder på området, säger Klaus.

– Det kan bli bara en enda modell eller så kärl som kan kombineras med olika fack. Frågan är ju också vad kunderna är beredda att betala.

Klaus tror att den nya modellen tas i användning stegvis från i höst till våren 2019.

De kunder som nu är med i experimenten bor på rätt så tättbebyggda områden.

– Vi kommer aldrig att kunna erbjuda flerfackskärl till alla våra kunder, i Östnyland är de mellan 21 000 och 22 000, säger Klaus. Den specialbil vi använder för flerfack väger 25 ton, medan en normal sopbil väger 18 ton.

– Alla vägar håller helt enkelt inte för specialbilen.

Klaus skulle gärna se att flerfacksanvändarna blir fler.

– Vi räknar med ungefär tusen kunder per bil. Den nuvarande kör också i Västnyland. Gärna vill vi ha en bil till, men det beror på intresset hos kunderna.

Avfallshantering

All avfallshantering i Finland bygger på den så kallade prioritetsordningen.

I första hand ska man försöka undvika uppkomsten av avfall.

Om det uppkommer avfall ska det förberedas för återanvändning eller återanvändas.

Om återanvändning är omöjlig, ska avfallet utnyttjas i första hand genom materialåtervinning och i andra hand som energi.

Avfall kan deponeras på en avstjälpningsplats endast om dess utnyttjande inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt.