Pockar pockar på hans kreativitet

AKVARELL. Lappträskbaserade målaren Antonio Arosa undersöker bland annat förhållandet mellan människa och djur i sin konst. Just nu ställer han ut på Gumbostrand Konst & Form. Bild: Kristoffer Åberg

Spanjoren Antonio Arosa kom till Finland år 2002 för att studera. Sedan dess har han bott i flera finska städer, jobbat som kvällsvakt, snöjobbare och i ramaffär. Nu bor han på en gård i Lappträsk och målar på heltid.

En ståtlig tupp med några trippande hönor i släptåg masar sig över vägen då vi kommer körande. En bit bort står en bagge och betar och bakom den sitter en svart kanin i sin bur. Då vi närmar oss gårdshuset som badar i eftermiddagssolen är idyllen komplett; lantstället i Pockar är som taget ur en gammal oljemålning

– Hej, hoppas ni inte är rädda för hundar, säger bildkonstnären Antonio Arosa, vars blandrashund Toxo hälsar på oss lika glatt som sin husse.

Arosa fyller sin mockabryggare och börjar berätta om hur det kommer sig att en ung man från Pontevedra i nordvästra Spanien slagit ner bopålarna i Lappträsk bortersta hörn.

Det började med att han kom till Finland som utbyteselev år 2002 för att studera design och formgivning i Kuopio.

– Jag minns den första dagen i Finland. Det var januari och då jag tittade genom bilfönstret under resan från flygplatsen till tågstationen var allting jämngrått.

Förtjust i Finland


Det dystra och kalla vädret skrämde ändå inte Antonio Arosa. Han blev förtjust i det exotiska Finland och flyttade hit med sin dåvarande finska flickvän. Under åren i Finland har han hunnit bo på olika ställen och sysselsatt sig inom diverse olika branscher. Han har jobbat som vakt, han har röjt snö och han har jobbat i ramaffär.

I något skede fick han nog av stadens brådska och snabba rytm och riktade blickarna mot den finländska landsbygden.

– Jag har alltid gillat djur och natur, och nu längtade jag efter att få bo på en plats där jag kunde ha egna djur och utrymme att måla. 


Glad i byn

Av sina barns morfar fick han ett erbjudande om att bo en tid på familjens sommarställe i Lappträsk. Han trivdes ute på landet, och när han en dag fick syn på en lapp på närbutikens dörr där det stod att de behövde personal, så var steget inte långt att söka jobbet.

Antonio Arosa fick anställning på närköpet, ordnade med ett hus att bo i och fick snabbt vänner på sin nya boningsort.

– I byn var de nyfikna och glada när de hörde att en spanjor jobbade i deras närbutik. De ville alla komma och prata med mig, berättar han på felfri finska med spansk accent.

För honom var det viktigt att lära sig finska; han upplever det som oartigt att inte kunna språket i landet man bor i. Finskan hjälpte honom samtidigt att förstå kulturen, till vissa delar i varje fall.

– Byborna har vant sig vid mitt spanska sätt. Jag ringer inte en vecka före för att meddela att jag kommer och hälsar på. Jag kommer på kaffe då jag knackar på dörren.

Djurtematik

Lusten att rita, teckna och måla – den som följt honom sedan barnsben – gav honom ingen ro och han bestämde sig för att lämna butiksjobbet och koncentrera sig fullt ut på konsten.

– Jag älskar att måla och även om framtiden som konstnär kändes både skrämmande och osäker, så visste jag att jag måste försöka.

Numera är Antonio Arosa konstnär på heltid och målar med gården i Pockar som fast punkt. Inramningen passar honom perfekt: via sin konst vill han diskutera ämnen som är viktiga för honom och djur är ett återkommande tema.

I höstas ställde han ut i den gamla björnborgen på Högholmen. Där utgick han från tanken om att människan är ett djur bland alla andra. Just nu är han aktuell med utställningen Vänta inte på dem på Gumbostrand Konst & Form i Sibbo. Också nu handlar det om relationen mellan människa och djur, närmare bestämt om djuren som makthavare i naturen.

Detaljrika akvareller

Arosa ställer sig kritisk till djurens krympande livsrum och målar människan som ekosystemets förstörare och hot. Vad händer om djuren får rätt att slå tillbaka? frågar han sig i en serie akvareller som är både detaljerade och realistiska. Bildspråket i varje målning är tilltalande, vackert – och tankeväckande.

– Akvarelltekniken är den svåraste tekniken jag jobbat med. Det tär på tålamodet att måla akvareller men jag gillar det väldigt mycket.

Antonio Arosa är en konstens mångsysslare. Utöver sitt eget skapande arbete leder han konstkurser för både barn och vuxna och målar beställningsarbeten. Dessutom när han en dröm om att jobba som illustratör.

Oberoende livsstil

– Jag trivs med att jobba hemifrån. Det är viktigt för mig att få leva på landet och ta hand om mina djur.

Arosas andra framtidsdröm är att närma sig en oberoende livsstil. Han vill kunna leva på det han producerar på min gård. Redan nu får han ägg och lite kött från de egna djuren, och snart skall han också börja odla ekologiskt.

Kvällssolen ligger lågt när vi lämnar Antonio Arosa och hans lantidyll bakom oss. Konstnären vinkar, står kvar ute på gården och leker med hunden Toxo. I uthuset vilar tackan i väntan på ett lamm som snart ska födas.

Antonio Arosa är månadens unga konstnär på Gumbostrand Konst & Form. Hans utställning Vänta inte på dem pågår från den 28 april till den 28 maj.

Mer läsning