Plast – hot eller möjlighet?

Enligt Världsnaturfonden WWF finns det över 150 miljoner ton plastavfall i världens hav, som hotar havsnaturen, djuren och människornas hälsa. En omfattande internationell utredning avslöjade vidare att flaskvatten innehåller enormt mycket mikroplast (YLE 15.3.2018). Hur ska man riktigt förhålla sig till plast?

Ett av plastindustrins nervcentrum ligger i Sköldvik i Borgå. Företaget Borealis tillverkar bl.a. granulat av plasttyperna polyeten och polypropen (ÖN 14.1.2020). VD:n för Borealis i Finland Salla Roni-Paronen förklarar för Östnyland att företaget vill leverera produkter och tjänster som kan vara till hjälp då man löser globala utmaningar förknippade med klimat, energi och avfall. Bilarna blir lättare och bränsleförbrukningen minskar när man ersätter metalldelar med plastdelar. Ändamålsenliga plastförpackningar bidrar till att maten håller bättre och matsvinnet minskar. Borealiskoncernen tar också sitt samhällsansvar genom att delta i Stop-projektet för att minska mängden plastavfall i haven.

Plast kan vara en lösning på att minska miljöbelastningen, men det förutsätter en fungerande cirkulärekonomi. År 2016 trädde en utvidgad lag om producentens ansvar i kraft. Enligt lagen har produkternas producenter ett ansvar att ordna förpackningarnas avfallshantering. Förpackningsindustrin bildade producentorganisationen Finlands Returplast Ab, som handhar ansvaret för återvinningen i stället för dem. Plaståtervinningen har kommit bra i gång i Finland, men fortfarande återvinner svenskarna tre gånger mer plast än finländarna. (HS 1.2.2020)

Lagändringen var ett välkommet steg för att skapa incitament för förpackningsindustrin att använda mindre plast. Samtidigt kom plaståtervinningen äntligen i gång i Finland och den har sedan utvidgats till bostadsbolag. Helsingin Sanomat rapporterar (1.2) från Fortums plastförädlingsfabrik i Riihimäki, dit sorterat plast från hela landet transporteras. Ett löpande band försett med infrarött ljus sorterar de olika plastsorterna, sedan tvättas plasten och slutligen smälter man plastflingorna till granulat. Av återvunnet plast kan man tillverka plaströr, disk- och wc-borstarnas skaft samt förnybara plastpåsar.

Plast behöver alltså inte vara ett så dåligt material, så länge det inte hamnar i naturen. För att återvinningen ska vara ekonomiskt lönsam måste materialströmmarna vara jämna och det förutsätter att fler hushåll återvinner sitt plast. Återvinningens positiva effekter på miljön realiseras i sin tur när människorna är färdiga att köpa produkter som är gjorda av återvunnet plast. Var och en kan bidra till att Finland blir en cirkulärekonomi där man återvinner plast.

Mikael Hiltunen (SDP)

Borgå

Mer läsning