Pedagogiska skäl inte hållbart argument för att stänga småskolor med sammansatta klasser

Pedagogiska skäl är inte ett hållbart argument för att stänga småskolor med sammansatta klasser.

Den 22 november gick Lovisa stad ut med en nyhet om att staden går med i Unicefs Barnvänlig kommun-modell, som bland annat baserar sig på FN:s konvention om barnens rättigheter. Det betyder bland annat att barnens och ungdomarnas insikter om sin vardag skall påverka kommunens beslutfattande och utvecklandet av tjänster. Det är en positiv signal att Lovisa går in för denna modell.

Samtidigt kan man fråga sig hur detta i dag syns i stadens beslutsfattande kring barnens skolmiljö. På vilket sätt tar man i beaktande barnens åsikter och rättighet till jämlik behandling i frågan om de eventuella skol- och daghemsstängningarna?

Trots att orsakerna till stängningarna av skolorna från början var ekonomiska har diskussionen nu mera styrts över mot pedagogiska argument. Dessa baserar sig dessvärre på gissningar och antaganden, medan inga konsekvensutredningar har gjorts. Enligt information från Centralen för bildning och välfärd har skolorna inte valts utgående från pedagogiska resultat och centralen tar inte ställning till pedagogiken i små respektive stora skolor.

Antaganden om att centralisering är att föredra har kritiserats hårt av bland annat Kari Lehtola, överinspektör för östra Finlands regionförvaltnings utbildningsväsen. Lehtola uttalar sig i Helsingin Sanomat (23.10) och konstaterar att det är hög tid att frångå idealiseringen av stora och centraliserade skolor.

Ser man till forskning där mindre och större skolor jämförs, specifikt för de lägre årskurserna, påvisas både att en större skola inte påverkar prestationen positivt samt det motsatta, det vill säga att eleverna i de lägre åldrarna gynnas av en mindre skola.

Två undersökningar gjorda i Norge kom fram till liknande resultat. Dessutom kom man fram till att en decentraliserad modell med byskolor ger de bästa villkoren för elevernas fysiska utveckling, först och främst genom att avsevärt färre elever behöver skolskjuts och genom att skolskjutsen blir kortare för de som ändå måste resa. Enligt utredarnas bedömning verkar även den decentraliserade modellen vara bättre för elevernas sociala utveckling. I båda undersökningarna rekommenderade forskarna att bibehålla det existerande skolnätverket.

Den modell som Lovisa i nuläget har med små lågstadieskolor och stora högstadie och gymnasie -skolor i centrum stöds alltså av forskningen.

Det finns flera exempel på stora skolor som har försökt återskapa något av fördelarna med små skolor med att införa åldersintegrerad undervisning i sammansatta klasser (till exempel Cygnaeus lågstadieskola i Helsingfors betraktad i HBL 11.2.2016). Metoden har gett goda resultat då eleverna kan utvecklas i egen takt och de äldre barnen kan stötta de yngre i sitt lärande. Åldersintegreringen leder också till att eleverna i hela skolan lär känna varandra bättre och umgås över klassgränserna. I en liten skola kan alla elever delta i samma lekar.

Vad gäller såväl Haddom som Kyrkoby skola och också Kuggom dagis är skolhusen friska och har en bra inomhusluft, detta är en förutsättning för att undervisningen skall fungera och vara tillgänglig för alla.

För dagisets del förlorar staden också ett tvåspråkigt dagis med utrymme för många fler barn och närhet till naturen och kompetent långvarig personal om Kuggom dagis stängs. Barnen förlorar också mycket av sin trygghet då barnen splittras beroende på modersmål och detta gör det omöjligt att flytta barn och deras bekanta personal till samma enhet.

Pedagogiska skäl är således inte ett hållbart argument för att stänga småskolor med sammansatta klasser. Man kunde i stället satsa mer på samarbete mellan skolorna, lärarna borde stödas i att dela kompetens och erfarenheter både genom att träffas och med hjälp av till exempel videokonferenser. Att låta en handfull lärare samlas nu och då för att dela sin kompetens är en vettigare strategi för att utveckla skolorna än att ett hundratal barn skall skjutsas varje dag för att underlätta lärarnas samarbete. Detta är också i linje med FN:s konvention om barnens rättigheter.

Ewa-Maria Wiik, Martina Naftal, medlemmar, föräldragruppen Pro Haddom

Mer läsning