Patt i kyrkans schack

Bild: Flickr - May S. Young

Att avstå från vigselrätten för regnbågsfrågan skulle bli ett fult jack i kyrkohistorien.

Det är pattläge för kyrkan kring äktenskapet. Finland börjar i mars 2017 civilt viga samkönade par till fullvärdiga äktenskap. Kyrkan har däremot efter mycket navigerande inte kommit till samma beslut.

Präster, mest i de större städerna, har sagt att de från den dagen kommer att tillämpa kyrkohandboken lika för alla. Kyrkan förutsätter däremot att de vid samkönade par bläddrar längre bak i boken till det "lätta formulär" som sedan 2010 gäller då.

Kyrkans jurister har slagit fast att en "olydig" präst då visserligen begår ett tjänstefel, men att själva äktenskapet är giltigt.

För tjänstefelet kan prästen av sin biskop få en reprimand, som kan variera mycket från stift till stift. Biskop Irja Askola i Helsingfors antyder att det snarast blir en administrativ klapp på axeln; inåt landet ser andra biskopar dystrare på saken.

Kyrkomötet vill nu också utreda om kyrkan kunde vandra ifrån hela problematiken – och avstå från vigselrätten. Kyrkbröllopet skulle därefter bara vara ett komplement till själva vigseln som redan hållits hos civila myndigheter – och då omfatta alla par.

Borgåbiskopen Björn Vikström har förespråkat det här. Salomoniskt och pragmatiskt kanske, i ett läge där man inte får majoritet för samkönad vigsel i kyrkan. Kyrkohistorien skulle nog däremot längre fram se det som en dålig nödlösning.

Bättre då att till exempel läsa Vikströms egen nya bok i frågan, en läsvärd och bra utzoomning från de slitna floskler och nyckelord vardera sidan har låst sig vid.

I tusende bröllopstal har präster genom åren inte bara talat om Guds plan med äktenskapet, utan också broderat ut allt det ändamålsenliga med ett hem, med kärlek, tillit och trygghet för barn att växa upp i.

Då bör man också kunna argumentera varför regnbågsfamiljer som har samma kriterier och mål inte skulle få bli fullt erkända av kyrkan de också.

Jan-Erik Andelin HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm