Patientprover överförs till biobanken

I VETENSKAPENS TJÄNST. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt vill att Helsingfors biobank ska få tillgång till de arkiverade blod-, vävnads- och cellproven som tagits under perioden 1.1.1982–31.8.2013.Bild: Nina Ahtola

För att bättre strukturera forskarnas tillgång till arkiverade vävnads-, blod- och cellprover ska HNS ge Helsingfors Biobank nyttjanderätt till dem.

I östra Nyland gäller överföringen de prov, och till dem relaterade uppgifter, som tagits vid Borgå sjukhus och arkiverats från början av 1982 fram till den 31 augusti 2013. Kimmo Pitkänen som är ledare för biobanken säger att överföringen inom hela Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS omfattar över tre miljoner prov från 1,4 miljoner patienter.

– Man har redan gjort en likande överflyttning i Åbo men i HNS är volymerna mycket större. Det handlar om den största överflyttningen i Finland, säger Pitkänen.

Fysiskt flyttas proverna ändå inte någonstans, de ligger kvar i Huslabs arkiv.

– Om vi talar till exempel om gamla vävnadsprov så är de förvarade i paraffinblock. Man kan kalla de här proverna för "hyllvara" eftersom de förvaras noga katalogiserade på hyllor, ingen nedkylning behövs.

Noga reglerad tillgång

Förutom själva proverna har biobanken även tillgång till uppgifter om patienten. Men man kan inte koppla ihop donatorns personuppgifter med proverna utan en speciell kodnyckel som får användas endast i noga specificerade fall.

Om forskare anser sig behöva biobankens prover för ett projekt ska de ta fram en forskningsplan.

Syftet med biobanken är att materialet som finns där ska hjälpa till i forskningen kring sjukdomar, deras orsaker samt arvsmassans, miljöns och livsstilens inverkan på sjukdomars uppkomst. Man hoppas att resultatet av forskningen ska leda till bättre vård och via det här även erbjuda de finländska utvecklarna av hälsoteknologi nya exportmöjligheter. Pitkänen säger att tillgången till proverna ändå även i fortsättningen kommer att vara noga reglerad.

– Om forskare anser sig behöva biobankens prover för ett projekt ska de ta fram en forskningsplan. Utifrån den tar biobankens vetenskapliga styrgrupp ställning till om det är etiskt och vetenskapligt motiverat att proverna lämnas ut. Det slutliga beslutet tas av biobankens ledare.

Materialet ska alltså uteslutande användas för forskning, patienternas personuppgifter kan inte överlåtas till exempel till polisen eller försäkringsbolag.

De flesta ger sitt godkännande

FAKTA

Helsingfors Biobank

Biobanken i Helsingfors har inrättats av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors universitet, samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen Carea och Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote.

Efter överflyttningen av prover och uppgifter blir Helsingfors Biobank den största biobanken i Finland som fungerar i samband med ett universitetssjukhus.

Mer information finns på nätsajten www.helsinginbiopankki.fi. På webbplatsen finns också uppgifter om hur man kan samtycka till eller förbjuda överföringen av proverna.

Man kan också kontakta biobanken per e-post på till biopankki@hus.fi eller på telefonnumret 050 421 7659 på vardagar mellan klockan 9 och 15.

Hur ska man då veta om ens prover finns arkiverade hos HNS? Pitkänen säger att om man enbart gett blodprov för att närmare utreda sin förkylning så kan man räkna med att proverna inte finns bevarade.

– Men till exempel i samband med canceroperationer är vävnadsprov vanliga. Man kan kontakta biobanken för att få information om vilka egna prov som finns lagrade ifall man överväger att inte ge biobanken tillgång till dem.

Om man vill stoppa överföringen av ens prover ska man göra det skriftligt senast den 30 juni i år. Men det är också möjligt att vid ett senare tillfälle förbjuda att ens prover och uppgifter hanteras av biobanken.

– Vi har fått ett undantagstillstånd av Valvira (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, red. anm.) att göra överföringen i de fall patienterna inte motsätter sig. Som sagt handlar det om prover från 1,4 miljoner patienter under en trettioårsperiod, så det skulle i praktiken vara en omöjlig uppgift att kontakta alla och be om deras tillstånd.

I nuläget ber man om patientens tillstånd redan i samband med att prover tas och enligt Pitkänen ger kring 95 procent av patienterna sitt samtycke till att biobanken får tillgång till dem. Med stöd av de här siffrorna tror Kimmo Pitkänen inte att särskilt många kommer att motsätta sig överföringen de gamla proverna heller.

– Jag vill ändå understryka att det är fullständigt frivilligt att ge biobanken tillgång till sina prover och man har all rätt att förbjuda det.