"Para ihop rätt barn med rätt bok så kan alla bli läsare"

LÄSMYS. – Barn är individer och lyckas man para ihop rätt bok med rätt barn kan alla bli läsare, tror barnboksillustratören och författaren Linda Bondestam. Bild: Kristoffer Åberg

Tio barnböcker tävlar om Runeberg Junior-priset 2020. På boksidorna hittar man allt från mumier och nallar till grodor, prinsessor och fisande rövare. Varierat, javisst, men den gemensamma nämnaren heter läslust och det är ett område som Svenska Barnboksakademins nyaste medlem, Linda Bondestam, är expert på.

Barnlitteraturpriset Runeberg Junior har som mål att främja barns läsning och öka läslusten. Det finns otaliga studier som visar på hur viktigt det är att man redan som barn bygger upp ett varmt förhållande till litteraturen – en god bok sår fröet till ett rikt ordförråd och ger fart åt fantasin.

Inne på samma linje är Svenska Barnboksakademin som värnar om barnlitteraturen och de unga läsarna. De sjutton akademiledamöterna (en stol är vakant) arbetar aktivt för en framtid för barn- och ungdomslitteraturen, och bland dem hittar man finlandssvenska illustratören och författaren Linda Bondestam som är nyinvald på stol nummer 11.

Bondestam är den allra första finlandssvenska barnboksakademiledamoten, och har nu en helt ny plattform att utgå ifrån när hon lobbar för läsande barn. Jobbet är viktigt: det slås ständigt larm om hur barnens språkkänsla försvagas, men vilka vägar ska barnlitteraturen gå för att locka barn att läsa?

Barnboken är bra

– Barnboken behöver all synlighet den kan få. Den förtjänar att tas på samma allvar som vuxenlitteratur. Inte enbart för att vi ska få vuxenläsare med fantastiska ordförråd utan också för att den är bra. Barnboken är en konstform som verkligen är värd att utsätta sig för. Det är sorgligt att många barn går miste om hela den skatt barn- och ungdomslitteraturen faktiskt är, säger Linda Bondestam.

Barnboken är en konstform som verkligen är värd att utsätta sig för.

Ett grundläggande kriterium för böckerna som nomineras för Runeberg Junior-priset är att de är skrivna på ett gott språk.

Är det då kvalitetslitteratur som ska locka barnen att lämna smarttelefoner och pekplattor och läsa i stället? Eller vilka verktyg ska man ta till?

Kräv eller muta

– Jag tror på att utsätta sina barn för litteratur. Det kan säkert kännas omöjligt att få barnen att lämna Youtube för att i stället plocka upp en bok men jag tycker det är helt ok att kräva det. Kanske kan man komma överens om att det inte är en god idé att plocka fram mobilen utan att som alternativ välja en bra bok? Mutor är också tillåtna om det handlar om att få dem att läsa, säger Bondestam.

LOCK & POCK. – Det kan säkert kännas omöjligt att få barnen att lämna Youtube för att i stället plocka upp en bok men jag tycker det är helt ok att kräva det. Muta är också okej, säger Linda Bondestam. Bild: Kristoffer Åberg

Det heter att läsvanor som grundats i barndomen påverkar hur vi läser när vi är unga och vuxna, och själv hörde hon till kategorin barn som redan som riktigt liten gillade nästan allt man läste för henne. Linda Bondestam kände att det fanns något magiskt i att sitta ner tillsammans och uppleva en berättelse, och samma sak har hon varit med om när hon läst högt för sina egna barn.

Goda historier

Senare, när Bondestam började läsa själv, var det raffel och nervdaller som fick henne på kroken.

Finlandssvensk illustratör och författare född 1977, bosatt i Helsingfors.

Examen från Kingston University i Storbritannien, har illustrerat ett trettiotal böcker i samarbete med flera författare.

Hör till de mest framstående barnboksillustratörerna i Norden, flerfaldigt nominerad till ett antal barn- och ungdomslitteraturpris. Har också belönats med ett antal litteraturpris inom barnboksgenren.

Är grundande medlem i Teater Tapir där hon uppträder bland annat som poetisk padda och charmigt klumpig balettdansande flamingo.

Sitter sedan några veckor på stol nummer 11 i Svenska Barnboksakademin, som första finlandssvensk någonsin.

– Jag gillade böcker som var spännande, de fick gärna handla om stora känslor och svåra val. Den oändliga historien av Mikael Ende och Dårfinkar & Dönickar av Ulf Stark är två favoriter. Förstås gillade jag också snygga illustrationer och läste bland annat ryska folksagor och grafiska noveller och försökte lära mig teckna på samma sätt.

Linda Bondestam tillbringade sina barndomssomrar på en ö långt ute i den finländska skärgården, och eftersom där inte fanns så mycket underhållning satt hon oftast för sig själv och tecknade och hittade på historier. Det har hon fortsatt med: hon har illustrerat tiotals barnböcker, är mångfaldigt prisbelönt och hör till de mest framstående barnboksillustratörerna i Norden.

Inga bestsellerrecept

Bondestam var exempelvis den första mottagaren av barnlitteraturpriset Vanessapriset (2016). Samma år fick hon det prestigefyllda Augustpriset för bilderboken Djur som ingen sett utom vi, och hon är också bekant i Runeberg Junior-sammanhang.

För två år sedan var hon nominerad med bilderboken Den ofantliga Rosabel med text av Malin Kivelä och i fjol tävlade hon med bilderboken Ägget med text av Sanna Sofia Vuori. I fjol kom hon också ut med trygghetsboken, sovritualboken God natt på jorden som är den första boken som hon både skrivit och illustrerat.

Jag gillade böcker som var spännande, de fick gärna handla om stora känslor och svåra val.

Finns det någon gemensam faktor för vad som gör en lässuccé?

– Tyvärr har jag ingen aning. Det är omöjligt att veta vilken bok som blir en succé medan man jobbar på den. Konstnärsegot är förrädiskt, ibland tror man sig göra en riktig bestseller som det sedan visar sig att nästan ingen hittar, andra gånger tvivlar man och tycker att man gör något ganska udda som kanske råkar bli en riktig hit, säger Linda Bondestam.

Böcker för alla smaker

Gemensamt för flera av hennes böcker är att de faller just innanför målgruppen för Runberg Junior-priset: barn i åldern 6-9, en grupp som är väldigt heterogen. Vissa läser tegelstenar medan andra fortfarande knäcker läskoden. Hur kan man jämna vägen och väcka läslusten hos barnen som upplever läsning som motigt?

– Vissa barn kan tycka att det är tungt att läsa tjocka romaner men det finns en massa böcker som lämpar sig utmärkt att läsas högt och som garanterat är en fin upplevelse för både den som läser och den som lyssnar. Dessutom kan ju flera lyssna samtidigt. Ett alternativ är förstås också ljudböcker, säger Linda Bondestam.

Det finns en massa böcker som lämpar sig utmärkt att läsas högt och som garanterat är en fin upplevelse för både den som läser och den som lyssnar.

Det viktiga enligt henne är att man erbjuder barn alla möjliga sorters böcker, och här lyfter hon fram biblioteken som veritabla guldgruvor.

– Det finns också flera barnbokskännare på Instagram som lyfter fram bra böcker, själv brukar jag gå direkt in på bibliotekens webbplats och beställa dem. På nätet kan man också bekanta sig med de finlandssvenska läsambassadörernas hemsida eller den svenska barnbokskatalogen, säger hon.

Puffa på läslusten

Den finländska sammanslutningen Läscentrum arbetar för läsning och läskompetens hos barn, bland annat i form av läskampanjer och författarbesök i skolor. Organisationen lyfter fram hur en uppskattande inställning till läsning skapar en positiv trend. Kort sagt, ett barn som trivs med att läsa, läser mer och det gör att barnet blir allt skickligare på att läsa.

LÄSFRÄMJARE. Illustratören Linda Bondestam blev för några veckor sedan invald i Svenska Barnboksakademin. Hon tror att läslystna barn formas genom att utsätta dem för litteratur. Bild: Niklas Sandström/Förlaget

Linda Bondestam tror att man som barnboksförfattare- och illustratörer har möjlighet att ge barns läslust en puff i rätt riktning.

– Jag tror att vi barnboksmakare kan inspirera genom att uppträda för barn på mässor, leda workshoppar och göra skolbesök. Mötena kan säkert inspirera både oss som gör böckerna och barnen.

Läsarmöten

När Östnyland får tag på Bondestam befinner hon sig i Lettland på ett läsfrämjande uppdrag. Hon fick chansen att träffa lettiska skolelever i anslutning till att boken Djur som ingen sett förutom vi utkommit i lettisk översättning.

– Jag tycker det känns som att barnen här i Riga är väldigt intresserade av litteratur och tycker det är viktigt och fint. I en klass blev de så glada att de jublade och kramade om mig när jag lämnade kvar ett exemplar av Ulf Starks och min nyöversatta bok.

Jag tror att vi barnboksmakare kan inspirera genom att uppträda för barn på mässor, leda workshoppar och göra skolbesök.

Linda Bondestam lyfter också fram Estrids bokklubb, en nätbaserad videoserie för barn, som ett mycket lyckat koncept för att haussa barnlitteraturen. I programmet, med Lovisatjejen Estrid Airas som programledare, får man träffa författare och illustratörer som bland annat delar med sig av goda lästips.

– Studiogästerna berättar om hur de jobbar och tänker. Dessutom diskuterar och funderar barn kring deras böcker, säger Linda Bondestam.

"Gjorde på allvar" Karin Erlandsson, som vann Runeberg Junior-priset 2018, beskrev barn som en skrämmande grupp att skriva för: "Proffsläsare kan lära sig vad som är bra och dålig litteratur medan barn helt enkelt av sig själva vet vad som är bra". Hur ser du på din målgrupp?

– När jag själv gör böcker tänker jag egentligen mest på att berätta historien så bra som möjligt i bild och hoppas att den på det sättet ska hitta sina läsare. Alla böcker behöver inte gillas av alla för att vara bra litteratur. Det behövs böcker av alla de slag. Barn är individer och lyckas man para ihop rätt bok med rätt barn kan alla bli läsare.

Alla böcker behöver inte gillas av alla för att vara bra litteratur.

Linda Bondestam upplever att den finlandssvenska barnboken mår utmärkt och håller hög klass. Den är sällan banal eller ytlig, och det finns något för alla smaker: det finns anarkistiska och orädda böcker som lyckas tackla svåra ämnen, det finns finurlig poesi om såväl fisar som paddor, det finns feministisk fantasy, det finns äventyrsromaner och det finns vilda, roliga böcker.

– Barnlitteraturen måste absolut inte vara svår för att hålla hög standard men den måste vara gjord på fullaste allvar.

Mer läsning