På Svartholm blir historien begriplig både för barn och vuxna

På den berömda sjöfästningen från 1700-talet sammanflätas Lovisa stads uppkomst med svenska stormaktstidens historia. Svartholm är ett utmärkt utflyktsmål både för barnfamiljer, soldyrkare och historieintresserade.

Den som besöker sjöfästningen Svartholm vid Lovisavikens mynning ska helst reservera flera timmar för vistelsen där. Bara båtresan från Saltbodsbryggan i Lovisa tar en halv timme, och de historiska sevärdheterna är så många och intressanta att man gärna tillbringar hela dagen ute på holmen.

Barnfamiljer kan pricka in både en guidad rundtur och en spännande historisk äventyrslek för de små. På holmen finns en sympatisk restaurang, en naturskön promenadslinga runt fästningen, ett museum och en badstrand.

När dagens första turister anländer till Svartholm står ledsagarna Alexander Eriksson och Olli Sirén uppe i museet och förbereder sig för en barnföreställning och en guidad rundvandring huvudsakligen för vuxna.

På Svartholm finns det många skrymslen att upptäcka. Bild: Peik Henrichsson

Alexander Eriksson skulle normalt vara klädd i den strama blåa uniformen från 1700-talet, men eftersom den här dagen råkar bli en av sommarens hetaste dagar hoppas han att turisterna har förståelse för att han lättar en aning på sin klädsel.

– Med två guidade rundturer om dagen i gassande solsken kan det i bland bli lite väl tungt rent fysiskt, men annars är det här ett väldigt tacksamt jobb, säger Eriksson.

Bra för otåliga barn

Föräldrar som har dåliga erfarenheter av att tillsammans med småbarn gå på styva rundvandringar i storstadsmuseer kan här pusta ut. Den guidade historiska rundturen på Svartholm lämpar sig nämligen speciellt bra just för ostyriga barnfamiljer, eftersom man mestadels rör sig ute i naturen eller bland ruinerna. Barn som inte orkar lyssna kan ändå röra sig fritt i gruppen och fokusera på andra intressanta detaljer.

I början av augusti är Alexander Eriksson inne på sin femtionde rundvandring för den här sommaren.

– Det kan ju låta som mycket när säsongen ändå är så kort, men gör man två rundturer per dag så kommer man ju upp till femtio på fem veckor, säger Eriksson.

Från berget invid fästningen fick man ständigt nya stenar. Borrmärkena vittnar om att allt gjordes för hand. Bild: Peik Henrichson

När flera turister under turen börjar bombardera Eriksson med följdfrågor om fästningens historia, märks det att guiden faktiskt behärskar sitt ämne långt utöver de korta punktanföranden han håller vid olika bastioner, murar och fängelsehålor.

Efter den historiska rundturen ordnas en skräddarsydd äventyrslek med Olli Sirén som nu agerar understudy eller stand in för den ordinarie skådespelaren Anna Högström.

– Vår ramberättelse handlar om pigan Eleonora som jobbade på fästningen under Augustin Ehrensvärds tid, säger Olli Sirén. Barnen hjälper henne att hitta ett konfiskerat och borttappat brev, och därmed lösa en gåta.

Alla deltagare får under äventyret en magisk amulett som hjälper dem att förflytta sig bakåt i tiden. Indirekt framkommer också att Eleonora av allt att döma blev våldtagen av kommendanten själv, men denna mörkare sida av fästningslivet framförs bara antydningsvis på ett sätt som barnen knappast uppfattar.

Fler besökare

Besöksstatistiken för Svartholm från år 2018 visar en betydande uppgång jämfört med tidigare år, vilket kanske inte förvånar eftersom allt fler också verkar dras till holmen bara för den rofyllda stämningens skull. Den som struntar i allt organiserat program kan sätta sig i gräset vid någon ruin och läsa eller iaktta naturen.

I dag är det kanske få som kommer att tänka på att Svartholm i själva verket är ett rätt så nytt allmänt utflyktsmål. De första försiktiga restaureringsarbetena inleddes på 1930-talet, och återupptogs i större skala på 1960-talet.

– Men det var först efter den tredje vågen av restaureringar på 1990-talet som Svartholm blev ett turistmål med restaurang och museum, säger Alexander Eriksson.

Svartholm

Ligger vid inloppet till Lovisaviken cirka 10 kilometer söder om Lovisa.

Byggdes åren 1749–64 under ledning av general Augustin Ehrensvärd för att försvara Sveriges nya östgräns.

Det pommerska kriget avbröt tillfälligt arbetena 1757 men 1788 sattes Svartholm i försvarsdugligt skick.

I mars 1855 sprängde engelsmännen fästningen. Följande dag brann Lovisa stad, och invånarna fick lova att hämta byggmaterial från Svartholm.

Ruinen skyddades som fornminne 1883. 1937 började Lovisa stad reparera fästningens murar och 1962 började man systematiskt gräva fram och restaurera sjöfästningen.

Mera information på visitsvartholm.fi.

Ett ställe i den gamla tegelmuren har man avsiktligt lämnat i sitt ursprungliga skick för den som vill se hur de ursprungliga tegelstenarna såg ut. Och bakom ruinerna syns också det berg där man på 1700-talet för hand borrade ut stenbumlingar för fästningen. Fortfarande kan man studera gamla borrmärken i berget. Teglen kom däremot från Lovisa och kalken från Sibbo eller Gotland.

Att Svartholm var en hemsk plats för politiska fångar är väl dokumenterat

När Augustin Ehrensvärd gjorde upp sin försvarsplan för östra Finland stod det klart att Finland behövde två sjöfästningar för att kunna försvara sig österut: en stor fästning i Helsingfors, det vill säga Sveaborg, och en mindre sjöfästning längre österut. Både Borgå och Marknadsbacken i Pyttis diskuterades då som alternativ. Men det som talade emot Borgå var att staden låg för långt borta från östgränsen, medan Pyttis låg så nära gränsen att det kunde bli svårt att snabbt mobilisera trupper dit.

Lovisa växte med Svartholm

Sjöfästningens uppkomst är dessutom nära sammanflätad med Lovisa stads uppkomst. På 1700-talet talade man ändå inte om Lovisa utan Degerby i Pernå socken. Platsen visade sig vara utmärkt ur militär synvinkel eftersom den låg vid inloppet till Lovisaviken, vilket gav ett visst skydd. Fästningsarbetena bidrog till att Degerby upphöjdes till stapelstad efter att Finland i hattarnas krig förlorade sin tredje stapelstad Fredrikshamn som blev på den ryska sidan av gränsen. År 1751 besökte kung Adolf Fredrik Degerby tillsammans med sin hustru Lovisa Ulrika. Därmed döptes Degerby år 1752 till Lovisa, och har sedan dess också kallats Drottningens stad.

Vår ramberättelse handlar om pigan Eleonora som jobbade på fästningen under Augustin Ehrensvärds tid. Barnen hjälper henne att hitta ett konfiskerat och borttappat brev, och därmed lösa en gåta

Svartholm fungerade också som fängelse både under svenska och ryska tiden, och går man på den guidade turen kan man räkna med att få höra flera saftiga fängelsehistorier. Efter dekabristupproret år 1825 skickade exempelvis Ryssland många av sina politiska fångar till Svartholm.

– Att Svartholm var en hemsk plats för politiska fångar är väl dokumenterat, berättar Alexander Eriksson.

När fångarna blev tillfrågade om de hellre avtjänar sitt straff på Svartholm eller i Sibirien valde de flesta Sibirien.

På Svartholm satt redan på 1700-talet även många finska fångar, exempelvis arbetslösa människor som fängslats för lösdriveri.

– Men det var förstås inte så lätt att hitta jobb om man satt fängslad här på Svartholm, skojar Eriksson.

Det går bra att ta sig ett dopp vid badstranden nära bryggan. Bild: Peik Henrichsson

På fästningens innergård får man en bra uppfattning om de fyra bastionerna som samtidigt utgör fästningens synliga hörn. Ändå hann fortifikationsarbetena aldrig bli helt klara.

Svartholm kapitulerade nästan utan strid under Finska kriget. Det sägs att manskapet hade varit villigt att strida, men officerarna delade inte manskapets kampanda. Kommendanten Carl Magnus Gripenberg gav bort fästningen till ryssarna. Gripenberg har i likhet med Sveaborgs kommendant Cronstedt därför stämplats som förrädare.

Förbindelsebåten till Svartholm trafikerar 1.6–16.6 lö–sö, 21.6–11.8 ti–sö, 17.8–1.9 lö–sö. Start fån Skeppsbron kl. 10, 11, 14 och 15.30. Start från Svartholm: kl. 10.30, 13 och 17.