På nätet finns hjälp mot depression och ångest

TERAPI PÅ NÄTET. Nätterapi är en ny behandlingsform som har gett goda resultat. Bild: Mostphotos

Nätterapi är än så länge inte så välkänt, varken bland patienter eller bland läkare. I Sibbo har man börjat litet försiktigt och planerar en större satsning.

Mielenterveystalo-Psykporten öppnade som en tjänst på nätet för tre år sedan. Utom självhjälpsidor för olika slag av psykiska problem erbjuds här också en möjlighet till terapi, nätterapi. Patienten kommunicerar med sin terapeut skriftligt via nätet och får svar, men inte i realtid.

I fjol räknade man med att ettusen personer hade använt sig av möjligheten till terapi på nätet. I år har antalet användare mer än fördubblats.

– Vi har ungefär 2 500 patienter i nätterapi i år, från hela landet, säger psykologen Jan-Henry Stenberg som ansvarar för innehållet på nätsidorna som sköts av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

– Men behovet är mycket större. Vi tror att mellan 8 000 och 10 000 patienter per år kunde få hjälp via nätterapi.

Nätterapi är naturligtvis inte botemedlet för alla psykiska problem men speciellt om man lyckas gripa in i ett tidigt skede till exempel av en depression är resultaten ofta goda.

Inlärningsmiljö

FAKTA

Hjälp på nätet

– Nätterapin följs upp hela tiden, både på gruppnivå och på individnivå, säger Stenberg. Vi granskar patienten i början av terapin, under terapin och när terapin avslutas. Resultaten är lika bra som vid normal terapi, det vill säga när patienten och terapeuten möts öga mot öga.

Nätterapi passar inte för alla och en del hoppar av, något som också händer vid "vanlig" terapi.

– Den som är van att jobba vid sin dator och som är motiverad och vill ha hjälp får bättre resultat än den som bara motvilligt tar emot nätterapin, säger Stenberg.

Optimalt är att patienten använder sig av nätterapin en gång i veckan. Programmet finns ändå tillgängligt hela tiden. Utom kommunikationen med terapeuten består programmet av olika uppgifter och övningar.

– Nätterapin erbjuder en inlärningsmiljö, säger Stenberg.

Man får till exempel tips på hur man kommer ur destruktiva tankebanor.

För att kunna använda Psykportens nätterapitjänst krävs en remiss, men den remissen kan skrivas av vilken läkare som helst.

Ännu känner inte alla läkare till den här möjligheten.

– Tyvärr är nätterapi fortfarande ganska okänt, säger Stenberg. De läkare som har upptäckt att vi finns är däremot mycket nöjda med resultaten.

Vi vet att man har fått bra resultat för patienter med lindrig och medelsvår depression.

Sibbo förbereder

I Sibbo har några enstaka patienter fått remiss till nätterapi, men snart ska man börja utnyttja möjligheterna bättre och mer systematiskt.

– Vi har tänkt att en läkare tillsammans med vår depressionsskötare kunde välja ut de patienter som lämpar sig för nätterapi, säger läkaren Anna Peitola. Vi vill också själva följa upp resultaten och kanske ha nätterapin som ett komplement i vissa fall.

Första steget är att få mer erfarenhet.

– Vi vet att man har fått bra resultat för patienter med lindrig och medelsvår depression, säger Peitola. Vi har tänkt att vi kunde använda nätterapin till exempel för de patienter som inte har möjlighet att komma till vår mottagning så ofta. Det gäller till exempel föräldrar med små barn, som kanske ligger i skilsmässa eller annars har en svår situation och som lider av depression.

– Också inom arbetshälsovården kunde det vara skäl att skriva remisser till nätterapi.

I Sibbo ligger man alltså i startgroparna. Vid hälsostationerna i Borgå har man ännu inte ens övervägt att skriva remisser till nätterapi.

Jämnar ut regionala skillnader

– Om nätterapin inte fanns skulle en del av patienterna ofta bli helt utan vård, eller erbjudas endast medicinering, säger Jan-Henry Stenberg.

Köerna är långa till hjälp för psykiska problem och därför kan nätterapin avlasta den traditionella vården.

– Nätterapin jämnar dessutom ut de regionala skillnaderna i tillgången till vård, säger Stenberg. Nätterapi är inte bundet till geografi. Om det på någon ort finns ett överutbud av psyktjänster kan de dirigeras till nätterapin.

Psykologer och skötare jobbar kanske en arbetsdag i veckan med nätterapi och klarar då av mellan trettio och fyrtio patienter.

En del av arbetet är helt automatiskt, en del uppgifter kvitteras, men här ingår förstås också att svara på patienternas inlägg och föra terapin vidare.

Nätterapi blir billigare än normal terapi, kostnaderna kommer in när det gäller att utveckla systemen och underhålla dem.

Det finns svenska terapeuter som kan ta sig an svenska patienter. Problemet är bara att uppgifterna och övningarna endast finns på finska.

– Vi har länge planerat en svensk version, säger Stenberg. Nu står vi ändå inför faktum att alla funktioner ska flyttas över till en ny plattform, förhoppningsvis under 2017. När det arbetet är gjort är det lätt att anpassa systemet till andra språk, inte bara till svenska.

Man kan också tänka sig att 16-17-åringar som är bra på att kommunicera skriftligt kan anlita nätterapin.

Egenvård

Egenvårdsprogrammen finns däremot till en del översatta till svenska. Här får man goda råd och handlingsmodeller för att till exempel på egen hand bli fri från hetsätning, depression, tvångssyndrom och missbruk av alkohol eller spel.

– Det är tiotusentals finländare som använder våra egenvårdsprogram, säger Jan-Henry Stenberg. Alla landets sjukvårdsdistrikt står bakom de här programmen och har hjälpt till att utveckla dem.

– Det finns en massa program på nätet, många av dem av inte så hög kvalitet. Våra egenvårdsprogram är tillförlitliga och av god kvalitet. Människor har hittat våra sidor och uppskattar den hjälp de kan få där.

Nätterapin är i princip utanbetad för vuxna patienter, alltså för dem som är över 18 år gamla.

– Man kan också tänka sig att 16-17-åringar som är bra på att kommunicera skriftligt kan anlita nätterapin, säger Stenberg. Då krävs det ändå remiss av en läkare som är specialiserad på ungdomspsykiatri.

– Däremot planerar vi nya självhjälpsidor som ska riktas till 12-16-åringar som lider av rädsla i sociala situationer.

Mer läsning