Överlevnadssimulator i zombieapokalypsens fotspår

OLIKA METODER: Ofta ges möjlighet att välja mellan ett snabbt eller noggrant tillvägagångssätt, vilket påverkar hur mycket oväsen man för och därmed upptäcktsrisken.Bild:

Tekniska bekymmer och brist på personlighet hindrar State of Decay 2 från engagera till fullo.

Jag avundas nästan dem som lyckats med konststycket att ännu inte ha tröttnat på zombier. Det är nämligen en bra förutsättning i dagens spelklimat. Sedan drygt tio år tillbaka har de levande odöda nämligen åtnjutit en renässans och spridit sig likt ett, tja, zombievirus genom populärkulturen – från spel som Dead Rising, Left 4 Dead och The Last of Us till TV-serier som The Walking Dead.

Det råder kort sagt ingen brist på zombiespel där ute och det är förstås viktigt att sticka ut för att tränga igenom bruset. 2013 års State of Decay såg knappast ut att göra det vid en första anblick, men var bortom fasaden i själva verket ganska egensinnigt med dess strategiska tonvikt på resurshantering, överlevnad och samhällsbyggande i zombieapokalypsens mitt. Utförandet lämnade emellertid en hel del att önska.

State of Decay 2 fortsätter i samma stil men tar tyvärr inte riktigt de kliv som behövts. Grafiken är primitiv och mängden visuella buggar och tekniska fel uppgår nästan i lika stora volymer som själva zombiehorderna. Som om inte det svajiga bildflytet vore illa nog uppkommer regelbundet situationer då man fastnar i objekt eller rentav tvingas starta om för att spelet hänger sig.

Helt oacceptabelt naturligtvis, men också beklagligt då State of Decay 2 på flera sätt förbättrar och breddar konceptet i övrigt. Expanderingen och skötseln av ens samhälle – där man gradvis växer i invånarantal och tillsammans erövrar utposter samt skapar ett självförsörjande kretslopp av matodlingar, vapen- och läkemedelstillverkning samt mycket annat – har fördjupats och blivit smidigare. Att bolla mellan olika uppgifter och försöka tillgodose allas önskemål och behov, från att stilla hunger till att bota åkommor, har tveklöst vanebildande tendenser.

Även själva sökandet efter förnödenheter i övergivna villaområden och kolmörka lagerlokaler har sin behållning, med den där ständiga känslan av att när som helst kunna bli upptäckt och attackerad.

Men utförandet kunde ha varit så mycket bättre – även bortom det rent tekniska. Inramningen och karaktärerna saknar personlighet i största allmänhet och bristen på variation blir lätt uttråkande. Utöver spelupplägget självt finns helt enkelt inte mycket som faktiskt håller en kvar.

State of Decay 2 har tack vare de vidareutvecklade strategielementen och nya samarbetsmöjligheterna online ändå ett visst övertag gentemot originalet – men det står alldeles klart att det slussades ut i butikerna innan tiden egentligen var mogen.

FAKTA

State of Decay 2

Format: Xbox One, PC

Åldersgräns: 18

Betyg: 2/5