Östersundom ska få tätt och högt boende

Helsingfors tänker om i sina planer för Östersundom. Östersundom ska inte bli en idyllisk villaförort utan en tättbebyggd stadsdel med 80-100 000 invånare. De förändrade planerna påverkar Sibbo som tänker om för Sibbesborgs del.

Då trycket för befolkningsökning i Sibbo var som hårdast planerade kommunen en stadsliknande utveckling för Sibbesborg. Tanken var att bygga rätt tätt och högt för 40 000 invånare.

Helsingfors som tog sig an utvecklingen i Östersundom tänkte tvärtom för området som en del planerare kallade "jungfruliga mark", man skulle bygga en idyllisk småhusdominerad miljö för mer välbärgade invånare.

Men nu tänker alltså båda kommunerna om; Helsingfors ska bygga tätt och högt eftersom Naturaområdet begränsar markanvändningen och Sibbo växlar ner och gör Sibbesborg till ett område som i stort domineras av småhus.

Östersundomplanen ligger till påseende nu och presenteras för Sibbos del i Zachrisbackens skola den 25.1 kl 17-19. Den nya Sibbesborgplanen räknas bli klar för utvärdering inom detta år.

Sibbo tänker om

Sibbo kommer att skriva ner invånarantalet, men hur mycket är ännu inte klart, säger generalplanchef Kaisa Jama.

Läget är smått förvirrat eftersom kommunerna i sin planering måste försöka se en helhet, men i Sibbo utgår Kaisa Jama från att man ska kunna erbjuda det som Helsingfors inte kommer att erbjuda i Östersundom, det vill säga ett idylliskt villaområde på pendelavstånd från Helsingforsregionens arbetsplatser.

Hon själv jobbade som arkitekt inom Östersundomkommittén då riktlinjerna för den första planen drogs upp och då man tänkte småhus. Nu får hon trots allt kanske förverkliga en sådan utopi, men i Sibbo.

– Det gäller att ha ett regionalt perspektiv. Vi måste planera för att fylla regionens behov och hitta lösningar som stöder en helhetsutveckling, konstaterar hon och ser den nya utvecklingen som ett bra alternativ för Sibbo.

Den första Sibbesborgplanen kritiserades bland annat av Nylands landskapsförbund som ansåg att planen stod i strid med landskapsplanen och att den var överdimensionerad. Den kritiken ska nu beaktas vid revideringen av planen.

Osäkerheten fortsätter

Under den första informationen kring den nya Östersundomplanen fylldes Zachrisbackens stora sal av invånare. I de olika arbetsgruppernas diskussioner framkom oron över ett fortsatt byggförbud, över osäkerheten kring hur det går med den egna tomten och dess värde. Invånarna konstaterade att det är ytterst svårt att lämna in klagomål eftersom generalplaner är så allmänna att det är omöjligt att lista ut hur de kommer att utfalla i praktiken. Många var direkt skakade över tanken att Östersundom kommer att byggas tätare än Nordsjö.

– Det var ju inte så här vi tänkte och ville, konstaterade en dam under grupparbetet.

Östersundomkommitténs ordförande Ilkka Laine beskrev konsekvenserna av att man backat från att bygga ut de skyddade strandområdena.

– Invånarmålsättningen är den samma som tidigare, men nu bygger vi tätt och högt. Och frågan om vad som ska ske på de mer känsliga strandområdena skjuts på framtiden. Svaret på det kommer troligen via rättsprocesser tidigast 2021.

Trångt på vägarna

De största svårigheterna med ett ökat befolkningsantal kommer att uppstå i trafiken. Ingen kan ännu säga om det är med tåg, metro eller något annat som invånarna ska pendla då södra Sibbo och Östersundom är utbyggt. Metron kräver ett befolkningsunderlag på 30-40 000 invånare och tanken är att matarbussar ska sköta kollektivtrafiken tills målet uppnåtts.

– Helsingfors kommer troligen inte att påbörja utbyggnaden i Östersundom på allvar förrän 2030-40, så vi måste räkna med att spårlösningarna blir aktuella först långt in i framtiden, säger Kaisa Jama.

I den nya Östersundomplanen finns metrodragningen med fyra stationer inritad. I planen har man valt ett alternativ som går rätt så rakt, på södra sidan om väg 170 men utan att snudda vid Naturaområden.

– Vi tar emot anmärkningar till planen fram till den 9.2, efter det ska de berörda kommunerna lämna in sina åsikter och vi hoppas ha en godkänd generalplan inom utgången av året, konstaterade Ilkka Laine.

Huruvida planen då ytterligare har reviderats för att minimera effekterna på den känsliga naturen i området återstår att se. NTM-centralen har i varje fall lämnat in krav som skulle innebära att naturvärdena beaktas i större utsträckning.

Östersundom

Området ska ha mellan 80-100 000 invånare.

Ca 80 procent ska bo i höghus eller mindre stadshöghus.

Byggandet koncentreras till metrostationerna och längs med huvudgatorna.

Planerna för Sundberg, Husö och Ribbingö avgörs senare.

NTM-centralen vill ha större hänsyn till Naturaområdet.

Hältingberget intill Landbo har valts som placering för jordmassor.