Oro för stor skola inte alltid befogad

Stor skola är inte synonymt med dålig skola. Men man måste vara tydlig med hur man tänker jobba för att få en stor skola att fungera tryggt och bra för alla.

Sibbo växer i rasande takt. Man räknar med 300 nya invånare per år i takt med att nya bostadsområden i Söderkulla och Nickby blir inflyttningsklara. Det ställer stora krav på bildningsnätet. De nya invånarna behöver daghem och skolor.

Nu ska Nickby Hjärta byggas ut och om planerna går i lås ska tillbyggnaden ge plats för omkring tusen elever om bara några år.

Men vilka elever ska placeras i tillbyggnaden?

Det finns fyra alternativ på bordet. För den finska sektionen föreslog bildningsdirektör Kurt Torsell alternativet att Nickby Hjärta blir enhetsskola för båda språkgrupperna.

Svenska sektionen fick däremot ta ställning till undervisningschefen Hannu Ollikainens förslag att Nickby Hjärta ska vara en svenskspråkig enhetsskola och dessutom inrymma Sibbo gymnasium och den finskspråkiga högstadieskolan.

Visionen av Nickby Hjärtas campus ser spännande ut, och beslutsfattarna målar upp en bild av en samlingspunkt mitt i byn. Dagtid skola, kvällstid en träffpunkt för kommunens övriga invånare. Det är effektiv användning av skattemedel att en skola utnyttjas så mycket som möjligt av så många som möjligt, ett livligt centrum i ett växande samhälle.

Mina egna minnen av en skola med cirka tusen elever i en småstad i södra Sverige i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet är mestadels goda. Skolan var indelad i fyra områden, ett för lågstadiet, ett för mellanstadiet och ett för högstadiet. I det fjärde fanns allt som var gemensamt – matsal, idrottshall och slöjdsalar. Det fanns problem, men knappast större eller svårare än i andra skolor. Fördelen var att jag hade i stort sett samma klasskamrater hela vägen från ettan till nian. Efter skolan fanns det gott om möjligheter att utöva idrott, och på kvällarna hängde man i bowlinghallen. Lärarna och övrig skolpersonal blev också bekanta.

I Nickby oroas föräldrar över mixen av finskt och svenskt kan få negativa konsekvenser. I dag är Nickby Hjärta en skola för finska och svenska högstadierna. Efter en viss misstänksamhet hur det ska fungera med svenskt och finskt under samma tak verkar en majoritet av såväl lärare som elever vara nöjda.

Men framför allt är det storleken som oroar många. Tusen elever från förskoleåldern upp till tonåringar i ett och samma skolområde. Hur ska de yngsta elevernas trygghet garanteras är en helt relevant fråga som föräldrarna ställer.

Min egen skolgång var i en annan tid, en annan värld. I dag ökar de sociala problemen bland unga. Lösningen för att skapa en trygg skola kan vara skolcoachar på båda språken för både yngre och äldre elever.

I ivern att skapa nytt och effektivt gäller det att komma ihåg att lösningarna ska fungera för en lång tid. Pedagogiken, inte pengarna, måste vara det som avgör vad man går in för.

Åtta svenska byskolor ger också en struktur av gemenskap och sammanhållning som det finns en oro att försvinner om bildningsnätet koncentreras. Just nu är det Kyrkoby skola som står i fokus, eftersom ett förslag är att flytta skolan till Nickby Hjärta.

I Sibbo har man en strävan att inkludera invånarna i diskussionerna om hur kommunen ska utvecklas. Så har man gjort också här, eller man har åtminstone haft avsikten. Åsikter har samlats in av föräldrar, personal, elevkårer och ungdomsfullmäktige och man har arrangerat en info- och diskussionskväll.

Vilken lösning som är den bästa finns det knappast ett svar på just nu och det är antagligen svårt att få ett resultat som alla omfattar. Politikerna är valda för att fatta beslut, och nu krävs det mod att fatta dem.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland