Ökad tvåspråkighet är inget hot

Den finlandssvenska barometern har aktualiserat en debatt om den ökande tvåspråkigheten i landet. Enligt barometern betraktar över hälften av alla finlandssvenskar sig som tvåspråkiga och andelen har ökat med 29 procentenheter de senaste tio åren (HBL 30.1).

I Nyland uppger 66 procent av finlandssvenskarna att de är tvåspråkiga.

Den ökande tvåspråkigheten ska ses som en möjlighet för det svenska i Finland. I sin analys av barometerns resultat lyfter Östnylands chefredaktör Helén Kurri fram att den finlandssvenska identiteten verkar vara starkare bland tvåspråkiga (ÖN 7.6). Jag upplever själv att jag som förälder till ett tvåspråkigt barn blivit särskilt medveten om mitt språk – att jag har ansvar för att lära ut mitt språk och fungera som en språklig förebild. Jag inleder numera oftare samtal i det offentliga rummet på svenska för att visa exempel till min dotter.

Tvåspråkiga barn får två språk som en gåva av sina föräldrar, men barnen behöver stöd för att inte bli halvspråkiga. Allt börjar med att föräldrarna läser högt på båda språken för sitt barn och uppmuntrar barnet att hålla sig till ett språk i taget. Det är nämligen lätt hänt att ty sig till det andra språket om man inte kommer på ordet på det ena språket. Sedan är det besvärligt att avvänja sig från blandspråket i senare ålder.

Skolan har självfallet en viktig uppgift att stärka barnens språkkänsla och ge dem verktyg att fungera som aktiva språkanvändare. Läsförståelse och en förmåga att strukturera sina texter och sammanfatta det väsentliga behövs i så gott som alla läroämnen, och därför är goda färdigheter i skolspråket så oerhört viktigt. Borgå gymnasium har jobbat framgångsrikt med språkinriktad undervisning inom ramen för projektet "Skolspråkslyftet" och jag är glad att metoderna kommer att integreras i den vanliga verksamheten när den nya läroplanen tas i bruk den 1 augusti 2021. En utgångspunkt i projektet har varit att lärarna i högre grad arbetat språkmedvetet.

Den svenskspråkiga skolans legitimitet bland tvåspråkiga familjer bottnar också på sikt i att finskundervisningen hålls på en hög nivå, att finska språket kan integreras med andra läroämnen och att samarbetet med de finskspråkiga skolorna på orten är naturligt. För ett tvåspråkigt barn är nämligen båda språken jämställda och det finns ingen språkgräns. Det är viktigt för elevens självbild att den svenskspråkiga skolan ger hen möjlighet att fördjupa sig i den finskspråkiga kulturen och lära sig ämnesspecifik terminologi på det andra inhemska språket.

En ökad tvåspråkighet är inget hot för det svenska i Finland. Däremot anser jag att utvecklingen förutsätter en språklig medvetenhet av den svenskspråkiga skolan och att föräldrarna engagerar sig som språkliga förebilder.

Mikael Hiltunen vice ordförande (SDP), svenskspråkiga utbildningssektionen, Borgå

Mer läsning