Öka den cirkulära ekonomin via biblioteken

Det nya biblioteket Ode i Helsingfors är ett bra exempel på hur man kan få bibliotek att blomstra igen. Borgå stadsbibliotek har ett perfekt läge och det borde även utnyttjas.

Vi lever i ett konsumtionssamhälle. Vi producerar och konsumerar allt mera varor och tjänster. Vi köper varor, använder dem några gånger, slänger bort och köper nytt. Det är inte hållbart i längden. I en cirkulär ekonomi och delningsekonomi utgör varorna ett kretslopp av återanvändning i stället för att bara använda en gång. Cirkulär ekonomi gynnar både den privata plånboken och den gemensamma miljön.

Vad kan vi i Borgå göra för att öka på cirkulär ekonomi i staden? Säkert mycket, men vi kan börja med att utveckla Borgå stadsbibliotek. Statistik för allmänna biblioteken i Finland visar att besöken i Borgå-biblioteken har minskat med över 80 000 på tio år. Eftersom Borgås invånarantal ökar är det inte där skon klämmer.

Statistiken är inte överraskande. Då jag gick i lågstadiet var stadsbiblioteket min favoritplats som jag besökte nästan dagligen. Nu har jag inte varit där på länge. Människor läser inte lika många böcker som tidigare på grund av streamingtjänster och sociala medier. Då behöver man tänka om. I stället för att låta biblioteksverksamheten sakta tyna bort behöver den utvecklas i stället.

Det finns stor potential för vad man kan göra med bibliotek. Det nya biblioteket Ode i Helsingfors är ett bra exempel på hur man kan få bibliotek att blomstra igen. Borgå stadsbibliotek har ett perfekt läge och det borde även utnyttjas. Förutom att göra biblioteket till en mötesplats som i Ode skulle jag vilja ta in cirkulär ekonomi här. Varför ska ett bibliotek endast behöva låna ut böcker? Det finns goda exempel på andra bibliotek i bland annat Helsingfors och Sverige där man lånar ut verktyg, symaskiner, spel med mera. Det finns inga gränser för hur långt man kan tänka angående utlåning (förutom ekonomiska). Kultur, cirkulär ekonomi och hållbar utveckling är ändå tre termer som klingar bra i olika finansieringsansökningar hos exempelvis Business Finland, EU, fonder och så vidare. Nu borde vi ta chansen att utveckla hållbart och sporra våra invånare till att dela i stället för att äga.

Emilia Mattsson, Borgåbo