Oj nej, vilken otur!

Bild: Kristoffer Åberg

Nu för tiden är det få människor som låter sina liv påverkas av övernaturliga tecken och tydor, men vetskapen om dem lever stadigt kvar i Svenskfinland. Fredagen den trettonde till ära publicerar vi ett urval av olika skrock och trosföreställningar.

I det gamla jordbrukarsamhället var fredagen en dag då det inte lönade sig att företa sig något viktigt. Den som ville ha turen med sig valde att varken göra affärer eller att gifta sig då. Av gammal härkomst är också tron på att talet tretton är ett olyckstal.

– I de gamla kulturfolkens räknesystem var talet tolv en harmonisk siffra medan talet tretton ansågs vara oharmoniskt, säger Carola Ekrem, arkivarie på Svenska litteratursällskapet.

För några år sedan gjorde hon undersökningen Tur, tydor och trolldom för att utreda vilka exempel på övertro finländarna kände till. Särskilt intressant var det enligt henne att jämföra hur trosföreställningarna utvecklats sedan 1800-talet då SLS började samla in folktraditioner i bygderna.

Tron på att det är något speciellt olycksbådande med just talet tretton är vad man kan kalla en gammal favorit. Och fortfarande syns misstron mot talet till exempel i att en del hotell inte har någon trettonde våning och att det inte finns någon trettonde rad i vissa flygplan.

– Det här gällde åtminstone tidigare till exempel på alla SAS plan, jag har fotografier på det här. Intressant att svenskarna är så skrockfulla, säger Ekrem.

Men kombinationen av talet tretton med fredagens allmänna oläglighet när det gäller nya företag är av nyare dato.

I dag känner så gott som alla till begreppet fredagen den trettonde men i det gamla materialet existerar det inte över huvud taget.

– I dag känner så gott som alla till begreppet fredagen den trettonde men i det gamla materialet existerar det inte över huvud taget. Uppfattningen om fredagen den trettonde som en särskild olycksdag har uppstått först på 1900-talet, säkert till stor del tack vare medierna som lyft fram saken.

Den enas olycka en annans lycka

Liksom med andra typer av skrock handlar också tron på fredagen den trettonde om en slags psykologisk snöbollseffekt. När folk fått höra att dagen är en olycksdag lägger de särskilt märke till alla motgångar som drabbar dem under just den dagen. Det här ger ytterligare näring åt trosföreställningen.

Ekrem säger att det knappast längre är någon som fullt och fast tror på att en viss dag skulle vara mer otursam än andra.

– Men fast man är en rationell människa kan man lite skämtsamt lämna saker ogjorda på fredagen den trettonde, för säkerhets skull. Skillnaden mellan allvar och skämt kan ändå vara ganska flytande när vi talar om gammalt skrock.

En del positivt lagda människor tenderar också att vända olycka till lycka: det här syns till exempel i att somliga väljer att se på fredagen den trettonde som sin lyckodag.

– Ett annat välkänd trosuppfattning är att skärvor betyder lycka: här har man vänt på det olyckliga i att ett glasföremål gått sönder till att det i själva verket innebär något positivt.

Men med speglar är det annorlunda, den som råkar ha sönder en sådan kan enligt folktron vänta sig sju års olycka.

– Det här kände nästan alla till i vårt nya material. Förr var ju speglar inget som fanns i de vanliga hemmen, så den här tron har uppstått på senare tid.

Dödsvarsel ur naturen

En helt egen grupp av tydor är de relaterade till dödsfall. Liv och död har varit en fråga som alltid fascinerat och intresserat människorna och förr i tiden kunde de flesta företeelser i naturen tolkas ur den här synvinkeln.

– Många av tecknen är sammanknippade med fåglar, i folktron ansåg man att själen kunde ta en fågels form. Så om man såg en ovanlig fågel eller om en fågel flög in genom fönstret tolkades det som ett dödsvarsel. Även en ylande hund kunde tolkas som förebud för död.

Att upptäcka två likadana föremål som låg på varandra i naturen var också ett illabådande tecken, till exempel kunde det vara ett dödsvarsel att hitta två pinnar som låg i kors i skogen.

I vårt material berättade en man att det fanns väldigt mycket ekorrar i Hangö inför kriget år 1939.

– Människor har också sett tecken på annalkande krig i naturen. I vårt material berättade en man att det fanns väldigt mycket ekorrar i Hangö inför kriget år 1939. Rönnbären har också ansetts betyda krig, men som i så många andra fall har tolkningen varierat mellan olika orter: på en del håll har en riklig förekomst av rönnbär setts som en förebådelse för krig medan man på annat håll gett samma betydelse åt brist på rönnbär. Sammanfattat kan man säga att människor tolkat in en massa olika betydelser då de observerat avvikelser i olika fenomen i naturen.

Nya tecken

Alla skrock handlar ändå inte om död och olyckor, Ekrem säger att människorna genom tiderna också sett tursamma tecken.

– Om man till exempel satt mellan två syskon var det en läglig situation att önska sig något. Vanan att önska då man ser ett stjärnfall är också av gammal härkomst men seden är också bekant för alla som sett Disneyfilmen Pinocchio.

Ekrem säger att populärkulturen även i andra fall hjälpt till att bevara kunskapen om gamla skrock: till exempel vet alla som känner till Kalle Anka att det inte lönar sig att gå under en stege.

– För då kan man räkna med att få målpytsen i huvudet.

En allmän utveckling är enligt Ekrem att de yngre generationerna visserligen är bekanta med olika tecken men att de ser mer skämtsamt på dem.

Tron på stjärnfall har omformats så att människor kan önska sig något då de ser speciella sifferkombinationer på sin digitala klocka.

– Tron på stjärnfall har omformats så att människor kan önska sig något då de ser speciella sifferkombinationer på sin digitala klocka, till exempel 10:01. Man kan också låta ett dominokex avgöra vem som får sin vilja igenom: när man delar på kexet är det den som får mest fyllning som får bestämma.

Ekrem säger att det är intressant hur olika trosföreställningar kommer och går, just nu verkar Finland leva i en verklig änglaboom.

– Vi har tidigare gjort en undersökning om spökeri och övernaturliga upplevelser men i den frågade vi inte specifikt om änglar eftersom de inte just då var på tapeten. Men om undersökningen gjordes i dag skulle vi säkert få in en massa berättelser relaterade till änglatro.