Ogrundade påståenden

I ett förvånansvärt ologiskt debattinlägg (ÖN Debatt 28.6) rekommenderar PsM Jukka Kuusela läsarna att inte ansluta sig till Finlands naturskyddsförbund. Han går tillbaka ända till 1970- och 1980-talen i sin minst sagt märkliga argumentering. Det är synnerligen oskäligt att kritisera Finlands naturskyddsförbund för något, som den dåvarande ordföranden 1988 har i något sammanhang fört fram om någon specifik del av Sibbo storskog.

I själva verket har både Finlands naturskyddsförbund och den svenskspråkiga centralorganisationen Natur och miljö i flera årtionden tillsammans aktivt arbetat för att främja skyddandet av Sibbo storskog. I arbetet har flera medlemsföreningar och många enskilda medlemmar deltagit. Deras arbete har inte varit förgäves. I mars 2006 inlämnade ovannämnda organisationer ett avgörande förslag gällande grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog till Miljöministeriet. Nationalparken grundades den 1 maj 2011.

Arbetet fortsätter med att främja Sibbo storskogs naturvärden. Planeringen av Östersundom hotar den södra delen av Storskogen och den ekologiska korridoren i riktning mot havet. Naturskyddsförbundet och dess lokala medlemsföreningar försvarar området effektivt bland annat genom aktiva arbetsgrupper, utlåtanden och vid behov i förvaltningsdomstolen.

Naturskyddsförbundet grundades 1938 och är den största miljöorganisationen i vårt land. Verksamheten täcker hela landet förutom Åland med 15 distrikt och 160 lokalföreningar, samt nästan 30 000 medlemmar. Förbundet är också internationellt aktivt inom EU. Jag har i nästan 40 år varit ansluten till någon av medlemsföreningarna. I Kyrkslätts miljöförening var jag i sju år ordförande och tio år vice ordförande. I många besvärliga naturskydds- och miljöfrågor erhöll jag av förbundets experter mycket sakkunnig hjälp. Samarbetet var mycket smidigt och gott.

Veterligen ordnas det inte inom utbildningsväsendet någon praktiskt inriktad skolning om organisationsarbete inom naturskydd och miljövård. Därför föreläser Naturskyddsförbundets erfarna specialister ofta i universitet och högskolor bland annat om artspecifik identifiering av till exempel indikatorarter. Denna kunskap är viktig vid inventering av värdefulla naturområden. Bland deltagarna kan nämnas personal både från den statliga och kommunala miljöförvaltningen och konsultföretag.

Naturskyddsförbundet har ett gott samarbete med Natur och Miljö. De flesta tvåspråkiga föreningarna hör till båda centralorganisationerna. Tvärt emot Kuuselas uppmaning att inte bli medlem uppmanar jag de natur- och miljöintresserade läsarna att ansluta sig till den lokala naturskyddsföreningen på sin hemort. Ett större antal medlemmar medför en större tyngd för både Naturskyddsförbundet och dess distrikt och medlemsföreningar.

Tom Hindsberg, Kyrkslätt

Mer läsning