Insändare: Oerhört viktigt att patienter kan göra sig förstådda på sitt modersmål

Chefredaktör Helén Kurri analyserar den färska Språkbarometern (ÖN 15.9). Kurri betonar att behovet av svensk service understryks inom vården. Även om man klarar sig på finska kan det i en utsatt situation vara svårt att förklara sina problem på ett annat språk. Kurri påminner också om att utbud och efterfrågan hänger ihop: tjänster som inte efterfrågas prioriteras inte.

Kurris analys får stöd i den nyutgivna doktorsavhandlingen "Language matters: A study about language communication with bilingual Swedish speakers in Finnish healthcare" skriven av Marianne Mustajoki. Forskningen genomfördes på 16 hälsostationer runt om i Svenskfinland och Mustajoki undersökte kontakten mellan patienten och läkaren. Forskningen visar att patienter som kommunicerat på sitt andra språk, finska, tenderar att lämna läkarmottagningen osäkra på hurdana anvisningar de fått. Detta leder ofta i sin tur till att patienten antingen besöker en annan läkare eller gör framtida läkarbesök ogjorda. Vidare kan svenskspråkiga patienter som inte klarar av att beskriva sin smärta få inadekvat smärtlindring.

Mustajoki konstaterar för Kommuntorget (23.9) att äldre lågutbildade kvinnor är en särskilt utsatt grupp. Hon bedömer på basis av nationella utbildningsvolymer att det nog finns tillräckligt med svenskkunniga läkare. Däremot gäller det att identifiera svenskspråkiga patienter och hänvisa dem till svenskkunnig personal. Det är inte patienternas sak att kunna tala vårdgivarens språk utan vårdgivarens sak att tala patientens språk, sammanfattar Mustajoki.

Det är oerhört viktigt att svenskspråkiga patienter kan göra sig förstådda på sitt modersmål och få den vård de behöver. I värsta fall kan onödig språkförvirring minska tilliten mellan den svenskspråkiga patienten och läkaren och till och med innebära säkerhetsrisker. Jag tror att fungerande vårdkedjor, som beaktar patientens språk och för hen samman med svenskkunniga läkare, förutsätter mer god vilja än resurser. Vi kan utnyttja digitaliseringen och organisera arbetet bättre i tvåspråkiga vårdområden. Fungerande strukturer för den svenskspråkiga servicen måste fås på plats i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Mikael Hiltunen Borgå

Mer läsning