Också den vana föraren kan lära sig något nytt på halkbanan

VÄJER. Bra däck, rätt hastighet och en förare med is i magen, det är receptet för att klara av att väja för överraskande hinder på vägen utan att hamna i diket. Bild: Kristoffer Åberg

Körövningsbanan i Kullo, allmänt kallad halkbanan, erbjuder fenomenala förhållanden för den som vill bli säkrare bakom ratten och vara beredd om vädret slår om till blixthalka. Ett par timmar på banan bjuder på flera aha-upplevelser.

Att köra med en hastighet av 20 kilometer i timmen genom en lite skarpare kurva låter inte så spännande. Men när man först har uppmärksammats på fysikens lagar om bromssträckor och ska testa hur bra kontroll man faktiskt har över sin bil på halt väglag blir det nervöst trots den låga farten.

Bilen tar sig runt kurvan, snyggt och prydligt och på den egna körbanan. När hastigheten stiger med tio kilometer i timmen, till 30, går det inte lika bra. Då hamnar personbilen på den mötande trafikens körbana.

HALT. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen i den hala kurvan. Bild: Kristoffer Åberg

Eller skulle ha hamnat – när man övningskör på halkbanan är det tryggt att tänja på gränserna och pröva på hur väglaget och hastigheten påverkar stabiliteten och bromssträckan.

Itä-Uudenmaan ajoharjoitteluratasäätiö – Stiftelsen för Östra-Nylands körövningsbana grundades år 1990 av kommuner och föreningar.

Körövningsbanan grundades 1990 och drivs av stiftelsen. Vid banan finns också lokaler för utbildning som man kan hyra.

Stiftelsen är ett samfund som inte strävar efter vinst och eventuellt överskott från verksamheten används för att utveckla banan.

Banan finns i Kullo i Borgå cirka 30 km från huvudstadsregionen. År 2010 byggdes en ny del som lämpar sig även för tung trafik.

Privatpersoner kan hyra både banan och en körlärare. Mera information finns på www.porvoonrata.fi.

– Marginalerna är mycket små i trafiken, redan några kilometer i timmen gör skillnaden. Jag brukar säga att den som kör långsamt är den som håller sig på vägen, säger trafiklärare Kim Högström.

Att köra långsamt och lära känna sin egen förmåga är vad som gäller på halkbanan.

– Här kan man testa, och det gör inget om man hamnar i snödrivan, säger Högström.

På körövningsbanan finns också en friktionsbana i form av en snäv cirkel. Första varvet, mycket försiktigt, går bra, men när föraren blir varm i kläderna och ökar farten släpper bakdelen av bilen greppet om vägytan.

Halvera eller fördubbla

En av uppgifterna på halkbanan är att köra rakt fram och bromsa hårt på en given plats för att se hur hastigheten påverkar bromssträckan. Lite längre fram finns ett hinder. På banan kan köra igenom hindret men i verkligheten kanske det är en älg eller ett annat fordon som plötsligt finns mitt på vägen. Det är glashalt på banan och svårt att hålla sig på benen till fots. Uppgiften är att stanna bilen före hindret alternativt bromsa in och väja för det.

Det första försöket går fint. I en hastighet av 30 kilometer i timmen går det bra att stanna bilen i god tid före hindret. Men vem kör så sakta längs en landsväg?

– Det är en fråga som det är värt att fundera på. Allt har med fysikens lagar att göra, ju lägre hastighet desto kortare bromssträcka, oberoende av underlag, säger Högström.

Ökar man hastigheten från 30 till 40 kilometer i timmen fördubblas bromssträckan. På halkbanan betyder det en krock med hindret innan föraren inser att man måste väja i stället.

– Bromssträckan fördubblas om man ökar från 30 till 40, från 60 till 80 eller från 90 till 120 kilometer i timmen. Åt andra hållet kan man halvera bromssträckan genom att sänka hastigheten i liknande grad, säger Högström.

Så småningom får föraren grepp om bilen och lyckas gasa, bromsa och väja samt ta sig tillbaka på den egna körbanan. I en fart av 45 km/h.

– Det är det som menas med rätt situationshastighet, att man håller en sådan fart att man har kontroll över sitt fordon också om något oförutsett händer, säger Högström.

MEDSOLS. Trafiklärare Kim Högström presenterar körövningsbanan för de körsugna som kommit för att uppdatera sin förmåga att behålla kontrollen över bilen på halt väglag. Bild: Kristoffer Åberg

Däcken i fokus

Kim Högström har undervisat förare och blivande förare sedan halkbanan i Kullo öppnade i början av 1990-talet. Under trettio år har bilarna utvecklats enormt samtidigt som mängden bilar ökat rejält.

– Dagens bilar påminner mycket lite om en Corolla från 1990, men de fungerar helt lika på halkbanan, säger Kim Högström.

Det låter konstigt, men förklaringen kommer.

– Det finns de som tror att man kan köra lite hårdare om man köper en bil med alla delikatesser som antisladdsystem och fyrhjulsdrift. Men så är det inte, om man tappar fästet så hjälper inga delikatesser, säger Högström.

I dag är de flesta bilar utrustade med ABS-bromsar.

Bra däck betyder bra friktion. Man kan köra med äldre däck också, då måste man bara sänka hastigheten.

– De kan korta ner bromssträckan under vissa förhållanden under sommarföre, men är ingenting att lita på under vintern, varnar Högström.

För den som tagit körkort i början av 1990-talet blir det svårt att få sig till att stampa ner bromsen och hålla pedalen nere, så inlärt är trafiklärarens råd från bilskolan: panikbromsa inte, pumpa med pedalen. Efter flera försök med att bromsa, släppa upp bromsen och styra för att sedan bromsa igen faller polletten ner: Man kan både bromsa och styra samtidigt, det gör ABS-bromsarna möjligt.

– Det är lättare att styra när man har bromsen i bottnen.

Och det är det faktiskt.

Om det inte har så stor betydelse på halt väglag hurdan bil man har, så är däcken desto viktigare.

– Bra däck betyder bra friktion. Man kan köra med äldre däck också, då måste man bara sänka hastigheten, så enkelt är det, säger Högström.

Det är inte så stor skillnad på friktionsdäck och dubbdäck som man skulle tro, utom på glansis.

Bra däck, rätt hastighet och en förare med is i magen och insikt är recept för trygg vinterkörning.

– Tanken med att köra på halkbanan är att förarna ska förstå vad som händer när man sänker hastigheten, säger Högström.

Förutom insikterna, som regnar över en när man sladdar, gasar och bromsar för övningskörningen med sig en säkerhet i att hantera bilen, när man ändå får en sladd på den.

SAMLING. Det är så halt att det är svårt att hållas på benen när man rör sig till fots på halkbanan. Bild: Kristoffer Åberg

Mindre användning

Sedan körkortsreformen trädde i kraft i somras används körövningsbanan mindre än tidigare. I körkortsexamen ingår riskutbildning för förare, men adepten kan träna färdigheten i en simulator.

– Det är ett intressant beslut, att man nu kan lära sig köra i halt väglag genom att öva halkkörning i en simulator. Det återstår att se hur det utfaller, det får tiden utvisa, säger Ali Felin som är ombud för Stiftelsen för östra Nylands körövningsbana.

Banan är öppen för alla som vill träna sin körning.

Stiftelsen grundades 1990 som en följd av en tidigare körkortsreform. Det var efter att man införde en tudelad körkortsexamen med en obligatorisk körning på halkbana i andra skedet. Än tränar nya förare halkkörning på banan, men om ett och ett halv år när övergångstiden för den nya körkortslagen är över är det inte längre obligatoriskt. Det betyder inte att man inte har nytta av att öka sig behärska sin bil om man får sladd på den.

– Banan är öppen för alla som vill träna sin körning, men man kan säga att vi lever i utmanande tider just nu, säger Felin.

Företagen har hittat banan för rekreationsdagar, och också taxibolag, brandkårer och armén tränar på halkbanan.

Mer läsning