Nyvinklad Topeliusklassiker fokuserar på de yngsta

ÄVENTYRLIGT. Sampo (Jakob Johansson) gömmer sig för Hiisi (Frank Skog).Bild: Ingemar Raukola

Zacharias Topelius klassiska barnsaga Sampo Lappelill har på Unga Teatern omarbetats till en ljus, vänlig och lämpligt spännande berättelse med nya inslag av akrobatik och litet samhällskritik.

Originalsagan hör till dem som gjorde stort intryck på mig som liten. Barn älskar ju att skrämmas, det visste också Astrid Lindgren, och i synnerhet sagans mera dramatiska inslag gav fantasin fritt utrymme.

Berättelsen utspelas uppe i Lappland och handlar om nyfikna lilla Sampo som vill se fjällkungen Hiisi. När dramatiken tätnar jagas den lilla lappojken Sampo av både vargar och troll och självaste Hiisi på sin äventyrliga färd med sin ren i vinternatten till och från fjället Rastekais. Det mest problematiska är att han inte blivit döpt och därför svävar i ännu större livsfara.

Med bibehållen pietet för originalet har Sampo – En vintersaga omarbetats för de minsta, så att Hiisi (Frank Skog) helt sonika gått och ätit upp solen som bara lyser inuti hans mage. Men Hiisi är inte bara gemen i största allmänhet utan också en främlingshatare. Samtidigt har han nämligen förvandlat Lappland till en så mörk och otrevlig plats som möjligt, och inte bara för dem som bor där utan också för de främlingar som är på väg dit med nya danser och nya sånger, flyktingar i vår egen tid.

Kontrast och tempo

Den här annorlunda musiken och sången hörs också i fjärran när Sampo (Jakob Johansson), hans mamma (Ylva Edlund) och pappa (Mika Fagerudd) under inledningens soliga vinterdagar gör sina vardagssysslor medan gossen leker med sina två hundar (Camilla Bäckman och Anders Sundström). Tills solen en morgon inte längre lyser och Sampo, trots föräldrarnas allvarliga förmaningar, ger sig ut på det farliga äventyret till Rastekais med sin ren (Frank Skog) för att rädda dagen tillbaka.

Kontrasterna mellan hemmaidyllen där vinterns mångfacetterade ljus och färggranna norrsken och spänningsmomenten när dunklet sänker sig ger varierande tempo åt pjäsen.

Maximering

Scenen är maximalt utnyttjad med en snövit sluttning inramad av ljusbelysta draperier i norrskenets färger rakt framtill. Bakom snöberget och från sidorna dyker allt från vargar, troll och till sist också sagofarbror Topelius, julgubben, en präst, och Mumintrollet upp. Tala om en riktig sagomix.

Förutom Unga Teaterns egna skådespelare medverkar Jakob Johansson, bekant från Wasa Teaters scen i pjäsen Vit, i en bra gestaltning av huvudrollen och Camilla Bäckman i några roliga biroller.

Ljud- och speciellt ljuseffekterna spelar en avgörande roll för pjäsens framtoning. Om skådespelet växlar effektivt mellan vänlig humor och spänning ska det nog mycket till om Frank Skogs litet dumdryga Hiisi ens skrämmer en fjällripa. Däremot roar hela ensemblen både ung och gammal. Ett bestående kännetecken för de allra flesta av Unga Teaterns produktioner, nu med de yngsta i fokus.

FAKTA

Sampo – en vintersaga

Text: Paul Olin & ensemblen, fritt efter Zacharias Topelius.

Regi: Paul Olin.

Scenografi & dräkter: Janne Siltavuori.

Musik, ljud- och ljusdesign: Jukka Hannukainen.

I rollerna: Camila Bäckman, Ylva Edlund, Mika Fagerudd, Jakob Johansson, Frank Skog och Anders Sundström.

Premiär: 16.11.

För treåringar och uppåt.

Enaktare på ca 50 min.

Visas till 30.12.17.